Kolmårdens djurpark – igen


Har man årskort på Kolmårdens djurpark bör man väl försöka utnyttja det. Så igår, när SMHI lovat regnfritt väder och Riddaren var ledig, bestämde vi oss för att åka dit igen. Nu är vi ju inte världens mest morgonpigga familj (orka gå upp före 08.30 liksom) så det hann bli lunchtid innan vi kom iväg. Men vad gör det när parkering och inträde är ”gratis”? 🙂


Riddaren skulle in på Netto innan vi kom iväg och då passade Alex och jag på att ta en ”selfie”. 🙂

Det var rekordmycket bilar parkerade vid djurparken så vi fick ställa bilen långt ute i skogen på nån provisorisk parkering de ordnat. Nåt som i alla fall är bra är att parken sväljer så himla mycket folk att det ändå inte känns överfullt när man kommer in. Det är säkert skillnad om man prompt vill se/göra de mest populära sakerna (typ se delfinshowen eller åka linbana) för där är det långa köer. Men om man, som vi, mest vill gå runt funkar det ändå bra.

Alex hade fått min gamla A1:a (kamera) på morgonen och var eld och lågor och ungefär hur tacksam som helst (tror han tackade mig 20 ggr under dagen). Och hela dagen i djurparken sprang han runt med kameran (som är rätt stor för honom) och fotade. Han är bara 5½ år men redan riktigt duktig på att ta bilder! han komponerar och ser vad han vill ha med och inte.

Vi började i Bamses värld där Alex fick leka en stund innan vi bestämde oss för att ta en pannkakslunch där.


Här har Alex fotat mig och Riddaren efter att ha gett oss instruktioner om hur vi skulle sitta.


Och här har han fotat Lille Skutt och Bamse.

Efter Bamses värld gick vi till lekparken. För, som Riddaren sa, ”det är bättre att han (Alex) får klättra och balansera medan han fortfarande inte är för trött i benen”. När vi var där började det blåsa upp så pass att min nya solhatt bara flög av hela tiden och det kom hotfulla moln och regnstänk. Temperaturen sjönk och vi började undra om det skulle bli riktigt busväder.


I klätterställningarna.

Efter ett tag gick vi vidare mot nästa mål för dagen, elefanterna. Jag konstaterade att vi hade med oss inte mindre än fem kameror (!). Min och Riddarens mobilkameror, Alex’s nygamla kamera, min systemkamera och så ”lillekameran” (min Sony Cyber-shot) eftersom mitt teleobjektiv dött och jag ville kunna zooma in. Den filmar dessutom i HD-kvalitet. Vilka nördar vi är! 😉 De flesta verkar fortfarande fota mest med sina mobiler, även om man såg ett och annat monster-teleobjektiv (blir inte alls avundsjuk, näääähääääeee då).


I ökenområdet hittade vi den här näpna lilla saken som knappt kunde hålla reda på benen.

När vi kom till elefanterna var det strax dags för föreställning så där var packat med folk. Vi brydde oss inte om att trängas utan gick och tittade på surikaterna tills föreställningen började.


Väktare.

Sen smög Alex och jag fram till läktaren och han kunde sätta sig på golvet och se elefanterna medan jag stod lite bakom ett hörn och kunde kika fram mellan människorna.


Det var det här charmtrollet vi var ute efter att få så (och fota). Han är snart ett år och heter Namsai (som betyder ”klart vatten” på Thailändska).

När förevisningen var över märkte man av att det var hösäsong i parken. Vägen ut från Kolosseum var helt igentäppt av vagnar (varför ställer man sig stilla mitt i vägen???) och vi fick klättra upp i skogen för att komma därifrån. 😦

Vi struntade i aporna, delfinera, tigrarna och sälarna den här gången och gick istället bort till de röda pandorna och snöleoparderna.


Utslagen.


Titta vad söt jag är. Som en snäll och ofarlig kissekatt som kliar sig bakom örat.


Kom hit bara, jag lovar att inte äta upp dig!

Jag saknade mitt tele vid snöleoparderna, men fick nöja mig med att fota med lilla kameran (som dessutom råkade vara helt felinställd så bilderna togs med alldeles för lång slutartid (trött jag blir då!).

Sen hade vi alla tre ont i fötterna och var rätt möra så vi började dra oss mot utgången. Alex ville gå in i Barnens lantgård, så då fick han göra det medan jag och Riddaren väntade utanför. Klockan var runt sex när vi kom till utgången. Så skönt att ha årskort och inte behöva känna att man ska hinna med ”allt” på ett enda besök! Vi hade en riktigt härlig dag med en solskens-Alex som var glad och positiv precis hela tiden. Inte en enda konflikt uppstod på hela dagen! Han verkar ha kommit in i en harmonisk period igen och det är såååå skönt!

På vägen hem bestämde vi oss för att köpa med oss take out från Texas Longhorn. Så mysigt att avsluta en underbar dag med riktigt gott käk på altanen!


Somliga hade lite svårt att hinna äta för ”nya” kameran var ju så rolig och behövde putsas.

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: