Utflykt


Igår gjorde vi en utflykt tillsammans med Alex’s morfar till Simonstorp. Min farmor pratade alltid så varmt om sina år i Simonstorp. De bodde där från det att min pappa var 7 år tills han fyllde 15 år. Alltså på 50-talet. Jag har så länge önskat att jag skulle kunna få se det där huset hon berättat så mycket om. Och när nu min pappa återupptog kontakten efter alla dessa år infann sig ju möjligheten.

Så igår åkte vi alltså dit. Och det mesta var sig likt. Han kunde peka ut sin gamla skola, tvätthuset vid vattnet och så deras gamla hus. En granne var ute när vi kom dit, så min pappa berättade att han bott i huset för länge sedan och frågade om de som bodde där nu var hemma. Det var det inte, men med grannens godkännande gick vi ner på tomten och tittade lite. Så roligt att få se huset och omgivningarna!

test01.jpg

Sen fortsatte vi till Brandkårsmuséet i Simonstorp. Alex fastnade vid en leksaksbrandbil där man kunde trycka på knappar och spela upp sirenljud, få en ”saftblandare” att blinka blått och (roligast av allt) prata i en mikrofon så det lät i hela lokalen. Gissa vem som sedan satt och läste upp långa meddelanden hela tiden vi var där. Haha!

test02.jpg

Själv fastnade jag för alla fantastiska mässings- och koppardetaljer på de gamla brandbilarna. Så fina! Det fanns brandbilar från den tiden de bestod av en hästkraft (en häst som drog) och framåt. Lite kul att se faktiskt!

test03

Han som sålde biljetter var en riktig entusiast och kom och berättade en massa historia för oss. Bl a om varför hinkarna man använde förr i tiden var konformade i botten (för att de skulle sjunka när man hissade ner dem i en brunn).

Efter museet åkte vi till Reijmyre och tittade lite snabbt på glasbruket. Vi hade tänkt äta på Reijmyre Gestgifveri, men det var typiskt nog stängt just denna dag. 😦 Snopet!

Så vi fick improvisera och åkte istället till det f d MC-stället Oskarshäll (dit vi ofta åkte med motorcykeln i början av 2000-talet). Stället har bytt ägare och de har fixat till lite och förbättrat menyn lite. Så vi fick i alla fall en halvhyfsad lunch (även om Alex som vanligt mest petade i sin mat).

Efter maten gick vi ut till utsiktsplatsen och tittade lite.

test04.jpg

Det tog några timmar, allt som allt. Och det är inte helt enkelt alltså. Jag blockeras totalt och kan verkligen inte komma på någonting att säga emellanåt. Det är lite awkward minst sagt. Himla skönt att ha med sin Riddare som kan hålla igång samtalet lite när jag misslyckas. Jag vet inte varför jag har så svårt att prata. Kanske för att det ligger årtionden av prat som aldrig blivit av mellan oss? Det är lite synd. Men vem vet, det kanske blir bättre med tiden?

 

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: