Kaninlycka


Jag är ju allergisk mot typ alla pälsdjur som finns. Inte så där vansinnigt att det egentligen är något större problem. Det brukar räcka att jag tar receptfri allergimedicin och ögondroppar för att jag ska klara av att besöka ett hundhem eller liknande utan större problem. Men det blir ju ett problem när man får en djurälskande son som hett önskar sig ett husdjur. Under några år nu har det tjatats om katter, kaniner, marsvin, hamstrar m m. Och jag har talat om att jag är allergisk.

Nu senast har vi bestämt att när Alex slutat skaka huvud på nätterna (och han gör verkligen framsteg) ska vi försöka få tag på ett marsvinshem eller en uppfödare och se om jag kan få testa hur allergisk jag är. Jag hade ju faktiskt ett marsvin när jag var liten och jag tålde det, men inte andra marsvin. Mycket märkligt det där…

Tidigare i veckan skrev Alex’s klasskompis (tidigare dagiskompis) mamma lite desperat på Facebook att det skitigt sig med deras kaninvakt. De ska åka utomlands två veckor och behövde snabbt hitta en ny kaninvakt. Då bestämde jag mig för att erbjuda mig att ta hand om den. Två veckor är förvisso lite långt om det nu skulle visa sig att allergin blir besvärlig, men i värsta fall får vi väl stänga in den i tvättstugan resonerade jag.

Lyckan hos Alex när de tackat ja till att vi skulle ta hand om den och jag berättade för Alex! Episk! 😀 Han har längtat och längtat hela veckan och idag har han frågat 128 gånger när de skulle komma.

Och nu är han här, lilla vädurskaninen Gruff. Jag är inte någon kaninmänniska egentligen, men nog är han rätt bedårande?! 🙂 ❤


”Snäääälla! Bara lite mera mat? Jag är ju så huuuungrig!” Hur motstår man en kanin som vädjande knäpper ”händerna” och lägger huvudet på sned?


”Buuuuhuuuhuuu! Jag svälter ihjääääääl!!!” #dramaqueen


”Hihihi! De gick på det!!!

Och Alex är lycklig! Lite rädd (trots att Gruff är världens snällaste och absolut inte bits), men väldigt sugen på att klappa och leka. Själv är jag ju van vid smågnagare (iaf marsvin och hamstrar) och upptäckte snart att Gruff gillar att leka. Om man går bredvid honom börjar han hoppa runt mellan benen på en och hoppar i cirklar kring fötterna. Jättesött, men rätt livsfarligt. Det gäller att se upp var man sätter fötterna.

Att få vara kaninvakt verkar vara en himla bra medicin mot förkylning i alla fall. Känns som han närmast piggat på sig lite under dagen istället för att bli sämre. Bara att hoppas på att det håller i sig och att det inte blir nån feber.

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: