Archive for the ‘Barn’ Category

Namnfunderingar

mars 25, 2017

Medan jag funderar på om jag borde ta en migräntablett eller inte (jo, jag måste nog göra det) ligger jag och tänker på barnnamn. Inser till min förfäran att när mina eventuella barnbarn föds kommer väl min mammas generations namn att vara populära igen.

Herregud!

Tänk en hel generation bebisar som heter Göran, Birgitta, Jan, Kerstin, Lars, Britt-Marie, Margareta, Sven-Åke, Sten, Ann-Britt, Britta och allt vad det är. Är det bara jag som tycker att namnen i denna generation är extremt fula?

Eller tycker man alltid att ens föräldrars generations namn är fula, bara därför att det är ens föräldrars generation?

I och för sig tycker jag att en himla massa namn som ungar döps till idag är urfula! Jag fattar liksom inte alls grejen med Tindra och Saga (ser för mig en åttiårig rynkig Tindra Johansson som tindrade klart för femtio år sedan) eller Liam och Noel (varför vill man döpa sitt barn efter två riktigt engelska rocksvin?) eller Alfred (vem vill vara döpt efter en dräng i Emil liksom?) eller Sigrid (för evigt en av Beppes dockor!). Och Tage! Folk döper sina barn till Tage (?!?!) nuförtiden! Jag fattar ingenting! TAGE????? Hur fult???? Tager du denna Tage? My God!

Jag har om möjligt ännu svårare för när folk döper sina väldigt svenska barn efter amerikanska skådisar (hur många Kevin efter Kevin Costner finns det inte t ex?) och popstjärnor (hade Adele annars legat topp 84 på listan över mest populära namn 2016?).

Å andra sidan finns det säkert sjuttionitton människor som tycker att det är höjden av tråkighet att döpa sin unge till nåt så vanligt och fantasilöst som Alexander. 😀 Jag fattar det. Alex brukar förresten fråga mig vad han skulle ha hetat om han blivit en flicka. Då fr jag svara Isabella eller Julia.

Själv hade jag fått heta Jon om jag blivit pojke. Fatta hur tacksam jag är över att jag blev tjej! Tänk en hel uppväxt med öknamnet Fattighjon! Tur jag hade! 😉

Buskalas

mars 19, 2017

Alex var bjuden på kalas på Busfabriken idag. Åtta klasskompisar och ett par barn till. Vi tog bussen vid 10-tiden och var på plats kvart i elva (kalaset började kvart över). Men med tanke på att bussarna gick en gång i timmen (!) ut dit kändes det som okej tajming. Kalasbarnen kom dessutom strax före elva så då hade ju Alex några att leka med. De var genomsvettiga redan innan kalaset drog igång. 🙂


Först på plats och med benen fulla av spring.


På väg mot discorummet med födelsedagsbarnen (de hade gemensamt kalas) i täten.

Det bjöds på chicken nuggets och pommes och sen for alla barn iväg och lekte järnet. 🙂

Vi var några föräldrar som stannade kvar och det är alltid trevligt att få en chans att prata lite med de andra föräldrarna (man ses ju knappt aldrig annars). Kul nog var Moas mamma en av dem som stannade. Vi har lärt känna varandra rätt bra under de här åren vi följts åt på dagis och i skolan och hon är väldigt trevlig.

Vi passade på att köpa lunch också så man slapp svälta ihjäl. Jag tog nån texmex-wrap som inte smakade det minsta texmex, men var rätt okej ändå. Sen tog jag en sväng för att se vad barnen hittade på.


Spindelmannen uppträdde en stund.


Alex och Agnes lekte en hel del. Här är de uppe i ett nät (syns jätteväl, eller hur?).

Nytt sen sist var en radiobilbana. Såååå kul! 😀 Alex erbjöd sig välvilligt att åka med mig när han åkt några varv med Agnes, så vi klämde ihop oss tillsammans i en bil. Vansinnigt trångt – och vansinnigt roligt! 🙂


Så synd att det var lite för mörkt (=oskärpa) för min mobilkamera. De är ju så himla söta annars på det här kortet, Alex och Agnes! ❤

Jag hann åka rutschkana ett par gånger också – med Alex och med Olivia. Kul! Även vuxna måste få leka lite ibland. 🙂

Vi hade turen att få skjuts hem med en av de andra föräldrarna. Jätteskönt att komma hem lite snabbare!

Loggbok

mars 19, 2017

Det är så roligt när skolan skickar med loggboken hem. I den sätter de in uppgifter om vilka mål eleverna har och vad de ska jobba med framöver. Där sätts också in stenciler med uppgifter som barnet har gjort. Nu har de just jobbat klart med vatten och dess olika former, och barnen fick skriva en liten text om vattnets kretslopp.

test07

Jag älskar att följa språkutvecklingen och hur Alex sakta lär sig hur ord stavas på så här nära håll! ”Målnen” – jamen det är klart! Man säger ju inte ”mOln”! 🙂 ❤

Plötsligt händer det!

mars 10, 2017

Han läser rätt bra vid det här laget, sonen vår. Men så värst roligt tycker han inte att det är. Ja, så vida inte jag skriver nåt på datorn, för då är han fort där och ska läsa över axeln. 😉

Att göra läsläxan är tråååååkigt och det är egentligen bara när han sitter på toa (vad är det med grabbar och toalettläsning?!) han läser frivilligt.

Men idag var det plötsligt så tyst och lugnt att jag var tvungen att smyga fram till dörren in till hans rum för att kika. Och då sitter han vid skrivbordet och läser ett av mina gamla Smurfseriealbum! 🙂

PicMonkey Collage2.jpg

Tröttmåndag

februari 21, 2017

Nu när Alex ätit penicillin har det varit lite meckigt med sovandet. Man ska ju vänta två timmar efter mat innan man tar medicinen, vilket ställt till det för oss kvällstid. Avslutar man inte maten förrän bortåt 19.00 kan man inte ta penicillinet förrän 21.00 och sen somnar man inte förrän 21.30-22.00 om man är Alex. Och sovmorgon ingår inte i hans vokabulär just nu verkar det som. Han har ändå vaknat nånstans mellan 06.00 och 07.00.

Om man därtill lägger att han inte är riktigt återställd efter öroninflammationen (han har en anings hög temp av och till), och det faktum att det verkar vara pollen på gång (hassel, som han är allergisk mot kommer tydligen redan), så är det kanske inte så himla konstigt om han var ruskigt trött igår. Han fick vara hemma från Frita med pappa på förmiddagen och så kom jag hem vid lunch och tog över. Han är ju så stor nu att jag kan jobba lite hemifrån medan han roar sig själv.

Sen hade vi bestämt att vi skulle hämta hans kompis Moa på Frita klockan 15.00. Då var Alex TRÖTT. Han hade gått en sväng med sin pappa på förmiddagen och det tog visst knäcken på honom. Så det blev en lite småkämpig eftermiddag. I vanliga fall leker de bra, men den här gången var de lite osynkade och ville inte göra samma saker. Och rätt vad det var sa mitt barn ”Jag längtar efter att du ska gå hem”!!!! Vad då sjunka-genom-jorden-känsla hos mamman! 😉 ”Alex!” röt jag, varpå han liksom kom på sig själv med hur det måste ha låtit och snabbt slätade över genom att förklara att det bara var för att han var så trött. 😀

_DSC5831.jpg
Jag fick hjälpa till lite att hitta saker de kunde pyssla med som båda kunde tycka var roligt. T ex Geomagbygge.

När Moa gått hem blev det snabb middag och hopp i säng tiiiidigt (strax efter 19.00). Efter sagan släckte vi och sen tog det inte många minuter innan barnet slocknade (typ kvart i åtta). Sen sov han som en stock till klockan var nästan 07.00 idag. Snacka om trött!!! 🙂

Men så är han också lite piggare idag, skönt nog. Tur det eftersom det är träning ikväll och vi måste åka buss.

Aktiv söndag

februari 19, 2017

Vi aspirerar inte alltid på Bad Parents Of The Year Award. Faktiskt. 😉

Det händer att vi har riktigt aktiva helger då vi hinner med både promenader, cykling och skridskoåkning. Tro’t eller ej! 😉

Idag t ex cyklade Alex med sin pappa innan lunch (jag gjorde pannkakor undertiden) och på eftermiddagen åkte vi skridskor i 1½ timme. Sen åkte vi iofs till Stefan och blev bjudna på semlor, men det är ju det det. Man måste ju vara lite social ibland också.

Idag var det ju varmt (upp emot sju plusgrader) och isen var nästan en sjö av vatten. Isen kändes nästan lite ”murken” och var svåråkt tyckte jag. Men Alex kämpade på, trots att han blev blöt om både fötter och ben när han ramlade och skvätte upp vatten. För att bara vara fjärde gången han står på ett par skridskor tycker jag att han kämpar på bra!

Som förväntat

februari 14, 2017

Jo då, någon gång i natt gick det hål på trumhinnan. Bara lite den här gången – inte som de gånger den snarare verkar ha rämnat och hela örat och kudden varit fulla av blodigt var. Men det räckte tydligen för att smärtan skulle släppa. Alex somnade runt 22.00 och vaknade sen inte förrän vid 05.00. Då hade han ont och fick både Alvedon och Ipren igen. Sen kunde han somna om, tack och lov, och sov till 07.00.

Jag var snabb som en iller i morse och ringde en minut i halv åtta (när de öppnar slussen på vårdcentralen). Fick första uppringningstiden (08.00). Fem över ringde en sköterska upp mig och bokade in Alex på jourcentralen inne i stan klockan 11.00. När jag väl fått en tid kunde jag slappna av lite och åka till jobbet hyfsat lugn.

Riddaren och Alex hade fått träffa en trevlig läkare och det var inget snack om annat än att han skulle ha penicillin. Han hade nästan 39 graders feber då, men åt ändå tappert en medköpt McDonaldshamburgare till lunch när de kom hem. Jag kom hem kvart i tre och då kunde vi äntligen ge första dosen penicillin (det är ju det där med att man inte får äta en timme före eller två timmar efter medicinen). Nu ser vi fram emot att den ska verka och få ner febern!

Nåja… Man får väl försöka tänka att hellre en öroninflammation nu än några veckor innan vår Rhodossemester (som det var förra året).

Jaha.

februari 13, 2017

Alltså, jag känner mig lite uppgiven här dårå. Hann inte ringa vårdcentralen i morse och Alex verkade ändå piggare. Huvudvärken hade försvunnit och tempen låg på runt 38. Men nu ikväll började han klaga på att det gjorde ont i högerörat. Alltid högerörat! Och det var ilsket rött så jag förstod ju vad som var på gång. Försökte ringa 1177 för att se om vi möjligen kunde få åka upp till barnakuten och för en gångs skull få penicillin innan trumhinnan spricker. Men svensk sjukvård är ju ett skepp i nedrustning så det enda besked man fick där var att ”Just nu är det många som ringer till oss. Var vänlig ring senare.” Senare, nån gång när det inte är vabbruari antar jag?

Nu har det stackars barnet jätteont och vi maxar Alvedon- och Iprenintaget och bara väntar på att den eländiga trumhinnan ska spricka igen. Då brukar det ju i alla fall sluta göra ont och läkarna skriver utan prut ut penicillin. Tänkte för ett ögonblick försöka med 1177 igen, men nu har Riddaren druckit en starköl så i så fall måste vi mecka med taxi. Så det får bli till att försöka uthärda natten och kontakta vårdcentralen i morgon bitti.

Men man kunde ju tycka att det kunde vara lite nog nu. Att det stackars barnet haft sin beskärda del av virus och baciller för ett tag. Men tydligen inte. Det är tröstlöst…

Men nej! Inte igen!

februari 12, 2017

Jaha.

Alex klagade flera gånger igår på att han kände sig dålig och det märktes att han inte var piggelin.

I natt sov han jätteoroligt och jag tyckte han kändes varm. Han väckte mig vid 05.00 och hade huvudvärk. Jag tog tempen och då hade han 38.3. Han fick Alvedon mot huvudvärken, men kunde inte somna om. Så han fick ligga och titta på film i sovrummet medan jag försökte sova. Riddaren jobbar nätter och kom hem vid 06.30. När han gick och la mig skickade han in mig i gästrumssängen så jag fick sova lite till.

När jag vacklade upp vid åttatiden var det en rätt ynklig Alex som hade noll aptit. Han tvingade i sig ett glas mjölk, en riskaka och en pytteliten skål yoghurt till frukost. Sen orkade han i alla fall sitta vid sin dator och spela Minecraft.

Men barnet har alltså stirrat på en skärm sedan 05.30 i morse och nu är det lunchtid. Men jag vet verkligen inte hur man ska komma runt det när han är febrig, har huvudvärk och inte orkar göra nåt annat?

Man får väl trösta sig med att de friska(re) dagarna begränsar vi skärmtittandet till nån timme per dag.

Hur som helst. Detta med att barnet bara inte kan bli friskt börjar verkligen oroa mig. Han har varit frisk och pigg nån enstaka dag då och då sedan slutet av augusti (!!!). Det hade väl varit okej med ett mindre barn som just skolats in på dagis, men han är ändå åtta år! Ingen av hans klasskompisar har det så. Jag börjar tänka på immunförsvaret och det faktum att han ju hade autoimmun hemolytisk anemi som bebis. Kan det vara nåt knas med immunförsvaret? Jag måste ringa vårdcentralen och föreslå att vi får en läkartid och att de tar en komplett blodstatus på barnet. Gud vad arg mitt spruträdda barn ska bli! Men jag behöver få veta om detta verkligen är normalt!

Lösenordsskyddad: Pokémoneländet

februari 10, 2017

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll: