Världens sötaste får

november 18, 2017

test01.jpg

Så orimligt söt alltså! Tyvärr verkar inte Vera tycka det för hon har varit så elak mot lilla fåret Shaun idag! Bitit henne i ansiktet och jagat runt henne i ett hus så hon bara skrek och pep helt hjärtskärande när hon kom ut. Då kände vi att vi var tvungna att lyfta upp henne och se så hon inte var skadad, och att bli infångad var ju också traumatiskt. Stackars liten! Men vi hittade inga skador som tur var. Hon har ju himla tjock päls (ull) som antagligen skyddat henne. Men nu får hon bo i den lilla delen av buren över natten så testar vi att släppa ihop dem i morgon igen.

Annonser

Fåret Shaun

november 15, 2017

Jag vet inte i hur många veckor det suttit ett litet teddymarsvin i djuraffären där vi brukar handla hö, halm, strö och sånt. Många veckor måste det vara för Alex och jag har tittat på det och ”åååh:at” och ”aaah:at” och tyckt att det är det näpnaste lilla får vi nånsin sett. Eller marsvin dårå. Men hon ser ut lite som ”Fåret Shaun”. Och aldrig blir hon såld.

Idag skjutsade Riddaren sin hostiga fru till apoteket för uppbunkring av förkylningsrelaterade produkter. Och så hade marsvinen slut på hö så vi gick till djuraffären också. Och där satt fåret Shaun och var lika söt som vanligt. Och nu har vi en stor bur. Som går att dela av. Alltså. Hur kan man motstå?

Somliga saker känns ju liksom bara som de är meant to be.

Vi kom eventuellt hem med fåret Shaun i en kartong. 🙂

Om Alex blev glad? Jo. Om Petra är glad? Jo!

Om fåret är sött? JO!

_DSC7591

Gud så söt hon är! Men alla våra stora marsvin stelnade i skräck när de kände lukten av henne och vågade knappt gå in i buren (jag släppte in henne först). Sen gick Vera dit och luktade på henne och sen förvandlades hon till Vicious Vera och bet och jagade runt det stackars fåret. De ska ju bestämma rang och jag antar att Vera anser att hon är the leader of the pack. Alla var på helspänn och gick runt med spända, ryckiga rörelser – helt på sin vakt.

Vi kan ju inte ha det så oroligt i natt, så nu har jag delat av buren så fåret Shaun (jaja, vi SKA ge henne ett bättre namn snart) får lugn och ro över natten. Vera protesterar genom att ilsket gnaga på gallret.

Satans hosta

november 13, 2017

Självklart inget recept idag heller. Nej, det var väl för enkelt. Man ska prompt åka dit, sitta i en evig lättakutskö och hosta och smitta ner resten av väntrummet, träffa en sköterska, vänta lite till, träffa en läkare och SEN få sitt recept. Jag fattar verkligen grejen med de här nätläkarna som börjar bli så populära. Vanliga sjukvården är ju ett SKÄMT! 😦

Så….jag lyckades slumra sisådär en 5½ timme i natt. Resten var hosta, hosta, hosta. Upp, fixa i ordning Alex till skolan. Nästan kräkas i en buske på hemvägen från skolan (hostar så satans illa). Försöka sova. Gick inte. Titta på nån dålig TV-serie. Hosta, dricka varmt te, hosta, hosta, hosta så jag triggade igång migrän. Tog migräntablett. Alex kom hem. Dödde lite i sängen och slumrade nog en halvtimme nästan. Gjorde enklaste middagen och nu ser jag fram emot ännu en hemsk natt. Suck…

Men! Tar ändå hellre denna hosta än bihåleinflammation alla dagar i veckan. Att jobba var verkligen inte att tänka på. Jag har inte ens orkat byta marsvinens vatten i vattenflaskan än. Bara för att beskriva orkeslösheten.

Host host!

november 12, 2017

Börjar undra om man kan ge sig själv hjärnskakning med hjälp av hostningar? Ont i huvudet får man i alla fall. Rejält. Jag hostar och hostar. Pratar jag lite får jag hostattacker så jag står dubbelvikt och hostar så tårarna sprutar. Hopplöst.

I torsdags, tidig e m, skrev jag till vårdcentralen och bad om recept på Mollipect och Cocillana Ethyfin (slemlösande och hostdämpande). I fredags eftermiddag ringde en avmätt sjuksyster och förhörde sig om mitt hälsotillstånd. Hon skulle lämna receptförfrågan till en läkare, ”men det var ju eftermiddag så det var inte säkert att de hann skriva ut nåt”. Uppenbarligen inte. Får väl se om det dyker upp nåt i morgon, men jag tvivlar. Vår vårdcentral har ju inte precis högt betyg i service om man säger så.

Frågan är dock hur jag rimligen ska kunna jobba i morgon. Hade väl varit en sak om det varit en vanlig dag och jag kunnat jobba hemifrån och stänga av telefonen åtminstone del av dagen. Men i morgon är jag uppsatt på två telefonipass då man ska prata konstant i en timme i taget. Det kommer aldrig att gå! Om jag inte mirakulöst tillfrisknar över natten får jag nog sjukskriva mig. Allt på grund av den där jävla telefonin de slängt på oss! 😦

Fars Dag

november 12, 2017

Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det Fars Dag. Fortfarande en dag jag har högst blandade känslor inför. Men! Klart Riddaren ska firas lite! Jag frågade Alex tidigare i veckan vad han ville ge sin pappa. ”Jag veeeet inte” var det otippade svaret. Haha! Jag radade upp lite saker han gett tidigare år och så fort jag nämnde ”lite olika sorters julöler” kom svaret blixtsnabbt. ”Ja! Det vill jag ge!!” Jag försökte med lite andra förslag (typ kläder) men han var orubblig. Pappa skulle få öl. Någon känner sin far, och vet vad han gillar, tror jag. 😉

Så öl fick det bli!

test01

Och så take out från Texas Longhorn på det ikväll när Riddaren avslutar sitt andra 06.00-18.00-arbetspass den här helgen. Då förtjänar man nog god mat och god dryck! 🙂

Ny bostad

november 11, 2017

Julen kom tidigt i år. I alla fall för våra marsvin. De fick nämligen en ny bur i julklapp. Typ. Det var så uppenbart att den de hade var för liten för dem. De vill gärna ha två hus och då blev det så lite fri yta kvar att gå runt på. Så antingen var det trångt eller så fick de samsas om ett hus, men då var det hela tiden två som fick sitta utanför.

Riddaren hittade en bur som var lite djupare och 160 cm lång på nätet som vi beställde. Det var rea på buren, fraktfritt och extra rabatt som ny kund och allt var det var så själva buren gick inte på mer än ca 750 kr. Det är billigare än vad en sån vi hade (som var ca 110 cm lång) kostar i djuraffären. Sen köpte vi ett stort hus, ett par broar, en tunnel av flätade grenar, pellets och lite aktiveringsleksaker också (mycket billigare än i djuraffären), så totalt gick det på över tusenlappen. Det här med att ha tre marsvin är betydligt dyrare än nån av oss riktigt räknat med. Tur de är så himla mysiga då, så det är värt det! ❤


Vi gjorde i ordning buren igår och alla marsvin hoppade in direkt och gjorde sig hemmastadda.

De verkade så sjukt nöjda med sitt nya hem! De gick omkring och nosade överallt, provsmakade höet och gjorde glada små ”bocksprång”. Jag hade pillat in pellets i aktiveringsbollen (den bruna på bilden här under) och de spelade ”nosboll” en lång stund med den. Om man rullar den trillar det ut en pellets ibland. Jättespännande tydligen. 🙂


Maten smakade lika bra i nya buren.


T o m tjocka Mimmi var aktiv och tassade runt, runt och upptäckte allt nytt.

De verkar uppskatta att ha lite mer space så de slipper gå in i varandra och störa. Innan låg nästan alltid en på taket av ett hus. Det har de knappt gjort sen de fick nya bostaden.

En annan bra sak är att man kan dela av buren med ett galler. Har man ett nytt marsvin som ska vänja sig vid de andra, eller ett högbrunstigt som stör de andra konstant, kan man dela av buren. Tänker att det vore bra även vid matdags då tjocka Mimmi behöver banta.

Vi flyttade vattenflaskan (som man typ aldrig sett nån använda) till den delen av buren som är längst in. Lilla Klara, som är så korkad, upptäckte plötsligt vattenflaskan igår och ägnade hela kvällen åt att dricka. Men hon har ju konstant otur när hon tänker så hon trodde att man ska dricka från baksidan av pipen. Alltså, jag DOG av skratt när jag såg hur hon stod där helt avigt och försökte dricka nerifrån och från baksidan!!!


Bara kolla de söta läpparna! Jag trodde inte ens marsvin KUNDE truta med läpparna?!? Men så är hon verkligen vår korkade blondin också! Haha!

Buren var visserligen lite ranglig och smäckig i sin konstruktion (blir nog inte helt lätt att diska) men den var verkligen bra för svinen! Inte minst som kanten inte var riktigt lika hög som i den gamla buren. Lättare för dem att hoppa in och ut. Och nu funkade det att sätta dit en bro så tjocka Mimmi också kan gå över smidigt.


Hej matte! Har du mat?

Kulturell januari

november 7, 2017

När höstmörkret känns tröstlöst är det skönt att ha lite att se fram emot. Semester 22 december – 8 januari! Trodde aldrig jag skulle få igenom så lång semester, men det gick vägen på något mirakulöst sätt (tack snälla kollegor som jobbar)! Gud så välbehövligt!

Och 6 januari bjuder mamma oss (och Alex’s bästis Liam) på teater. Trollkarlen från Oz som går på teatern här i stan. Har idag bokat kanonplatser allra längst fram! Och jättekul att få ta med Liam. Blir kul för ungarna att dela upplevelsen tror jag!

Den 27 januari ska vi bjuda min pappa på Äventyret Alladin – en musikal med bl a Claes Malmberg och Markoolio som turnerar runt i Sverige. Lite dyrare och inget vi skulle kostat på oss själva kanske. Men perfekt julklapp till han som har råd att köpa sig allt han vill ha. Vi bjuder på musikalen och take out från Texas Longhorn så gör vi en helkväll med övernattning av det hela. 🙂

Mamma är bra som tipsar om teater och köper biljetter till föreställningar ibland. Tror det är viktigt för barn att få gå på teater och musikal ibland! ❤

En riktig blädag

november 7, 2017

Vissa vardagar tycker man mindre om än andra! Jag skulle jobba hemifrån idag. Jobbade hemifrån igår på eftermiddagen, och då funkade allt som det skulle. Men idag!? Not so much. Jag följde Alex till skolan, gick hem, tvättade håret och slog på jobbdatorn. Och programmet vi jobbar 90% i gick inte att starta. Och till saken hör att vi hade datastopp i flera timmar förra veckan på grund av att IT-fånarna tabbat sig med nåt certifikat relaterat till detta program. Sen rättade de det, men nu hade jag plötsligt fått tillbaka det felet. Tydligen under natten när de kört nån uppdatering som var felaktig. Dumma jag som inte stängde av datorn över natten!

Jag ringde Helpdesk, men de kommer inte längre åt att fjärrstyra min dator när jag jobbar hemifrån. Ingen vet varför. Och vi har inte behörighet att själva åtgärda den här typen av fel. Så jag fick vackert sätta mig på bussen och åka in till jobbet, ringa Helpdesk igen så de kunde åtgärda felet (tog en minut) och sen åka hem igen. Där rök bara 1½ timme av det som kunnat vara min fritid idag… 😦

Och som grädde på moset ville min telefon uppdatera operativsystemet i morse. När den var klar med det hade den raderat mina ljudinställningar vilket i sin tur gjorde att när jag lyssnade på Spotify på väg in till stan lät det som om nån stängt in en radio i en konservburk. Och för att ställa in ljudet måste man befinna sig i ett helt tyst rum, så det kunde jag inte göra förrän nu i kväll.

Klart det är värdsliga ting. Men efter två nätter med helt värdelös sömn på grund av bihålor som värker, och med fötter som gör så satans ont att jag knappt kan gå (hej plantar fasciit vad du inte är välkommen tillbaka), blir man lätt rätt grinig över motgångar.

Den stora hösttröttheten

november 6, 2017

Fyra-och-en-halv-dags-veckan blev en tredagarsvecka när Alex åkte på ännu en praktförkylning i onsdags. Det var en tapper kille som tog buss och spårvagn med sin mamma till simskolan på onsdagskvällen. Han nös ungefär 100 gånger medan vi åkte och snoret rann. Men simmade gjorde han och plötsligt behärskade han även ryggsim (!). Mammas duktiga kille! Jag älskar verkligen denna simskola som fått mitt barn att tycka att det är roligt att simma! ❤

Men sen var han helt slut som artist och det blev vab resten av veckan. Och lite ”vam” (vård av mamma) – för fy satan vad komplett slut jag var! Jag kunde nog ha sovit precis hela torsdagen om jag fått. Vi gjorde inte många knop alltså. Filmmys i soffan, läste böcker och hängde lite vid varsin dator. Riddaren fick köpa hem McDonalds till middag.

Jag HATAR november! Det är mörkt, kallt, blött, förkylt och fruktansvärt långt till våren! Och jag är sååååå trött denna månad. Hemsk är den!

I fredags orkade jag i alla fall baka franskbrödbullar och städa hos marsvinen. Och i helgen har jag tillverkat två fotoböcker (varav en kommer att bli julklapp) då det var halva priset på sådana.

Och nu är det måndag och livet känns rätt outhärdligt. Jag hostar och det är tungt att andas. Och jag ÄR så TRÖTT! Varje november kommer jag på att man borde spara sin semester till nu. Det borde vara varje nordbos rätt att åka två veckor till Thailand/Bali eller liknande i november och tanka sol, värme och livsglädje!

Den jag älskar mest

november 4, 2017

Av alla författare jag någonsin läst har en invaderat mitt hjärta mer än någon annan. Han skriver så hjärtskärande, så rakt in i ens själ vackert! Jag fattar inte hur han bär sig åt? Fredrik Backman. Han som skrev ”En man som heter Ove”, men som har skrivit så många andra bra böcker. Inte minst ”Björnstad” och nu uppföljaren, ”Vi mot er”.

Jag har, som ett sant fan, lagt vantarna på en signerad utgåva:

21105521_10155164234299317_1062310994919348502_n

Jag tänker att antingen älskar man sättet han skriver på, eller så fattar man inte alls.

Själv fick jag tårar i ögonen när jag satt på Alex’s träning tidigare i veckan och läste det här avsnittet i ”Vi mot er”:

”- Bor Alicia här?
De vuxna nickar skräckslaget. Teemu deklarerar kort:
– Fonden på Pub Pälsen kommer från och med nu betala all hennes hockeyutrustning varje år så länge hon vill lira. Jag vet inte om flickan har syskon här i huset, men hon har bröder nu. Och nästan vuxna människor som gör henne illa kommer få förklara varför för varenda en av oss.
Han behöver inte vänta på svar. När han lämnar huset vågar ingen bakom honom röra sig på flera minuter, men till sist bärs hocketrunken upp till Alicias rum. Fyra-och-ett-halvt-åringen drömmer tungt om ljudet av puckar mot en vägg, och under lång tid framöver kommer hon inte att få några blåmärken förutom av isen. Hon kommer lira hockey varje dag och en dag kommer hon bli bäst.”