Rapport från sjukstugan


Igår var en bedrövlig dag med närmare 39 graders feber, hemsk hosta och hjärtklappning så fort ungen gjorde nåt annat än låg ner.

Så i morse ringde jag vårdcentralen och berättade hur läget var och frågade om barnet borde kollas upp. Jo, hon tyckte ju det, sköterskan. Och lyckades på nåt sätt trolla fram en läkartid, trots att det är fullt. När det gäller barn är de bra på vårdcentralen, det måste jag säga!

Så vi fick slänga i oss lite frukost och dra på kläder och åka iväg. Riddaren skulle inte börja förrän 14.00 så vi kunde lämpligt nog åka bil.

Först till labbet och ta ett blodprov. Väldigt otäckt tycker Alex, men han var jättemodig och lät dem sticka – fast han grät hjärtskärande. Men han fick en glitterödla och löfte om en present av oss när vi kom hem och då gick det rätt bra ändå. Sen fick vi träffa en ung tjej som var underläkare. Hon var gullig och grundlig och pratade både med Alex och oss. Och han vågade prata med henne och berätta så gott han nu kunde.

Hon lyssnade på lungorna som lät bra. Örat var lite rött, men ingen större fara. Ögat är rött och irriterat, men hon trodde också (precis som jag) att han gnott sig med snoriga fingrar och fått upp bakterier i ögat. Hjärtat slog lite fort (120 slag/min i vilopuls), men det är ändå normalt när man är barn och har feber menade hon. Snabb puls vid feber är helt normalt som barn. Så länge barnet inte blir medtaget och t ex börjar må dåligt eller håller på att svimma ska det inte vara nån fara att hjärtat slår snabbt. Och det lät ju bra. Även om hon tyckte att det ändå är bra att man utreder hans hjärtklappningar så det inte ligger nåt annat bakom.

Så…. Vi lämnade vårdcentralen utan medicin, men lugnade med att det inte är nån fara på taket. Jag tycker kanske att det var lite lustigt att de inte tog nån sänka. Men, men… Det de kollade i blodet var hans Hb (alltså järnhalten i blodet). Det berodde dels på att järnbrist kan orsaka hjärtklappning och dels på hans historik – att han hade anemi som bebis. Men han hade 130, vilket ju är normalt.

I alla fall känner jag mig betydligt lugnare nu. Så om inte annat lugnade besöket ett oroligt mammahjärta. 🙂 Och han är allt lite bättre idag, Alex. Det finns inget som är så effektivt mot sjukdomar som att gå till läkaren. Kroppen verkar bli frisk(are) av blotta förskräckelsen. 😉 Han äter lite bättre, hostar mycket mindre och verkar rent allmänt lite piggare. Så hoppas det vänder nu och febern ger sig och hjärtat lugnar ner sig!

Annonser

Etiketter: , , ,

Ett svar to “Rapport från sjukstugan”

  1. kattalena Says:

    Ja, tack för din kommentar hos mig! Det är ju så hemskt när de är sjuka :-(. Skönt att de kunde lugna er men jobbigt att det är så både med hjärtklappningen och febern. Man blir ju så himla orolig! Hoppas att han mår bättre idag! Jag önskar ett jättestort krya på sig till honom!!! Och bläää för den här säsongen vad gäller sjukdomar. Kram till er!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: