Archive for the ‘Diverse’ Category

Nya bilen

augusti 9, 2017

Jag har bestämt inte visat nya bilen i bloggen? Här är hon, Riddarens nya kärlek. 😉

test02.jpg

Även jag tycker det är rätt trevligt med en bil som inte har spräckt vindruta. Gör inget med skinnklädsel och möjlighet att lyssna på Spotify heller. 🙂

Man ska inte laga något som inte är trasigt

augusti 5, 2017

Jag vet inte hur många år jag gick med torrflagig ansiktshud, eller hur många (billiga och dyra) krämer jag testade innan jag hittade Kanebo. Sedan dess har jag varit Kanebos trognaste kund. Typ. Jag har väl provat annat lite då och då, men ingen annan kräm funkar i närheten så bra.

Nån gång i början av 2000-talet gjorde de plötsligt om sitt koncept, och införde Sensai-serien. Mycket irriterande för en riktigt bra kräm blev plötsligt uppdelad i tre. Men med tiden insåg jag att Sensai Silk Emulsion Super moist för det mesta räckte – även för en torrboll som jag. 🙂

kanebo-sensai-silk-emulsion-super-moist_500x500

Men nu då! Nu har de plötsligt skrotat Sensai Silk- serien och skapat nåt som heter Sensai Cellular. Och nu är motsvarigheten till Sensai Silk emulsion inte alls lika bra mot torr hud längre! Jag har hämtat provflaskor på Kicks för att klura ut vad jag måste köpa för att få samma effekt och nu behöver man två krämer för att få ungefär samma (men inte lika bra) effekt på min torra hud. Jag. Blir. Så. Trött. 😦

Så nu är jag plötsligt 1 666 kr fattigare efter att ha köpt dessa krämer så billigt det bara gick på nätet. Det är fan att man ska vara en sån torrboll i ansiktet! 😉

Kanebo Sensai.jpg

Tur de är dryga i alla fall!

Du milde!

juni 21, 2017

Just nu känns det inte jättesmart att börja semestern med en Rhodosresa. Eller jo, Men sista jobbveckan blir inte nådig när man ska rådda alla måsten inför resan samtidigt som man jobbar. Låååånga dagar blir det!

Men nu är ny bikini inhandlad för en helt ohemul summa pengar (men ju fetare kropp desto dyrare bikini behövs uppenbarligen). Fick i alla fall en snygg sarong på köpet. Det har inhandlats ny UV-dräkt till snabbväxande sonen och lite blandade sommarkläder till oss alla. Så nu är vi väl tillräckligt ekiperade i alla fall.

Marsvinen ska skeppas över till svägerskan i morgon för förvaring. Sväron och svägerska har lovat att vattna blommor och ta in posten. Grannarna är lejda att vattna utomhusväxterna. Nu måste vi ”bara” packa och röja upp huset. Riddaren har i alla fall rensat ogräset på framsidan så det inte ska se helt obebott och vildvuxet ut när vi är borta.

Längtar tills vi är framme på Rhodos på lördag!


 

Uppgradering som heter duga

juni 12, 2017

Jag har länge, länge, suckat och stönat över mitt 17-70 mm objektiv som egentligen är det objektiv man borde vilja använda oftast, men som är mitt hatobjektiv eftersom det är så svårt att ta bra bilder med. De blir oskarpa och urblekta och jag har aldrig riktigt kommit överens med det.

Så jag har kanske, eventuellt, gått och suktat efter ett nytt zoomobjektiv men inte kunnat motivera att lägga ut så mycket pengar. Det här 16-50 mm objektivet från Sony har jag tittat lååångt efter.

Och ibland blir drömmar verklighet. I alla fall när man har en pappa som kanske tycker att man är värd en rejäl födelsedagspresent efter 40 år av uteblivna sådana. Så i fredags träffade jag min pappa när jag ändå var i Mjölby (där han bor) med jobbet. Han tyckte nämligen att jag skulle ha objektivet innan vi åker till Rhodos (jag fyller år när vi är där).  Och av Riddaren får jag ett snuskdyrt polaroidfilter till objektivet (med 72 mm diameter som detta objektiv har är filter till de samma ohemult dyra). Men är det något objektiv man ska ha polaroidfilter till är det till detta.

Så hurra till mig som får den roligaste sortens födelsedagspresenter jag vet (fotoutrustning) i år! 🙂

Och är jag nöjd då? Jag har inte hunnit fota så mycket än, men ja, jag är jättenöjd med objektivet! Det levererade mycket bättre bilder än mitt förra i konstigt ljus vid Strömmen i lördags. Det var mulet, men nästan så solen bröt igenom och det brukar vara svårt att fota då.

test01

test02

test03

test04

Rimligt?

april 15, 2017

F ö undrar jag över rimligheten i att vakna till den här utsikten i morse:

test01.jpg

På julafton var det barmark och plusgrader. På påskafton i mitten av april är det en decimeter snö?!?

Det tog sig

mars 27, 2017

Tro’t eller ej, men hela familjen vaknade faktiskt piggare och gladare på söndagen. Och vi hann med både en långpromenad runt Strömmen, att handla mat, grilla middagen, tvätta lite (jag), plantera penséer och påskliljor i två krukor  och räfsa undan löven i trädgården (Riddaren). Alex var äntligen piggare, efter att ha fått vara hemma hela veckan på grund av feber, huvudvärk och hängighet som kommit och gått under dagarna.

Så himla skönt att vi faktiskt fick nånting gjort OCH fick oss en ordentlig promenad! 🙂

Och idag har Riddaren snabbdammsugit övervåningen innan han åkte till jobbet.

Och jag gick en ordentlig promenad efter jobbet (jobbade hemifrån) eftersom Alex följt med en kompis hem ett par timmar.

Jag har inte ordat så mycket om det, men sedan början av februari har vi faktiskt, alla tre i familjen, haft motionsmål som vi följt. Det har varit små mål som man enkelt uppnår (rodd i roddmaskinen för min del) men bara att man gör dem varje dag lockar till mer. Och om man betänker att jag varit totalt under isen sedan december 2015, när den där hemska bihåleinflammationen som aldrig ville släppa taget slog klorna i mig, är det ändå rätt bra gjort. Jag har ju liksom inte orkat nånting på evigheter och konditionen låg väl på minus. Nu har jag rott varje dag i nästan två månader, gjort abslides lite då och då och promenerat mer under två månader än jag gjorde hela förra året tror jag. 🙂

Babysteps.

Mager plånbok

mars 6, 2017

Min stackars plånbok börjar kännas mager. Först ny telefon. Idag en ny induktionshäll, installation av den samma, samt en ny Tefalstekpanna. På torsdag klippning och färgning. Puh!

Men skönt att ha sett ut en ny spishäll! Riddaren hämtade mig efter jobbet och så åkte vi till Elon och beställde oss en Husqvarnahäll (man får väl lov att vara lite lokalpatriot som f d Huskvarnabo tänker jag). 😉 I morgon kommer de hem till oss och installerar den. Hoppas jag. Men jag tro’t först när jag ser det. Känns som Murphy punktmarkerar mig just nu så jag vill se den fungerande på plats innan jag riktigt litar på att det är fixat. Sjukt dyrt, men jag säger bara det, ”once you go induktionshäll you’ll never go back”! Skulle bli tokig på att ha en långsam spis.

Och stekpannan är nån slags sjukt avancerad sak som inte går att överhetta. Mina teflonstekpannor och keramiska stekpannor har ju dött på löpande band för att spisen varit helfläng och plötsligt bara funkat i powerläge eller inte alls, plus möjligen på grund av att jag är för ivrig och vill ha varmt nu och därmed har överhettat dem. Denna stekpanna går inte att överhetta p g a nån avancerad temperaturavkännare som slår av magnetismen om pannan överstiger 230 grader. Och då ska inte tefonen kunna förstöras. Ja, om du inte använder vassa föremål i den dårå. Men det tänker jag inte göra. Vore ju änna lite käckt om jag kunde hålla liv i en stekpanna lite mer än ett år för en gångs skull!! 😉

Besök av mormor

mars 4, 2017

Det slår aldrig fel! Är det helg vaknar barnet senast klockan 06.00 – oavsett hur sent han än somnat kvällen innan. Är det vardag sover han som en stock klockan 07.00 när jag väcker honom och är jättetrött. Detta är så knäckande! Inte minst för att han går genom helgerna trött, gäspig och lite halvgrinig på grund av sömnbrist.

Idag kom mormor hit vid lunchtid. Någon har längtat rätt intensivt sista dagarna. 🙂

Så nu på eftermiddagen har det lekts en hel del. Och just nu läser de godnattsaga.

PicMonkey Collage.jpg
Greven och hans servitris.

Om en stund får jag lite egen tid med min mamma. Ett glas vin i soffan kanske? Döva värken i min stackars ledbrutna kropp och blåslagna hand. 🙂

Vågar man hoppas att det älskade barnet kan sova liiite längre i morgon? Skulle inte tro det… 😉

Dessa vurpor…

mars 2, 2017

000822
Flygtur med platt fall
Idag känner jag mig ungefär 40 år äldre än vanligt (nåja….30 då)! Jag är stel, ledbruten och mitt knä vill just inte göra något alls förutom att ligga stilla. Jag borde väl egentligen inte berätta alls vad jag gjort för det är verkligen pinsamt! Men….det är rätt komiskt också. 🙂 Jag tror att både en och annan resenär på Norrköpings tågstation fick sig ett gott skratt på min bekostnad igår. 🙂

Det började med att jag skulle följa med min riddare till garaget med motorcykeln och så skulle vi promenera tillbaka. Eftersom det inte är så långt dit tog jag inte skinnställ utan bara hjälm och handskar. Vi stannade till vid stationen för jag skulle köpa tågbiljetter. Det var bara det att när vi skulle åka därifrån så startade inte MC-skrället. Jättekul… Nåväl…det skulle gå att springa igång den sa min älskling. Sagt och gjort. Jag ställde ifrån mig hjälm och handskar och knuffade snällt på allt jag orkar. Vad tror ni händer? Jo då….motorcykeln går igång precis som den ska och formligen flyger iväg. Kvar springer en Petra med hela tyngden plötsligt vilande på…….Tomma Intet! :-O Jag försökte få fram en bromsande fot men dels var väl farten för hög och dels hade jag joggingskor med ”sluttande” tå så jag fortsatte ju förstås rakt ner i backen. Resultatet? Ett styck blåslaget och ömmande knä, två uppskrapade handflator samt ömma och stela armar. Suck! Hade ju varit smart att ha handskar på sig åtminstone… Knäskydd hade varit ännu bättre. 🙂 Nu tycker jag ÄNNU bättre om motorcyklar! 😉

010802
Oväntad flygtur
Nu har jag varit ute och flugit igen. Vi hade tvättstuga idag och när jag studsade ner för källartrappan fick jag tydligen helt plötsligt oväntad luft under vingarna för plötsligt befann jag mig i luften med utsträckta ving…..nej, armar menar jag. Tyvärr varade min flygtur inte mer än en sekund eller så. Sedan landande jag snöpligt, och HÅRT, på källargolvet av cement. JÄKLAR vad ont det gjorde! Jag lyckades landa på ena knät och båda händerna och därefter genomförde jag någon slags avancerad skruvmanöver som gjorde att jag vred vänster arm från handleden upp till armbågen samtidigt som jag slog i vänster smalben i ett trappsteg så att det fick en tjusig bula. Jag bara låg där och kippade efter andan när min sambo bekymrat frågade: ”Vad gör du?!” Eh……kunde han inte se det, undrade jag för mig själv. Det tog en stund innan jag kunde lämna min position på källargolvet. Jag hann studera både dammråttor och avskrapad målarfärg innan jag ens vågade tänka på att se om benen bar. Det gjorde de. Nog för att det gör ont mest överallt – men det är nog bara vänsterarmen som det är några större problem med. Den är ruskigt stel och handleden är tämligen obrukbar. Nåja, det är inte precis den första flugtur jag gjort i mitt liv så jag vet att det kommer att gå över – till slut. Det är underligt att man alltid ska ärva sina släktingars dåliga egenskaper. Min farmor är exakt likadan. Hon har lyckats trilla ner från trappor och stegar och annat hela livet utan att bli invalid, så det finns kanske hopp för mig också?

050721
Platt fall vid Strömmen
Jaha, så har jag gjort det igen. Jag tyckte väl det var länge sedan sist. Vurpornas mästarinna har lyckats halka på en regnhal stenhäll och falla pladask. Det är farligt att mata änder! I alla fall om man tar ett stort, raskt, kliv rätt ut på en stenhäll som sluttar ner i Strömmen. Jag kan tacka min lyckliga stjärna för att jag inte fortsatte glida rakt ner i Strömmen. Det var pinsamt nog som det var, för naturligtvis passerade ett par människor precis i samma stund som mina fötter for iväg och jag tungt dunsade rakt ner i berghällen. Man hinner tänka mycket på de där första sekunderna. ”Åh SKIT! Nu skrapade jag upp mina händer (jag försökte ta emot mig med händerna). Jävlar nu fick jag hjärnskakning också (det kändes som om hela hjärnan skvalpade runt ett varv av stöten)!” och ”VARFÖR tog jag den vita jackan??” hann passera genom skallen. Men jag hade som sagt tur. Jag bröt inget, jag vrickade inte ens något, min svanskota klarade sig, jag skrapade knappt upp händerna (även om höger pekfinger är blårött), jackan blev nästan ren när jag tvättat den och även om jag har ont i höger handled och arm är det nog sånt som går över när stelheten släpper.

Änderna lät sig inte förskräckas av min vurpa utan snart var jag omgärdad av Skadade Andungen, De Sex Galna Andungarna och massor av vuxna änder. Vissa var så in i norden elaka mot de andra att jag ilsket jagade dem ner i vattnet. De högg tag i andungarna och bet tills de skrek – jävla bestar! *arg*

Kom att tänka på när jag hoppade i galen tunna

mars 2, 2017

A trip down memory lane…

[2003-10-04]
Jag var, som jag skrev igår, inte på jobbet. Eller jo, det var jag på sätt och vis – åtminstone på morgonen. Då var det nämligen s k ”frukostmöte” på kontoret inne i Norrköping. Det är väldigt trevligt med de gånger vi kan börja dagen där eftersom jag numera bor 5 minuters promenad bort. 🙂 Efter en massa, mer eller mindre, värdefull information smet vi iväg vid 09.45. Vi hade nämligen en tid att passa nere i Söderköping. Klockan 10.30 skulle vi befinna oss ombytta och klara på Söderköpings Brunn för spa-ritual! Vi har fått en reflektionsdag av vår chef för att kunna prata i lugn och ro om hur vi ska lägga upp jobbet framöver och fundera över sådant som man i vardagen aldrig riktigt har tid för. Detta fick vi kombinera med valfri aktivitet och vi valde alltså att gå på spa. Sex glada kvinnor och en skeptisk man klev in på spat för en 2½ timme lång behandling. Vi fick body scrub att gno in oss med, med hjälp av en sträv handske. Vi gnuggade och fnissade och bastade och hade oss. Sedan var det dags att hoppa i kallvattentunnan. Det stod en stor trätunna utanför bastun som man modigt skulle doppa sig i. Jag var något skeptisk till detta med eftersom alla andra glatt doppade sig tyckte jag att jag inte skulle vara sämre. Det visade sig dock snabbt att jag ”hoppade i galen tunna”. Det var, som sagt, jäkligt kallt vatten och i min iver att så fort som möjligt ta mig i och ur tunnan så slant jag med foten och trillade så att jag tog emot hela min tyngd på smalbenet mot en vass kant i tunnan. Först märkte jag inte så mycket mer än att det gjorde ont, men jag brukar ju ha en sällsynt förmåga att slå mig (eller ”göra en Petra” som Stefan brukar säga). Men efter en stund tittade jag ner på benet och min första tanke var ”Shit! Det måste vara en benpipa som har gått av och trycker upp mot skinnet”. Sen insåg jag ju att om det varit en benpipa av hade jag inte gått omkring så som jag gjorde. Men det var groteskt uppsvullet på smalbenet och det gjorde allt ondare. Nå, jag är ju en tapper flicka….ähum….så jag lät inte detta hindra mig utan jag fortsatte glatt spa-ritualen. Vi fick inpackning till håret som vi kletade i. Eftersom den delvis bestod av svart lera fick jag se hur jag skulle se ut som brunett. Det gav inte mersmak direkt. Sen fick vi linda en handduk om huvudet och gå ut och sätta oss så vi kunde få en lermask i ansiktet också. Sen satte vi oss och bubblade i bubbelpoolen och skrattade hysteriskt åt hur otroligt roliga vi såg ut. Vi såg ut som hottentottar allihopa! 😀 Vi bubblade, drack juice och åt färska frukter och bär från ett stort fruktfat och bara njöt av livet. Dock är underbart kort och alldeles för snabbt rann tiden iväg. Det blev dags att skölja bort inpackning och lera, spraya sig med body spray, ta på sig morgonrocken och gå och sätta sig vid ett bord mitt i spat där det stod en stor kandelaber med levande ljus. Sedan kom hon som höll i det hela och gav oss varsin snabb ansiktsmassage med dagkräm och olja. Det var gudomligt skönt! Man riktigt såg hur vi en efter en sjönk ihop i en avslappnad hög efter hennes behandling. T o m Bosse tyckte att det var underbart! 🙂

Vi bytte om, fönade hår och satte på smink och begav oss till den bokade lunchen. Den fick vi visserligen betala själva (110 kr) men det var det värt. Vi fick en salladstallrik innan maten med massor av läckerheter på (bl a kronärtskockshjärtan i ört marinad). Jag beställde vegetariskt och fick en stor tallrik med pastaskruvar, rödlök, sparris, solrosfrön, broccoli, gurka, vitlök och två jättegoda såser. Mums!!! 🙂 Efter maten var vi duktigt dåsiga, men en kopp starkt kaffe fick fart på oss igen. Vi begav oss till ett konferensrum vi hade bokat och ägnade eftermiddagen åt en massa intressanta frågor som kom upp.

Dagens äcklighet: Igår fick jag för mig att jag skulle ha ett glas rödvin. Det stod en öppnad flaska framme som vi glömt sätt kork på. Jag hällde upp ett glas och drack. Jag kände att det var något i vinet ett par gånger men trodde att det var någon slags flagor. Men till sist petade jag ut något kornliknande ur munnen och upptäckte att det var en blomfluga (egentligen en något större, rödaktig, fluga)!!! Gläääk! Jag trodde den hade dränkt sig i mitt glas så jag tog det hela med förvånansvärd fattning. Idag hällde jag upp ytterligare ett glas av det där vinet (som haft kork på sig sedan igår). Nu var jag lätt misstänksam så jag höll det under lysröret i köket – och se på fan! Där flöt det omkring inte mindre än fem (!!!!) likadana flugor. Nu vet jag i alla fall vad de där ”flagorna” jag svalde igår var för något! Insekter är proteinrika sägs det! Urk!