Archive for the ‘Resor/utflykter’ Category

Skridskor

februari 5, 2017

Häromveckan åkte Alex skridskor med skolan. VI har ju varit urusla föräldrar som inte åkt skridskor med vårt barn en enda gång. Bad Parents Of The Year-Award coming our way liksom. Bara att inse att vi måste ta oss i kragen och släpa med oss barnet till en isrink och träna. Så idag fick Riddaren åka och panikköpa sig ett par skridskor efter att ha insett att han nog slängt sina gamla p g a att de spruckit i sulan för x antal år sedan. Själv dammade jag av mina gamla hockeyrör som jag köpte för typ 23 år sedan (och åkte en gång).

Det var en himla tur att vi åkte till en isbana med sarg! Jag förstod ju att jag skulle vara vinglig. Jag har stått på ett par skridskor en gång (för ca 23 år sedan då) sedan jag gick i skolan. Och då, under skoltiden, hade jag skridskor med taggar så det där med att bromsa med hockeyrör har jag överhuvudtaget inget grepp om. Haha! Livsfarligt!

Alex, som bara åkt skridskor två gånger i hela sitt liv (med skolan) klamrade sig fast vid sargen och var jättevinglig. Jag var nästan lika vinglig. Riddaren var den enda som kunde åka vettigt. 🙂 Men efter en stund fick jag lite bättre kläm på det hela och kunde börja åka åtminstone lite mer ”som folk”.

I början var Alex jättenegativ och hade ont i fötterna och ville inte åka och frågade när vi skulle åka hem. Men i takt med att han blev säkrare blev det också roligare och han vågade åka in mot mitten och kunde ta emot lite tips. Sen, när jag och Riddaren tyckte att det kanske räckte, ja då ville Alex åka mer, och tyckte att det var jätteroligt! 😀

PicMonkey Collage2.jpg

Så vi åkte i över en timme. Himla duktigt av oss med tanke på att Riddaren har träningsvärk och ont i en arm och jag har en hemsk huvudvärk. Jag misstänker att jag kommer att ha träningsvärk lite överallt i morgon.

Tur och retur Jönköping

december 28, 2016

Det är bråda dagar, trots semester.

Igår åkte vi ner till Jönköping. Alex skulle på teater med sin mormor och hennes väninna klockan 14.00, så vi var tvungna att vara nere 13.20. Det blev stresslunch på McDonalds i Mjölby för Alex. Men vi hann i tid.

Vi slängde upp våra grejer i mammas lägenhet, sa hej och for sen vidare in till stan där vi stämt träff med min kompis Åsa på Bernhards konditori i centrum. Mycket märkligt fik! Allt kaffebröd står mitt i lokalen , i backar, precis där folk går omkring (och hostar/nyser) och så får man ta själv vad man vill ha. Jag, som lider av viss bacillskräck eftersom vi är konstant sjuka hela vintrarna, föredrar när kaffebrödet finns bakom en inglasad disk. 🙂

Men….nu var det ju (som tur var) inte precis för den kulinariska upplevelsen vi gick dit (jag fick en stenhård och torr lussekatt), utan för att träffa Åsa. Vi har inte setts på ett år och hon hade hunnit byta både jobb och bostadsort, och i mitt liv har det ju också hänt en del med min pappas intåg i våra liv, så vi hade en del att avhandla. 🙂

Det är så kul med Åsa, för även om vi ses sällan så tar vi liksom bara vid där vi slutade sist. Gillar såna människor! 🙂

Klockan var kvart i fem när vi till slut kom tillbaka till mamma. Då hade Alex redan fått en julklapp (lego) och han satt och byggde (så klart). Fler julklappar byttes och vi fick bl a varsin Trisslott. Och jag vann hela 90 kr. Jag vinner typ knappt aldrig på Triss, och i så fall är 90 kr max. Så det får bli fler lotter nån annan dag. Så kan vi leva på hoppet om storkovan nån dag till. 😉

Alex hann knappt äta, sen var han igång och byggde igen. Konstigt nog var han hungrig när legobygget var klart. Hopplösa unge! 😉

Idag fick Alex hänga med mormor och hennes särbo medan Riddaren och jag åkte till mellandagskaoset på A6. Målet var att köpa ramar till mina prints, nån mer julklapp till min pappa (lyckades vi med till slut) och se om vi hittade några reakläder. Jag hade hoppats hitta nån flanellpyjamas, men de var som vanligt slut (jag gör samma misstag varje år…haha!). Så det blev bara Alex som fick kläder. Men vi hittade både strumpor, en skjorta och ett gäng tröjor på rea. Bra att fylla garderoben med nästa storlek!

Vi hann med en fika på Espresso House också. Men fy vad jag hatar reakaos med så mycket folk! Köer överallt och bara såååååå jobbigt! Hu!

Vi åkte hemåt vid 15.00-tiden. Alex somnade snabbt i bilen och lär väl nu vara uppe till midnatt eller nåt. 😀

Sagojul

december 19, 2016

I år har Kolmårdens djurpark satsat på att ha öppet helgerna innan jul. De har kallat det för Sagojul på Kolmården. Vi har inte haft chans att åka dit förrän igår. Och det var väl inte nån jättebra dag då heller. Alex är inte riktigt återhämtad från förkylning femtioelva den här hösten och jag hostar så det känns som jag ska gå mitt itu. Riddaren känner sig inte heller så värst kry. Men det är ju liksom mer eller mindre vårt normaltillstånd från september till maj, så det kan man ju inte bry sig så noga om. Det är bara att bita ihop och göra.

Tyvärr var vi inte de enda som kommit på att det var sista tillfället igår. Det var sjukt mycket folk och eftersom det bara var en liten bit av parken som var öppen blev det väldigt trångt. I synnerhet som folk insisterade på att ha med sig dubbelbarnvagnar som effektivt blockerade stigarna.

Jag var rätt sugen på att gå runt och fota, men det är bara att inse att de objektiv jag har inte räcker till för att ta bra bilder i mörker. Nu råkar jag veta att tomten (min pappa) kommer med ett objektiv med bra f-värde i julklapp. Som jag längtar! 😉


När vi kom fram hade det redan börjat mörkna. Här är gatan med en massa små stånd där det såldes julmat, julgodis och lite hantverken.


Alex blev förtjust i dessa raggiga får.

Bakom gamla Bamses värld hade de byggt upp en liten glänta där det bodde troll. Tyvärr var det galet mycket folk så det var svårt att både se och höra när de berättade en historia.


Medan alla var upptagna av att lyssna på några andra troll fotade jag dessa.


Det var ganska dimmigt och råkallt och dimman ihop med strålkastarna gav rätt coola effekter.


Här står ett troll och berättar nån slags saga.


Inte lätt att fota utan blixt i mörkret.


Min son som ande? 😉

Det fanns tydligen en jultomte också, någonstans inomhus. Men kön dit var helt makalös så den orkade vi inte stå i. Vid gamla Bamses värld var det en tomtenisseföreställning som vi tittade på.


Tomtenisse.

Vi gick en sväng till nya Bamses värld också (och fångade några nya Pokemons på vägen, vilket nog nästan var det roligaste om du frågar Alex).


Bamses båt Viktoria var fullastad med paket.


Skalman och den tjusiga granen.


Bamses värld när mörkret fallit helt.

Innan vi åkte hem gjorde Alex och jag varsin fröpåse till småfåglarna (gratis pyssel). Vi var verkligen inte där någon lång stund och ändå var vi helt slut när vi åkte hem. Vi stannade vid Texas Longhorn och köpte med oss mat hem – because we were worth it. 😉

Idag hostar både jag och Alex ännu mer, så det var troligen inte särskilt nyttigt att vara ute i råkylan. Men, men….man måste ju leva lite också. 🙂

Halloween på Kolmården

november 8, 2016

Det börjar bli en tradition att vi åker till Kolmårdens djurpark när de har Halloweenfirande. I år kunde vi inte åka förrän sista dagen, vilket var lite tråkigt eftersom det inte var så mycket folk i parken då. De flesta entusiaster, som tycker det är roligt att klä ut sig, hade nog redan varit där någon av de tidigare dagarna. Men vi kunde alltså inte åka dit förrän i söndags. Det var ruskigt kallt och vi fick klä oss som stoppade korvar med långkalsonger, termobyxor, tjocka tröjor och täckjackor under våra dräkter.

För klä ut oss ville vi ju ändå göra. Det är halva nöjet. 😀

Kameran var så klart med. Man måste ju fota varulvar, vampyrer, mumier och andra läskiga varelser när tillfälle bjuds! 😉


Redan när man kom in i parken hittade man läskiga skelett.


Och lite längre in i parken fanns andra Halloweeninstallationer.


Vi mötte den här otäcka herrn när vi var på väg till en av föreställningarna.


Och här är ett piratspöke som spelade musik tillsammans med sina spökkompisar.


Ännu en döing.


I inhägnaderna som vanligtvis tillhör aporna var nu
andra varelser inspärrade. Här står det t ex en varulv och ylar. ”Mata inte varelserna med dina barn” stod det på skyltar. 🙂


I inhägnaden intill var vampyrer instängda. De ropade på förbipasserande barn och ville locka över dem till sin ö.


”- Kom hit lilla barn! Du ser så smaskig ut!” Himla läbbiga röda ögon hon till vänster har!


Men Alex lät sig inte skrämmas utan skrämde varulvarna så de höll sig borta. 😉

Det som var lite tråkigt i år var att de inte förnyat Halloweenföreställningarna. De körde ”Cirque De La Gravé” i år igen, med den enda skillnaden att den läskiga clownen från i fjol var borttagen och ersatt av en mimare. Kolmården var clownfritt i år på grund av den senaste tidens sjuka clownattacker (vilket jag iofs tycker var väldigt sympatiskt).


Alex uppskattade dock föreställningen, trots att handlingen var den samma som i fjol.


Första dödsoffret!


Som 10 små negerpojkar dör sedan cirkusartisterna tills den förbannade kistan gjort sitt jobb.


Och vad har vi här då? En blodig Riddare och en charmig smådjävul!


Och här en mystisk mumie med väldigt läbbiga (helsvarta) ögon!


En extremt välpåpälsad vampyrhäxa med samma söta djävul. 😉

Vi ville gärna se eldshowen 16.30, men det var så blåsigt och råkallt att vi fick fly in i delfinlagunen ett tag för att värma oss. Alex fick en ansiktsmålning och vi tog lite medhavd fika medan vi kikade på delfinerna. Sen var vi redo för sista etappen av dagen. Det var väl inte jättenyttigt för Alex’s hosta eller mina bihålor eller Riddarens onda skuldra att vara ute i kylan i timmar, men det fick gå.


Spökbalen då alla varelser dansar på scenen utanför delfinariet.


Läskig demon-Riddare när skymningen började falla.


Alex vid häxans stuga där mystisk lila rök pyste ut.


 Och vad hittade vi i skogen?


Jo, någon slags spökdans!

Sen blev klockan äntligen 16.30, mörkret föll och det blev dags för eldshowen. Mystiska satyrer slukade eld och trollband publiken.

Jag kan lova att det var extremt skönt att få åka hem sen! Vid det laget var det kolmörkt och så råkallt att man bara längtade efter varma bad, sprakande brasor och heta soppor – typ.

Men Alex var mycket glad och nöjd med dagen och det var ju förstås huvudsaken!

 

Jönköping

oktober 23, 2016

I torsdags eftermiddag åkte jag ner till Jönköping igen. Det var på fredagen dags för dag tre av den coachutbildning jag går. Och med tanke på hur bra SJ är på att hålla tiderna kändes det skönt att åka redan halv två på torsdagen. Eftersom min mamma bor i Jönköping kunde jag ju passa på att träffa henne också.

Resan gick rätt bra ända till Nässjö (vi var visserligen en kvart sena, men sedan när är inte X2000 försenat liksom?). Men när vi väl kom till Nässjö visade det sig att mitt anslutningståg var inställt och att det skulle gå en buss utanför stationen nånstans. Det var bara att skynda ut och leta reda på hållplatsen. När bussen väl kom var det någon slags ”sambandsperson” som frågade om någon skulle till Jönköping. Jo, jag dårå. ”Ja, då kan du ta tåget som går 15.28 från perrong 7, för det går snabbare” fick jag veta och så fick jag trava tillbaka dit jag kommit ifrån. Men då kom faktiskt tåget på utsatt tid (!) och jag anlände bara en kvart för sent till Jönköping. SJ hade alltså på det stora hela en bra dag. 😉

Mamma hämtade mig och vi åkte till en lampaffär för att titta efter en tänkbar skärm till min ärvda golvlampa. De hade dok ingenting som passade och jag har liksom totalsnöat in på en Tine K Pendel i storlek XL. De börjar bli ruskigt svåra att få tag på, men jag håller nu på att undersöka om den kanske går att montera dit den skärmen på min lampfot. I så fall finns det ett ställe som fortfarande säljer den.

Sen åkte vi till Mio en sväng och mamma köpte en ljuslykta som jag först tyckte var rätt ful, men med ett värmeljus i blev den jättefin visade det sig. Så det slutade med att jag fick den i för tidig julklapp av mamma. 🙂 Ska visa den senare.

På fredagsmorgonen råkade jag promenera förbi en blomaffär på väg till utbildningen. Jag slängde en blick i skyltfönstret och fick syn på Den Där Hästen! Ända sedan jag var 10 år och var i London för första gången, med mamma, och fick syn på en fantastisk häststaty i ett skyltfönster, har jag hett önskat mig en sådan, men aldrig hittat en som varit rätt utan att den kostat flera tusen. Den här var i metall och brun och precis sådan som jag alltid tänkt mig.

Så på lunchrasten var jag bara tvungen att ila dit. Det fanns två kvar och den ena fick följa med mig, väl inpackad i tidningspapper i en påse. 🙂 Lycka! 😀

Detta var sista utbildningsdagen av en ganska energikrävande, men bra, utbildning. Jag hade en hemsk huvudvärk hela dagen och på eftermiddagen längtade jag bara hem. Tåget hem gick 17.06 och jag fick sällskap av en tjej som bor i Linköping. Hon skulle byta till samma X2000 som jag i Nässjö. Självklart var tåget försenat. Och självklart måste de ju gradvis öka på förseningen så man garanterat ska stå ute och frysa och inte våga gå in och sätta sig i värmen. Det var beckmörkt och iskallt och regnigt och det jävla tåget var till slut 25 minuter försenat.

Väl på tåget fick jag sitta och lukta på någons äckliga rotmosstinkande fisar. Jättebra för min huvudvärk/illamående. 30 minuter försenade anlände vi Norrköping. Där kunde jag konstatera att nästa spårvagn skulle gå om 22 minuter. Orka vänta! Kissnödig och frusen började jag trava genom stan mot busshållplatsen. Ska jag berätta hur ont det gör att dra en väska, hålla en handväska och en papperspåse utan handtag som väger bly genom hela stan? I alla fall om man som jag har trasiga armar från början. Gaaah!

Jag hade i alla fall en dåres tur för när jag äntligen kom upp till min busshållplats stod bussen inne och chauffören väntade in mig när jag kom skyndande. Halv nio på kvällen var jag hemma. 11½ timmes lång ”arbetsdag”. Mycket plusflex blir det.

Men nu är det slut på resor för ett tag hoppas jag. Fyra resdagar på en månad är lite mer än mina reservkrafter egentligen orkar med. I alla fall när man samtidigt renoverar rum och shoppar möbler.

Nu står hästen uppställd på vår nya skänk i vardagsrummet.

_dsc4796

_dsc4791

Pust!

september 28, 2016

Nu är äntligen tre intensiva dagar över! I söndags strax efter lunch åkte jag ner till Jönköping. Jag hade en utbildning i coachande samtal måndag och tisdag och bodde hos mamma. Långa dagar och halvknackig sömn. Kom hem vid 19.00 igår och hann bara äta, packa upp och slänga mig i bingen, för idag skulle jag upp 04.00 (fast jag vaknade förstås 03.00 och kunde inte somna om) för att ta mig till Sollentuna.

Snälla sväronen kom för tredje dagen i rad hit strax efter 05.00 för att ta Alex till skolan 08.20. Riddaren började nämligen jobba 06.00 och jag var som sagt bortrest. Och idag åkte jag med Riddaren in till stationen (det spöregnade ju och att komma alldeles för tidigt till stationen torrskodd kändes som ett bättre alternativ än att åka buss och promenera i regnet och komma fram blöt). Var där vid 05.30. Tåget skulle gå 06.22, men var förstås försenat med 40-45 minuter.

Jag och mina fyra kollegor tog oss i alla fall till Sollentuna utan att bli allt för försenade (en kvart sena hastade vi in). Sen har vi förkovrat oss i EU och konventioner fram till lunch, käkat halvmedioker pasta utanför Centralstationen (fattar inte varför ingen ville följa med till Vapiano) och sedan åkt tåg hem igen (som naturligtvis också var försenat ca 25 minuter).

Så himla skönt att vara hemma nu! Jag tänker inte jobba fulla dagar torsdag-fredag utan ta ut lite av all flex jag samlade ihop de här tre dagarna. 🙂

 

Beach 2017

augusti 23, 2016

Det är ju det här med dessa bihålor. Förra helgen var det så illa att jag i rena desperationen självmedicinerade med kortisontabletter under fem dagar. Nej, man ska inte självmedicinera. Och ja, det är dumt att ta kortison. Men ibland har nöden ingen lag. Och det hjälper ju – åtminstone ett tag. Så nu har jag haft en rätt dräglig vecka.

Alltså inga ursäkter för att inte ta tag i det här med Beach 2017. 😀 I synnerhet som vi nu bokat 14 dagar på Rhodos i juni 2017. Alltså, vi försökte verkligen hitta en annan ö och ett annat hotell. Vi försökte! Vi har tittat på hur mycket resor som helst, men ska man åka från Norrköping är utbudet lite begränsat och vi kunde verkligen inte hitta nåt som kändes ens i närheten så fint som det hotellet vi var på nu i juni. Så till slut bestämde vi oss för att åka tillbaka. Alex blev jätteglad och räknar kallt med att hans kompisar George och Betty ska jobba kvar. Själv känner jag att det är kraftig pensionärsvarning på detta. 😀 Men! Vi ska i alla fall inte bo i samma rum – inte bara för att det kom in mygg nånstans, utan för att det känns lite onödigt att betala för direktnedgång i poolen när det finns ett så fint poolområde precis runt knuten (vi använde inte vår altan och poolen som hörde till speciellt mycket). Och inte har vi matchande träningsoveraller heller. 😉 Ja, apropå det där med pensionärsvarning. 😉

Men, nu var det egentligen inte det jag skulle skriva om utan om hur duktig jag var idag! Istället för att följa med Riddaren och Alex till jujutsun slängde jag på mig träningskläder och gav mig ut och gick/sprang tills jag hade slut på luft och mådde illa. Och nåja, det gick ju rysligt fort. Jag är så sjukt otränad! Men det är en början tänker jag. Och jag kom definitivt upp i maxpuls! Haha! Sen vacklade jag hem och satte mig på roddmaskinen en stund. Ska nu avsluta med lite hantlar. Sen är jag faktiskt väldigt nöjd med mig själv för idag!

Måtte bihålorna hålla sig i schack nu så jag orkar fortsätta träna! Gudarna ska veta att jag behöver det! Jag vet inte om jag inbillar mig, men sedan jag började äta magnesium för ca en månad sedan tycker jag att jag är piggare och att jag sover bättre om nätterna. Det vore så fantastiskt roligt om den här familjen kunde få en dräglig höst då alla kan få hålla sig skapligt friska och komma igång med träning. Alex har ju gympa två dagar per vecka i skolan och jujutsu två andra dagar så han får träning fyra dagar per vecka. Riddaren ska eventuellt ta upp badminton som träning och jag hoppas kunna börja med promenader och lite springande.

Petra 070804 (1)
Målbild: sommaren 2007. Då hade jag nått en vikt jag trivdes med. Sen blev jag gravid (och ännu tunnare) men efter amningen gick ju allt åt helsefyr kan man ju lugnt påstå. 😉

 

Tyyystnad

augusti 13, 2016

Igår eftermiddag kom mamma och hennes särbo och hämtade Alex. Han ska stanna i Jönköping hos mamma tills på måndag (det längsta han någonsin varit borta från mig). Så högst märkligt ensamt och tyst huset kändes igår kväll, trots att Riddaren var hemma också. Vi lyckades ge bort fyra Billybokhyllor och två CD-ställ till en jobbarkompis till Riddaren igår (så skönt att få undan dem från vardagsrummet!) och när det var klart åkte vi och köpte El Taco Loco-pizza på Pizza Hut (för Alex gillar inte deras pizza så vi får nästan aldrig äta det när han är hemma). Sen satt vi, som förr i tiden, och åt framför TV:n. Kändes döskumt! 🙂

Vi fick rapport från mamma i form av foton på hur Alex åt sitt livs första kräfta – och gillade det! Jättekul! Jag hatar ju fisk och skaldjur, och har alltid tyckt att det är dötrist att inte kunna äta nåt på kräftskivor. Hoppas Alex kan fortsätta gilla både fisk och nu även skaldjur då!

Alex1.jpg

Först vid 21.30 kom visst skrutten i säng, men ringde då och kvittrade och var inte alls mammalängtig eller ledsen. Såååååå skönt! Då kunde jag äntligen koppla av ordentligt.

Riddaren skulle upp 06.00 så jag fick sitta ensam och övergiven och titta på sista säsongen av American Idol innan jag skulle sova. Sen sov jag nio sköna timmar. Det är i sanning inte ofta!

Och idag har jag njutit av tyyyystnaden här hemma. Jag har målat möbler (och lyckats tippa ut färg på skyddskartongen så jag fick måla fort som en galning för att försöka använda upp den utspillda färgen), tvättat, skrivit ett mail jag velat skriva i evigheter men inte fått ro att göra och nu ska jag ge mig på bokhyllorna. Alla böcker måste flyttas (de står i alfabetsordning) sedan utrensningen och flytten av hyllor. Jag lär ha att göra ett tag…

Jag har i alla fall fått rapport om att Alex och mormor hållit igång idag och gjort en massa saker. Bl a tittat på söta andungar och byggt kanaler vid Vättern. Låter som han har det betydligt roligare där än han hade haft det här hemma med en mamma som bara jobbar. 🙂

Alex2.jpg

Men visst saknar jag honom ofantligt! ❤

Utflykt

augusti 8, 2016

Igår gjorde vi en utflykt tillsammans med Alex’s morfar till Simonstorp. Min farmor pratade alltid så varmt om sina år i Simonstorp. De bodde där från det att min pappa var 7 år tills han fyllde 15 år. Alltså på 50-talet. Jag har så länge önskat att jag skulle kunna få se det där huset hon berättat så mycket om. Och när nu min pappa återupptog kontakten efter alla dessa år infann sig ju möjligheten.

Så igår åkte vi alltså dit. Och det mesta var sig likt. Han kunde peka ut sin gamla skola, tvätthuset vid vattnet och så deras gamla hus. En granne var ute när vi kom dit, så min pappa berättade att han bott i huset för länge sedan och frågade om de som bodde där nu var hemma. Det var det inte, men med grannens godkännande gick vi ner på tomten och tittade lite. Så roligt att få se huset och omgivningarna!

test01.jpg

Sen fortsatte vi till Brandkårsmuséet i Simonstorp. Alex fastnade vid en leksaksbrandbil där man kunde trycka på knappar och spela upp sirenljud, få en ”saftblandare” att blinka blått och (roligast av allt) prata i en mikrofon så det lät i hela lokalen. Gissa vem som sedan satt och läste upp långa meddelanden hela tiden vi var där. Haha!

test02.jpg

Själv fastnade jag för alla fantastiska mässings- och koppardetaljer på de gamla brandbilarna. Så fina! Det fanns brandbilar från den tiden de bestod av en hästkraft (en häst som drog) och framåt. Lite kul att se faktiskt!

test03

Han som sålde biljetter var en riktig entusiast och kom och berättade en massa historia för oss. Bl a om varför hinkarna man använde förr i tiden var konformade i botten (för att de skulle sjunka när man hissade ner dem i en brunn).

Efter museet åkte vi till Reijmyre och tittade lite snabbt på glasbruket. Vi hade tänkt äta på Reijmyre Gestgifveri, men det var typiskt nog stängt just denna dag. 😦 Snopet!

Så vi fick improvisera och åkte istället till det f d MC-stället Oskarshäll (dit vi ofta åkte med motorcykeln i början av 2000-talet). Stället har bytt ägare och de har fixat till lite och förbättrat menyn lite. Så vi fick i alla fall en halvhyfsad lunch (även om Alex som vanligt mest petade i sin mat).

Efter maten gick vi ut till utsiktsplatsen och tittade lite.

test04.jpg

Det tog några timmar, allt som allt. Och det är inte helt enkelt alltså. Jag blockeras totalt och kan verkligen inte komma på någonting att säga emellanåt. Det är lite awkward minst sagt. Himla skönt att ha med sin Riddare som kan hålla igång samtalet lite när jag misslyckas. Jag vet inte varför jag har så svårt att prata. Kanske för att det ligger årtionden av prat som aldrig blivit av mellan oss? Det är lite synd. Men vem vet, det kanske blir bättre med tiden?

 

High Chaparral – old style

augusti 1, 2016

När jag såg framför mig möjligheten att fota i High Chaparral var det väl egentligen den här typen av foton jag såg framför mig:

Svartvitt, sepia, lite gammalt och nött. Jag borde tagit fler detaljbilder insåg jag när jag kom hem. Trots drygt 300 kort på minneskortet kommer jag på saker jag missade att fota.

Nåja, vi får väl helt enkelt åka dit någon mer gång. Jag tror inte sonen skulle klaga över det. 😉