Gruffbesök


Åh, det är svårt när man har ett barn som älskar djur och verkligen, verkligen, vill ha ett husdjur, medan man själv faktiskt inte vill ha ett husdjur! Jag vill inte på grund av att man blir så bunden och måste fixa djurvakt så fort man ska bort, och för att jag vet att även en djurälskande åttaåring kommer att tröttna på skötseln och gissa vem som då kommer att få ta ansvar för aktivering och skötsel av djuret? Och också på grund av att det fälls hår och därmed blir mer städning (hata städning!). Sen dör de himla djuren och det är heller inte kul. Nej, jag vill verkligen inte!

Alltså, jag hade nog kunnat tänka mig några marsvin, kanske (åtminstone ur aspekten att det blir mitt ansvar att ta hand om dem efter några veckor när Alex tröttnat), men var ska vi ställa en jättestor bur liksom? Det finns ingen bra plats i detta hus!

Så då är det rätt bra när Alex’s klasskompis mamma lite då och då hör av sig och frågar om vi inte vill vara kaninvakt. Nu är ju inte Gruff precis en kelig kanin. Man kan på sin höjd tänka sig att komma fram och sitta bredvid en och låta sig bli klappad en stund. Sitta i knäet går fetbort! Men han är hemskt snäll och bits aldrig.


Här sitter jag och ser liten och oskyldig ut…


…och låtsas inte alls om det faktum att jag när mörkret faller förvandlas till en jäkla Gremlin som stampar i plastgolvet på min hylla i buren så hela huset skakar….typ.


Nej, jag är verkligen bara liten, söt, oskyldig och väldigt pussvänlig! 😉

Det är då ett som är säkert, en kanin skulle jag aldrig någonsin köpa! Herregud vad denna kanin väsnas om nätterna! Han rusar runt som en vettvilling i buren och stampar ashårt i golvet så det smäller så man hoppar högt. Man får stänga in honom i tvättstugan, men det stör ändå nåt grymt. Dagtid? Ja, då sover han mest och är hur tyst som helst. Morr!

Idag har jag tvingat ut honom när jag haft tid så han inte bara ska ligga och såsa bort dagarna. Han är en lika stor soffpotatis som min son – dagtid alltså. 😀 Det måste vara ett så fruktansvärt själsdödande liv att vara en ensam burkanin som i genomsnitt kanske har tur om han får vara ute en liten stund varje dag!

Annonser

Etiketter: ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: