Att knappt kunna tro att det är sant


När Cissi och Lars kom hit igår hade de med sig en stor låda full med Lego, lite mekano och massor av leksaksmaskiner och tre påsar med böcker, en påse med tidningar och lite målarfärg och färgade papper. Alex’s äldsta kusin, Simon, har flyttat hemifrån och hade rensat ut allt detta och valt att ge det till Alex.

Ni kan nog inte förstå minen på ungen när han fick se alla leksaker! Alltså, det var grejer som skulle kosta en hel del tusenlappar om man skulle köpt det nytt. Bl a ett stort rymdskepp i Lego (hur länge har inte Alex tjatat om att han vill ha ett rymdskepp i Lego?) med ljud- och ljuseffekter och småskepp som sitter fast på det stora med magneter. Bara det fick Alex att gå i spinn. 🙂 Och coola transformers i Lego och en stor lyftkran (inte Lego) och ja jösses!


Alex i ett hav av nya leksaker.


Nu undrar jag bara hur allt ska få plats på hans rum?


Det coola rymdskeppet.


Fullt av motorcyklar, helikoptrar, racerbilar och läskiga robotar av Lego.

Gissa om det har lekts en hel del idag med allt detta? Det är liksom mer presenter än han brukar få på ett helt år (!). Hade vi varit det minsta smarta hade vi bestämt innan med Cissi att hon inte skulle hiva fram allt på en gång så hade vi kunnat portionera ut grejerna under det kommande året. Men nu blev det som det blev. Och kanske rätt häftigt att en gång i livet få bli så överväldigad med presenter?

Oavsett var det himla juste av Simon att ge bort alltihop! Det är ju rätt bra andrahandsvärde på Lego så han hade ju kunnat sälja det för en bra slant!

Annonser

2 svar to “Att knappt kunna tro att det är sant”

  1. Tiggertufflan Says:

    Wow ! Måste ha varit näst intill overkligt att få så mycket på en gång. Visst är det bra att ”portionera ut”, få ta del av det hela under längre tid osv. Men ibland kanske det kan vara härligt (när det nu ändå blev så) att få uppleva en sån här sak, få massor saker som man verkligen gillar på en gång. Ibland tänker jag att det kanske blir ett fint minne att ta med sig in i framtiden ”jag minns när jag var liten och …”

    • Petra Says:

      Det var lite så jag tänkte. Tänk om man själv fått ett helt berg av leksakshästar och böcker när man var liten. Kan inte föreställa mig vilken lycka jag känt. 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: