Archive for the ‘Diverse’ Category

ABA

februari 9, 2019

Så kom då den fruktade dagen så vi tvingades lämna vårt gamla kontor för att flytta till nya lokaler mitt i centrum. Inget fel på lokalerna. De ligger som sagt centralt, och är helt nyrenoverade. Men nu ska vi arbeta aktivitetsbaserat. Om nu någon till äventyrs missat vad det innebär så går det alltså ut på att ingen har ett eget kontor eller ens en egen plats. Tanken är att man ska välja skrivbord utifrån vad man för stunden arbetar med.

Vi har telefonizoner, aktiva zoner, fokuszoner, tysta zoner och resursrum. Resursrummen är singelrum som inte är bokningsbara och tanken är att man kan sitta där kortare stunder när man är i behov av enskildhet. Övriga zoner består av 12 platser i ett område. Vissa har inte ens skärmar som skiljer arbetsplatserna åt.

Meningen är att man bara ska komma med sin bärbara dator, koppla upp sig och sätta sig. För mig funkar det inte riktigt så. Jag har två egna stolar (en sadelstol och en Kinnarpsstol), ett underarmsstöd, en Rollermouse och ett eget tangentbord. Inte nåt meckigt att släpa runt på.

I måndags var vår första dag på nya stället och första intrycket var att det var såååå stort och svårt att hitta. Det är liksom bara en massa korridorer. Vi har fått ett litet skåp att förvara våra grejer i. Jag hade i alla fall turen att få ett överskåp och slipper kräla på golvet. Alltid något. Men det är alldeles för litet när man har så mycket hjälpmedel som jag har.

De första två dagarna gick mest åt till att försöka lära sig hitta något så när och vänja sig vid alla nyheter. På tisdagen blev det dessutom ett oplanerat brandlarm (falsklarm). Väldigt kaosigt då många av oss ännu inte tagit reda på var uppsamlingsplatsen låg och vår chef var sjuk. Insåg då att det är smart att alltid hänga jackan nära där man sitter (hade jag gjort som tur var).

I onsdags startade jag dagen med ett smärre psykbryt på vårt morgonmöte. Det tar mig liksom nästan 20 minuter från det att jag kommer på morgonen tills jag fått min arbetsplats något så när som jag behöver ha den. Men inga skärmar går att höja så mycket som jag behöver och jag fick snabbt ondare i armen och handen än jag haft på mycket länge. Det brukar ta mig några dagar att ställa in perfekt avstånd mellan bord och stol när jag byter arbetsplats och nu ska jag börja om varje dag. Och när jag kom på tisdagen och onsdagen fanns det inga lediga platser hos någon av mina kollegor. På onsdagen satte jag mig i den tysta zonen och fick så småningom sällskap av min f d roomie Meta.

Jag har i alla fall en och annan rar kollega. När jag fick mitt lilla psykbryt kom Kent och ”Lilla gumman”:ade mig (lite retligt men mest snällt) och klappade mig på armen när förargliga tårar steg i ögonen. Och Sara som outtröttligt hjälpt mig all lösa en massa praktiska problem med allt från smartaste sättet att förvara skåpsnyckeln ihop med datorkortet till hur man löser skärmproblem. Och Bosse som alltid är Bosse och världens snällaste. Tur jag har dem! ❤

Över lag känns det som vi alla teamat ihop och försöker hjälpa varandra. I onsdags t ex stod vi och svor över mikrovågsungnarna som det inte fanns instruktionsbok till, och som vi inte fattade hur de funkade. Då kom en snäll tjej och frågade om hon skulle visa oss. Annars är faktiskt köket mycket bättre än på förra stället. Lunchrummet är rätt okej, men jag önskar det varit lite avdelat. Ljudvolymen blir så hög.

I torsdags jobbade jag hemifrån, vilket var otroligt skönt. Jag fick landa lite och hämta andan. I fredags kändes det rätt okej att gå till jobbet och på fredagar jobbar uppenbarligen många hemifrån så då fanns det gott om platser. Jag satt i ett resursrum hela min arbetsdag med gott samvete eftersom det fanns många sådana rum lediga. Och Kent och Micke tog med mig på lunch på Rose Garden och muntrade upp mig med sina tokigheter. Kändes betydligt bättre i fredags än i måndags i alla fall. 🙂

Det trista är att vi blir så utspridda. Vissa ser man bara när vi har möten. Detta rimmar så fin med att vi inte får jobba hemifrån för mycket på grund av att det är viktigt att vi jobbar nära varandra i team. Eh….ja just det. Vad är skillnaden på att jobba hemifrån eller i varsin ände av ett stort hus där man ändå aldrig ses? Kanske kan jag på sikt utverka en egen plats med lite hjälp av företagshälsovården, men frågan är om man vill det. Då lär man ju aldrig få sitta ihop med sina kollegor liksom… Och eget rum kommer ju inte på fråga så då är man för evigt dömd till att sitta i kontorslandskap.

Ah well… Tiden får utvisa hur detta ska gå…

För övrigt har jag snart inga kollegor kvar. Sedan i höstas har det slutat 6 personer. Tre har gått i pension, två har blivit beslutsfattare och en har bytt arbetsuppgifter. Om ett par veckor slutar en till som bara haft vikariat. Och en av oss är utlånad på okänd tid. Vi är nu 6 heltider och två som jobbar 75% kvar (och då jobbar två på annan ort). När vi var som flest var vi 15 stycken om jag räknar rätt… Nu nyanställs tre personer i vår. Men framöver lär det bli tufft.

Annonser

Motigt

januari 30, 2019

Känns som det är så motigt just nu. Vi skyller väl på oxveckorna ett tag till. Men jag är så trött hela tiden och minsta motgång känns oöverstiglig. Allt strular tycker jag. Vi blev tvungna att köpa ny TV-box med inspelningsbar hårddisk för den gamla dog. Nätverket har strulat en evighet och nu har Riddaren försökt lösa det genom att dra en kabel på nedervåningen. Hoppas det hjälper. Agria ersätter oss inte med en enda krona för sista räkningen från djurkliniken. Tandsjukdomar på marsvin ersätts nämligen inte. Suck… Så vi får betala hela räkningen på 1 850 kr… Jag försökte säga upp en prenumeration på Kalle Anka Pocket och inget hände. Blev tvungen att kontakta dem igen för att få stopp på prenumerationen (och det vore väl inte hela världen om inte sånt hände gång på gång). Allt strul med mina glasögon är värt ett alldeles eget blogginlägg så det nämner jag inte ens.

Riddarens rygg är helt trasig. Tycker så synd om honom. Och själv har jag råångest över att det nu är dags för flytt på jobbet. Vi lämnar bygget vi bott på sedan 2008 och ska nu flytta in på en aktivitetsbaserad arbetsplats där man alltså vare sig har eget rum eller ens en egen plats. Så sjukt galet när man har arbetsuppgifter som innebär att man till 90% behöver sitta och kunna arbeta koncentrerat med att läsa, formulera beslut och ringa långa samtal. 😦

Allt det här är naturligtvis småkrafs. Egentligen har vi det ju förbaskat bra. Men ni vet, ibland känns livet bara tungt ändå liksom… Jag trodde den här vintern skulle bli jättelätt efter den långa varma sommaren och en vecka på Cypern. Att man fått nog av sol och värme och därför skulle segla genom vintern. Men det sket sig. Jag är så trött på mörkret nu!  Längtar tills det ljusnar runt 06.00 och är just till 18.00 i alla fall…

Skridskoåkning

januari 27, 2019

Idag åkte vi och köpte hjälmar till mig och Riddaren direkt efter lunch. Sedan fortsatte vi till skridskorinken för en dryg timmes åkning. Känns ju både drygt att lägga ut 800 kr på hjälmar och drygt för fåfängan att ha hjälm, men is är hårt och åtminstone jag faller numera osmidigt som en fura om jag ramlar.

20190127_143945.jpg

Det var riktigt otrevligt väder med snålblåst och snö som föll. Man fick pälsa på sig så man såg ut som en Michelingubbe för att inte frysa.

Alex åker bättre och bättre, även om det fortfarande är rätt mycket Bambi på ha is. Men han tycker det är roligt och vågar åka utan att hålla i nåt (sargen eller nån av oss).

Allt var jättekul ända tills jag filmade Alex och han kom åkande rakt in i mig så jag tappade balansen. Då föll vi pladask och jag försökte verkligen undvika att ramla honom, men lyckades inte helt. En del av mig föll på hans ben och det var inte skönt. Men vi återhämtade oss och åkte en stund till sen.

Och sen åkte vi hem och käkade våfflor med gott samvete. 🙂

Saker ni (kanske) inte visste

januari 25, 2019

7 saker ni (kanske inte) visste om mig:

  •  Jag är kallar knappt nånsin mina allra närmaste och käraste vid deras riktiga namn. Alex får heta Tusse, Mitt hjärta, Alse Palse (vilket han hatar och kommer sig av att han inte kunde säga ”Alex” när han var liten utan kallade sig själv ”Alse”), Silkesapan, Nutte och en massa annat dumt. ❤ Maken kallar jag ju Riddaren, Lille Kissen (låååång historia, det där) och herr [Insert vårt efternamn]. Mimmi blir Mimsen, Tjockis eller Blängfia, Molly kallas ju som bekant Fåret och Vera får heta Veris, Vera Mjuktass, Mattes Finaste, Silkesöra och en massa annat fånigt. Alla tre kallar jag fnuffisar och snuttisarna. Herregud, pinsamt det här ju! Haha!
  • Jag köper alltid samma ost – år ut och år in (Port Salut) – och verkar inte kunna tröttna.
  • Om jag fick välja en talang jag skulle vara riktigt bra på vore det att kunna måla. Får jag inte välja det skulle jag vilja kunna fota som värsta proffset.
  • När jag var åtta år pratade jag bred skånska. Sen flyttade vi till Huskvarna och vips började jag prata småländska istället. Idag pratar jag nån blandning mellan småländska och östgötska.
  • En av mina största fobier är att dansa. Det finns nog knappt något som gör mig så obekväm och osäker och därför undviker jag det konsekvent. Sist jag dansade kan eventuellt ha varit den obligatoriska bröllopsvalsen när jag gifte mig 1994. 🙂 MIn jobbarkompis Bosse älskar att mobba mig för detta. 😀
  • Efter nästan 16 år på min nuvarande arbetsplats är jag självutnämnd amatörläkare. Jag kan ruskigt mycket om sjukdomar och medicinska termer!
  • Jag har bytt ut mitt tidigare beroende av insomningstabletter mot Katarina Ewerlöf. Hon har läst in en massa ljudböcker och hennes röst är så himla sövande (på ett bra sätt). Numera går Storytel nästan varje kväll när jag ska sova.

Oxveckorna är här

januari 12, 2019

…och det med besked! Fy satan så tungt det var att börja jobba igen! Och Alex verkar tycka att det är ungefär lika jobbigt att börja skolan. Han har redan på morgonen pratat om att han redan längtar hem, och när vi setts på eftermiddagen har han saknat mig hela dagen säger han. ❤ Men det är klart, han var först hemma från skolan i tre veckor på grund av hostan, gick två veckor i skolan, och har sedan haft jullov 2½ vecka. Klart han är ovan!

Jag lärde mig precis nyligen att det är perioden efter trettonhelgen fram till påsk som kallas oxveckorna. Dessa veckor upplevs oftast som tröga och tunga, därav ox- i förleden. För många utgörs periodens slut av sportlovet och en därefter tydligt ljusare period, företrädesvis om morgnarna.

Nå, det kan hela denna familj skriva under på. Annars brukar jag tycka att november är värst. Mörk, regnig och bara så dyster, med hela vintern framför oss. Kanske är det bristen på snö som gör det så tungt nu? Riddaren sa igår att han drömde om att bara släppa allt och åka iväg mot varmare land. Det är inte utan att man håller med alltså…

DSC00756.jpg

Jag försökte muntra upp sonen genom att erbjuda mig att sluta tidigt igår så han kunde bjuda hem en kompis (vi kan kalla honom A). Så 13.40 hämtade jag hem honom och en klasskompis som han inte leker så ofta med (det blir bara när vi bjuder med honom hem på skoldagar). De har dock väldigt roligt tillsammans och A är nog det mest extremt väluppfostrade barn jag någonsin mött. 🙂

Det blev kanske inte någon lugn och avkopplande fredagseftermiddag för min del, och jag får försöka jobba i kapp nu i helgen, men Alex hade roligt och själv fick jag en hel del gjort med Operation Rensa Och Sortera Alla Bildmappar på datorn. Det är dags att göra säkerhetskopior också till den externa hårddisken, men det får bli nästa helg tror jag.

Den här helgen ska jag göra en fotobok till. Jag har en som ligger klar. Jag har bara väntat på att Fujifilm skulle köra en kampanj på sina fotoböcker, och nu har de äntligen slagit till med 40% på alla fotoböcker så nu ska jag passa på att beställa. 🙂

2018 – en sammanfattning

december 30, 2018

Januari. Vi firade en 9-åring och en 50-åring. Vi var på teater med mormor och såg ”Trollkarlen från Oz” och hade släktkalas för födelsedagsbarnen. Alex var lika långdraget hostig och skruttig då som han varit nu i december. Vi fick t o m ställa in hans Busfabrikenkalas eftersom han var för sjuk. Och i slutet av december blev jag tvärsjuk och hostade satan. Med fantastisk tajming hade vi gett min pappa ett musikalbesök samtidigt som jag var dödssjuk med hög feber. På nåt sätt lyckades jag ta mig igenom dagen, men sen var jag totalt däckad och sov dygnet runt i flera dagar.

_DSC8148

Februari. I februari kom äntligen snön. Men vid det laget hade även Riddaren däckat i vad jag misstänker var influensa. Så jag fick skotta snö, sjuk och eländig. Den 10 februari hade vi Busfabrikenkalas för Alex.

bild3

Jag passade också på att vricka foten riktigt ordentligt. Jag var på väg ner för jobbspiraltrappan och klev rakt ut i ingenting. Vänsterfoten landade med ett otäckt knakande/knastrande ljud när foten vickade först åt ena hållet, sen åt andra. Sen föll jag ner på knä och bara stod där i säkert 2-3 minuter. Det gjorde så helvetiskt ont att jag inte kunde röra mig. Var tvungen att jobba hemifrån i en vecka efter det och det tog lång tid innan det läkte.

Mars. I mars längtade jag desperat efter att snön skulle smälta bort och våren infinna sig! Alex var fortsatt hängig med hosta och väldigt mycket huvudvärk. Och jag var orolig och allt kändes tröstlöst. Han fick tacka nej till kalas på grund av att han var så förkyld och hängig och man började allmänt misströsta om att han nånsin skulle bli frisk. Det blev många sjukdagar då han behövde vara hemma från skolan. I slutet av mars smittades både jag och Riddaren av Alex’s förkylning och jag blev så dålig att jag var tvungen att vara hemma från jobbet några dagar.

DSC08320
När man är så sjuka att man bara orkar häcka framför TV:n.

April. April bjöd på påsk, med tillhörande påskäggsjakt. Klara drabbades av sin första matvägringsperiod och gjorde sitt första veterinärbesök. De hittade inget fel på henne, mer än att hon var lite för smal, och vi fick magmedicin och åkte hem. Efter några dagar började hon äta igen som tur var. Alex och jag gick promenader under påskledigheten och det var så skönt att känna att den stukade foten höll. Vi hälsade på min pappa i Mjölby och vi träffade min farbror och hans fru (hade inte träffat dem sedan jag var barn). Jag kämpade med vikten (livsfarligt att vara så mycket sjuk och stuka foten och sedan tröstäta). Det var dock svårt då jag också fick tillbaka min plantar fasciit vilket gjorde det väldigt smärtsamt att promenera. I mitten av april slog värmen plötsligt till och det blev VÅR! Underbart!

20180419_155031

Maj.I maj vaccinerade Alex och jag oss mot TBE. Alex snaggade sig. Vi firade att det gått ett år sedan våra första två marsvin flyttade hem till oss. Men mest njöt vi av sommarvärmen som slagit till. Trädgården exploderade i grönska och jag släpade med mig Alex på promenader uppe i vår skog. Riddaren var förkyld – igen! Och jag brottades med en massa spänningrelaterad migrän. Den 16:e svepte en tromb in över vårt hus och slet ner en ventilationsgrej på taket och slet upp ett stort hål i grannhusets tak (!). Det visade sig också att det var skitstökigt i Alex’s klass och det kändes som att en del av den ständiga huvudvärk han dragits med fick sin förklaring. Det var verkligen kaos i klassen med flera barn som betedde sig helt oacceptabelt. Jag beställde specialsulor för 1850 kr som jag sedan inte kunnat ha p g a att de gör att jag får mer ont. Suck… Marsvinen fick en utehage och verkade gilla att kunna beta gräs fritt. Och den 26:e var vi på Ekenäs Riddarspel, vilket var väldigt roligt!

DSC08694

Juni. Juni började med högsommarhetta och vi fick ta fram poolen åt Alex. Jag slet med trädgårdsskötsel där i början av juni. Vi bjöd också min pappa på ett besök på Kolmårdens djurpark. Vi hade världens tur och fick se (och kunde fota) en snöleopard på riktigt nära håll. Kul! Sista veckorna på terminen fick de äntligen lite ordning i klassen, men det var ändå väldigt skönt med skolavslutning och sommarlov tyckte Alex. Det var gradering i Alex’s brasilianska jiu-jitsu och han erövrade det gulvita bältet! I mitten av juni åkte vi och hälsade på mamma i Jönköping. Våra grannar matade marsvinen åt oss. Vi firade midsommar med sväronen och svägerskan och hennes sambo. Midsommar bjöd på sedvanlig kyla, men bara midsommar var över återkom hettan för att stanna hela sommaren.

test03

Juli. Juli började mycket trevlig med ett besök av min pappa och jag fick min hett önskade lampa Gross By Rydén i present av honom. För första gången på evigheter jobbade jag på min födelsedag, vilket kändes rätt märkligt. Men min jobbarkompis Bosse följde med ut och åt finlunch på Östgöta Kök Nya Torget och Riddaren hade köpt hem en tårta och röda rosor åt mig. ❤ Vi bokade en ny resa till ”vårt” hotell på Rhodos två veckor i juni-juli 2019 (när jag fyller 50 år). Jag inledde min semester med en veckas intensivt jobb då vi slet med att byta panelen på bodens mest utsatta sida. Herregud som vi jobbade, Riddaren och jag! Det var ju galet hett hela tiden så det var extra jobbigt p g a det. Alex bodde hos sin faster några dagar medan Riddaren och jag slet från morgon till kväll med boden. Och lite senare påbörjade vi även panelbyte på garagets södervägg. Jag fotade blodmånen och Alex lekte med kompisar.

test01

Augusti. I början av augusti förberedde vi vår Cypernresa (shoppade sommarkläder och annat nödvändigt). Alex lekte mycket med kompisar och badade i poolen. Och sen åkte vi, som sagt, en vecka till Cypern. Nybyggt, fräscht hotell och rum med egen terrass och direktaccess till poolen. Mycket lyxigt! När vi kom hem var det dags för Alex att börja trean och för mig att börja jobba. Jobbångest delux infann sig. 😦 Men positivt var att tre av de fyra stökigaste killarna i klassen slutat och att det börjat två tjejer istället. Det blev genast ett helt annat lugn i klassen. Min pappa kom på besök en av de sista helgerna i augusti och vi grillade. Och jag hade tandvärk!

September. I september var det val. Och jag blev så trött på alla er som röstade helt uppåt väggarna! 😉 Sen var jag iväg med min chef och höll ett antal informationsträffar om vårt jobb. Mamma och hennes särbo var här på en blixtvisit en dag. Sen var jag hos tandläkaren där de konstaterade att min tandvärk berodde på att det blivit en spricka i en redan lagad tand. Så den fick lagas om och då försvann tack och lov tandvärken! Skolan slog nya rekord i informationsbrist och meddelade bl a kvällen innan att det var skolfotografering dagen efter.

test01

Oktober. Jag var hos frissan och klippte av en hel del hår och gjorde ljusa slingor. Skönt! Alex’s bästa kompis började bete sig jättetaskigt mot Alex, både i skolan och i onlinespel. Jättetråkigt och Alex var väldigt ledsen över detta ett tag. Jag pratade med kompisens mamma om detta och därefter blev det lite bättre. Men de slutade helt leka efter skolan. Och Mimmi ”stötte sitt lilla ben” – eller nåt – och var tvärhalt på höger fram så länge att jag till slut kände att vi måste ta henne till veterinären. Hon ordinerades smärtstillande medicin och vila i egen bur och blev helt bra på ett par veckor som tur var. Alex drabbades av hästens första förkylning och var hemma från skolan. I mitten av oktober gjorde vi en helt underbar utflykt ut till Ågelsjön och hade med oss picknick. Det var varmt som i juli och fantastiskt vackert! Jag köpte en guldglittrig resväska som gör mig glad varenda gång jag ser den. 🙂 Riddaren gjorde klart renoveringen av vårt uteförråd och det blev jättefint! Vi fick en ny tjej på jobbet som jag tyckte mycket om. Det blev Halloween och Alex gick ”bus eller godis” med bästa kompisen Lo och hans lillasyster och vi pyntade framsidan med riktigt mycket Halloweendekorationer.

test09

November. I början av november upptäckte jag att Klara hade en enorm böld under halsen och där började cirkusen med henne som fortfarande pågår. Äckligheten när bölden läckte, operationen, medicinering och en Klara som fick bo i egen bur en halv evighet. Vi åkte också till Kolmårdens djurpark för lite Halloweenmys. Alex började hosta i början av november, och håller fortfarande på. Det är helt sinnessjukt! Han var hemma från skolan, gick på badkalas och blev sen hemma en vecka till på grund av att han hostade så illa. Vi åkte och hälsade på min pappa i Mjölby en söndag och blev bjudna på restaurang. Jag fyndade på Black Friday-reorna. 🙂 Och jag var motvillig handledare på jobbet. Avslutade månaden med julfest med jobbet.

December. December har bjudit på veterinärbesök för Klara. Alex har hostat och hostat och var hemma totalt tre veckor i rad (!) från skolan. Det blev mycket hemläxor… Jag har julpyntat och nästan stressat ihjäl mig för att få huset städat, alla julklappar inhandlade, julgodis gjort och så innan 21 december. Men det gick! Och den 21:e firade vi alltså jul med min pappa. Sen firade vi julafton hos Riddarens släkt som vanligt. Och nu har jag semester och Riddaren jobbar. Jag bakar och lagar mat och försöker njuta av min ledighet (och inte uppslukas av måste-borde-känslor). Jag har lagt mitt ena julklappspussel och idag har jag suttit och rensat bland mina foton på datorn. Alex lekte med bästa kompisen hela dagen igår och idag har han suttit och spelat alldeles för mycket på XBoxen (men han hade så roligt att jag inte hade hjärta att avbryta).

Och nu är 2018 nästan slut. 2019 ligger orört och väntar. Jag hoppas på mindre sjukdomar, friska marsvin, friskare barn. Längtar efter våra två veckor på Rhodos i sommar. Mitt enda lilla nyårslöfte kommer att bli att vara bättre på att fotografera varje månad. Jag gör ju fotoalmanackor till oss, mamma och pappa varje år och då använder jag ett kort från januari 2018 för januari månad i almanackan 2019 och ett kort från februari 2018 för nästa månad o s v. Det betyder att man måste se till att fota regelbundet och hela tiden tänka ”bra motiv för almanackorna” och så får man en ursäkt att plocka fram kameran varje gång man träffar mormor/morfar. Men man kan alltid göra det bättre. I år var det bra magert med foton vissa månader.

Julklappar 2018

december 27, 2018

Jag brukar alltid samla ihop alla julklappar på juldagen och fota dem. Skitbra att ha när man börjar fundera över vad man fick i julklapp av vem och vilket år. 🙂


Alex’s julklappsskörd.


Och min och Riddarens.

Jag fick en Bläckfiskljusstake Carla från Newport av Riddaren, trots att de är galet (och på tok för) dyra! Och en Philips Somneo Wake-Up Light – som också är alldeles på tok för dyr! Men cool! Hoppas den funkar så bra som det påstås så att man vaknar mer i rätt sömncykel och mer behagligt än när klockan plötsligt ringer mitt när man sover som djupast.

Sen fick jag även fårskinnstofflor (får jag varje år). Och av Alex (fast Riddaren betalade) fick jag två pussel och en Body Shop Candy Cane Bodybutter.

Så nu ska jag ha ångest över att jag inte köpte så dyra julklappar. Haha!

Hur som helst fick jag bara bra saker, så jag är jättenöjd. 🙂

Julafton 2018

december 26, 2018

Till slut hade vi packat klart och kunde komma iväg. Vi anlände ut på landet, till farmor och farfar strax efter två. De bjöd på fika och senare glögg.

Vid tre satte sig Alex och Riddaren och tittade på Kalle Anka och jag kan eventuellt ha lagt mig på sängen och slumrat lite (var så himla trött).

Vid halv fem var vi bjudna ner till Riddarens syster och sambo för vidare firande av julafton.


Blundande Petra (suck) och sväronen).

Vid det här laget var vi rejält hungriga så det smakade otroligt bra med julmat!

Någon tyckte nog att de vuxna åt förfärligt länge. I synnerhet när det även vankades efterrätt i form av fruktsallad. Men han var jätteduktig och tjatade inte om att vi skulle skynda oss. Han var bara vääääldigt speedad. 😉


Bus med fasters sambo.


Paketen låg där och lockade.


Min svägerska hade hand om kusin Hildas fina schäfertik över jul eftersom kusinerna var i fjällen med sin pappa. Hon saknade sin matte något förfärligt.

Så blev det äntligen dags för julklappsutdelning. Alex tog hand om det hela åt oss.


Äntligen fick man öppna paket (med munnen full av godis).

Sonen fick en massa lego och en massa böcker och var mycket nöjd. Själv fick jag alldeles för många och dyra julklappar av min son och man och bara bra saker av alla. Så jag var jättenöjd!


Så här ser man ut när man är nöjd med sina julklappar och börjar bli lite trötta.

Sen vips var ännu en lyckad julafton till ända. God mat, gott sällskap, finaste familjen, många skratt, lite hundmys och fina presenter. Vad mer kan man önska liksom?

Äntligen julefrid!

december 23, 2018

Alltså, den stress jag kände måndag-torsdag denna vecka! Episk! Maken var hemma från jobbet med en riktig mansförkylning och jag jobbade fram till och med onsdag. Herregud vad jag har snott runt! Städade och fixade med julklappar varje kväll efter jobbat. Kämpade mot migrän som gjorde mig extra seg. I onsdags var det ju dock gradering för Alex så den dagen gick bort nästan helt. Jag kan säga att jag nästan blev tjutfärdig av lättnad när det visade sig att Riddaren, trots sin monsterförkylning och hosta, faktiskt dammsugit nästan hela huset och våttorkat golven med ångmaskinen (eller vad det nu heter)!

I torsdags var började jag min semester och det var nog fan årets stressigaste dag! 🙂 Jag lämnade Alex på skolan, sen åkte jag och Riddaren till Ica och storhandlade mat (och fick så klart avstämning också). Sen hem, packa in all mat och sen skjutsade Riddaren in mig till frissan. Medan jag blev lite julfin åkte han och hämtade en julklapp till Alex som jag beställt, och som levererats till Linköping av någon outgrundlig anledning. Jag lyckades dock ringa och få dem att ordna så den kunde hämtas i Norrköping istället som tur var. Och så köpte han lite julöl och några vinflaskor som vi ska ge bort. Sen mötte jag upp Riddaren vid en annan affär på stan där han köpt julklapp åt sväronen, och efter det så åkte vi till en blomaffär och köpte två julgrupper till Alex’s lärare (jag kände mig lite tvingad att åta mig detta i år).

Sen full fart hem i tid till att Alex slutade skolan 14.00. Vi slängde i oss lite mellis och sen var det dags att åka för att köpa julgran. PÅ Bauhaus var det helt utplockat. Det fanns inte en enda vettig kungsgran kvar. Vad är det med folk som köper julgran i början av december liksom?? 😉 Galet! Vi fick åka vidare till Plantagen som sålde snuskdyra granar. Där fanns det EN ENDA kungsgran i rätt storlek så den fick det bli.

In med granen i bilen och så ånga hem igen. Resten av kvällen klädde vi granen, slog in lite paket, städade marsvinsburarna och det sista i huset. Vi var igång från 07.00 till 23.00. Sen stöp jag i säng!

DSC00545.jpg

Sen blev det fredag och jag följde Alex till skolan och överlämnade blommorna till lärarna. Ångade hem och städade/plockade i ordning. 09.30 hämtade vi Alex på skolan. De slutade egentligen 10.00 men Alex fick ledigt sista halvtimmen eftersom jag bokat klipptid åt honom 10.00 redan i september (när jag trodde de var lediga på fredagen). 50 minuter senare var Alex nyklippt och fin och vi kunde åka hem igen.

Jag idiotstressade med att få mig själv och barnet i ordning och hinna börja förbereda lunch och middag. För min pappa skulle komma vid 13.00 (fast han kom redan 12.40 så det blev ännu tightare med tid). 😀 Men det får bli ett annat blogginlägg.

Önskelista 2018

december 16, 2018

Önskelista 2018

Nackdelen när man blir äldre är att önskelistorna (i alla fall mina) blir allt mer orealistiska. Småsaker har man råd med ändå, så kvar blir mest det där man VILL HA, men inte anser sig ha råd med.

I år önskar jag mig faktiskt mest av allt en riktigt bra kontorsstol (Kinnarps) och en RollerMouse Pro 3 för att ha en så bra arbetsplats som möjligt även hemma. Jag sitter ju så mycket vid en dator om dagarna att jag behöver bästa möjliga ergonomi. Tyvärr så dyyyyrt att det kommer att få stå kvar på önskelistan ett tag till.

Sen önskar jag mig de där sjukt snygga ljusstakarna från New Port som ser ut som bläckfiskar – men tycker egentligen inte att de är värda sitt pris.

Och så önskar jag mig jättemycket en Dyson Airwrap (kostar ”bara” 4990 kr) för att kunna göra lockar i håret själv.

Lite småönskningar har jag också. Washologis lavendeltvål (och tvättmedel), fårskinnstofflor, Voluspa doftpinnar i doften Casa Pasifica, flanellpyjamas, Body Shops jul-body butter med polkagrisdoft och badbomb/-skum från Lush.

Vad önskar du dig?