Posts Tagged ‘bad’

Cypern – dag 6 och 7

augusti 27, 2018

Så blev det söndag, och vår sista riktiga semesterdag på Cypern (måndag var ju hemresedag). Vid det här laget var visst både jag och Alex lite trötta på frukostarna. Alex åt mest lite frukt till frukost och jag kämpade i mig min eviga omelett – mest för att det inte fanns något annat jag ville ha. 🙂


Nektarinfrukost.

Efter frukosten följde vi morgonritualen med tandborstning, insmörjning av solkräm och sen hopp ut i poolen. Alex var nog lite mätt på badande för han ville sitta och titta på Youtube på sin telefon efter en stund.


I skuggan på terassen.


Varje dag tuffade den här ”Hitta Nemo-båten” förbi ute på havet. Jag tror man kunde titta på fiskar under vattnet i den. Hade jag kunnat tänka mig att göra.

Efter lunchen lyxade vi till det och tog med oss dryck tillbaka till rummet. Jag beställde en Piña Colada. Drinkar på dagen brukar jag annars hålla mig undan, men nu var det ju sista dagen liksom.


Min Piña Colada och utsikten.

Vi maxade badandet denna sista dag. Jag verkligen älskar en varm pool och kan bada i timmar! 🙂 Och även om det kändes lite trist att lämna sol och badandet för att åka hem och jobba måste jag erkänna att jag samtidigt längtade hem lite. Så det var väl så där som det ska vara när man är på semester. Borta bra men hemma bäst. Att lämna Rhodos hjärtskärande ledsen är ju inte särskilt roligt. Jag vet inte hur länge jag skulle behöva stanna där för att på allvar börja längta hem?

Denna kväll var min sista chans att ta foton av havet med lång slutartid. Tyvärr gick solen ner precis när vi brukade äta middag. Före middagen var det för ljust och efter middagen kolsvart. Så den här kvällen sköt vi på middagen. Vi gick ner till havet och jag hade kameran redo. Och så väntade vi och väntade på att solen skulle börja sjunka. Alla var hungriga och den himla solen ville aldrig gå ner. Så till slut fick det bli lite kompromisskort när det egentligen var för ljust för riktigt bra bilder med lång slutartid.

Här nedan följer några blandade kort jag tog med kort och lång slutartid. De blev väl så där, men jag hade inget stativ och det var lite för ljust.

Medan jag fotade gick två hungriga och tappra killar längs vattenbrynet och tittade på småfisk och krabbor och annat. De var såååå tålmodiga! ❤

Middagen bestod av amerikansk buffé (utan pommes frites – skandal!). Jag tror inte ens det fanns hamburgare. Gud vad jag längtade hem till svensk mat den kvällen! 😀 Efter maten gick vi upp en snabb sväng på shoppinggatan för att köpa ett fat vi tittat på, men inte köpt.


Jag fotade dessa dragonfruits för de var så fina.

Sen avslutade vi kvällen med drinkar i baren (Piña Colada och San Fransisco).

Vi packade så mycket vi kunde på kvällen.

På måndagen hann vi bara äta frukost, sen var det nästan dags att invänta transferbussen. Vi sa adjö till hotellet med känslan av att det varit trevligt att besöka det, men utan önskan om att återvända.

Larnaca flygplats var stor, full av folk och lite smårörig. Men vi trasslade oss igenom alla kontroller och hann ta en whisky innan det var dags att gå ombord (man måste lugna flygrädslenerverna lite ju).


Sista frukosten.


I väntan på boarding.


På väg ombord.

Vi satt på första raden även på hemresan. Förvisso mer plats för knäna, men man kan ju inte sträcka ut benen för fem öre så man får ont i knäna i alla fall.


Alex fick pasta och köttfärssås och åt med god aptit.

Vi vuxna fick ris, broccoli (konstigt att det alltid är broccoli i alla flygplansrätter) och nån läbbig köttgryta som jag inte kunde äta. Men man kan ju ta det goda varma brödet, så jag blev mätt ändå. 🙂

Och efter maten tittade vi på film på vår bärbara dator och då gick tiden rätt fort tyckte jag. Vips så var vi hemma i Norrköping och där gick det jättefort att få ut bagaget och få en taxi hem. Så skönt att vara hemma!

Annonser

Cypern – dag 6

augusti 26, 2018

På lördagen följde vi vår vanliga rutin. Frukost i lite skaplig tid och under tiden hann städerskorna städa vårt rum.


Min vanliga omelett.


Nystädat sovrum.


Alex borstar tänderna.

Sen badade och solade vi. Alex lekte lite med flickorna som bodde i rummet intill. Han ville fortfarande inte gå till någon annan pool eller till havet.


Jag fyndade nya badtofflor kvällen innan (började få bruna ben).

Efter lunchen gick Alex och jag ner en sväng till havet, för jag ville fota lite.


Alex höll mig sällskap snällt nog.


Så här ser klipporna ut på nära håll. Vassa och porösa.


Båtar med sådana här skärmar åkte fram och tillbaka längs kusten mest hela dagarna.


Vågor som bryts mot klippor skulle jag kunna fota hela dagarna.

Vi gick längs stranden lite och tittade på krabbor och salt som bildats där havsvattnet dunstat. Sen gick vi tillbaka till hotellet. Det var så hett att man bara längtade efter att bada.


Alex lekte med en av tjejerna i rummet intill en stund.


Lite senare blev det rätt folktomt i vår pool och då lekte Alex och jag. Här tränade vi på att stå på händer under vattnet.


Undervattenskram.


Riddaren sov eftermiddag (?).

VI hade bokat bord i restaurangen på vårt hotell till på kvällen. Det tog oss ända fram till lördagen att begripa exakt vilka restauranger vi kunde äta på och var man måste boka bord. 🙂 Något rörigt! De borde verkligen utveckla sitt intranät med mer information!

Vi åt alltså à la carte, men barnen fick inte beställa från menyn visade det sig, så Alex hänvisades till en barnbuffé. Där fanns inga pommes frites så han käkade pasta (som vanligt, stackars barn).


Tappert leende, trots enformigt käk.

Riddaren beställde hamburgare och jag kycklingfilé med chilibearnaisesås. Vi tyckte båda att detta var en av de godaste middagarna under veckan.

När vi ätit en stund kom en av de svenska servitörerna förbi och frågade om allt var till belåtenhet eller om det var något annat vi önskade. Då frågade jag om Alex också kunde få en skål pommes frites (han hade fått ta av oss) och det fixade de på nolltid. Över lag var personalen väldigt trevlig och serviceminded och pratade mycket bra engelska (eller svenska). Det var bara lite mer opersonligt och professionellt än på Rhodos.

Efter middagen gick vi en promenad längs stranden. Vi fick sällskap av två katter som följde oss en lång bit, till Alex’s lycka.


Utsikt över nästa hotellområde.

Sen avslutade vi kvällen med en drink i baren (som vanligt). En sista dag återstod.

Cypern – dag 5

augusti 25, 2018

På fredagen var vi alla rätt trötta efter att ha sovit för lite, eller knappt alls (Riddaren). Men vi masade oss iväg till frukosten och sen badade vi. Våra norska grannar packade ihop och skulle åka hem, precis som några andra familjer i vår länga. Så vi fick poolen helt för oss själva efter ett tag.

 


Lunch.

Efter lunchen klagade Alex på att han mådde dåligt. Han hade huvudvärk och var trött och hängig. Han fick Ipren och sen gick han och Riddaren och la sig och sov ett tag. Jag hade hela poolen för mig själv och njöt av att kunna ligga och simma längder, flyta på rygg och småslumra på luftmadrassen helt ostört.

Efter ett tag vaknade killarna och Alex mådde bra igen. Han hoppade i poolen med förnyad energi och jag lärde honom att göra framåt- och bakåtkullerbyttor under vattnet.


Hopp!


Utan cyklop.

Det var mycket miljötänk på hotellet och bl a hade man lite saltvatten i poolerna (för att kunna ha mindre klor antar jag). Det gjorde att det gick att titta under vattnet utan att det sved i ögonen. Alex kom på det och fick både mig och Riddaren att prova. Jag tror ärligt talat inte att jag någonsin tittat under vattnet utan simglasögon. Men nu testade jag och det funkade ju, även om man såg helt suddigt. 🙂


Det var så härligt att se vilka framsteg Alex gjorde i vattnet. Han som varit så rädd för att få vatten i ögonen/näsan lät nu Riddaren kasta honom så han plumsade ner med stora skvätt.

Vi fick nya grannar i rummet intill. Ett svenskt par som hade två döttrar som var nåt/några år yngre än Alex (Molly och Mindy). Alex lekte lite med dem i poolen.

Efter en lång, härlig dag av sol och bad blev det så dags för middag. Alex ville absolut köpa en gosedjurskatt som fanns i hotellets Minimarket. Den ”såg precis ut som katten Finolin” som Alex hittat och döpt på hotellområdet. 🙂


Här är ”Finolin”. Kostade ”bara” typ drygt 200 kr.

Vi gick hem med katten innan vi gick och åt och jag höll på att skratta ihjäl mig åt hur den lät! Om man tryckte på tassen andades den så det syntes och snarkade (och lät som en onykter, överviktig gubbe med helt hysteriska snarkningar). Så sjukt roligt!

I bufférestaurangen var det italienskt tema, vilket jag sett fram emot. Jag såg för mig pizzor, olika goda pastasåser och sånt. Tji fick jag. Hittade en lasagne (som inte alls var god) och faktiskt lite pommes frites (var nog enda middagen detta serverades på buffén) och den vanliga salladen. Alex åt spaghetti och köttfärssås som vanligt. Men efterrätterna var riktigt goda denna kväll.


Man riktigt ser hur gott det var. Haha!

Efter maten gick vi upp på shoppinggatan en sväng. Vi köpte cypriotiskt vin till oss och till Alex’s faster (som tack för att hon tog hand om våra marsvin). Vi köpte ett litet fint fat och en olivtvål också.


Tusen souvenirer och en Alex. 🙂

När vi kom tillbaka till hotellområdet fick Alex syn på ”Finolin” (bland alla katter som stryker omkring överallt). Eller en katt som såg ut som Finolin i alla fall. 😉


Lyckan när vi sa att han fick gå fram om klappa den om katten gick med på det. 🙂

Vi gick till rummet och lämnade sakerna vi handlat och gick sen upp till hotellets bar för vår sedvanliga kvällsdrink.


Mina finaste! I matchande kläder dessutom.


Och här är jag och Alex.


Piña Colada till mig och Grasshopper till Riddaren. Alex drack äppeljuice som alltid.

Och vips så hade vi bara två dagar kvar!

Cypern – dag 4

augusti 23, 2018

På torsdagen verkade Alex ha acklimatiserat sig och trivdes mycket bättre. På onsdagen hade vi ett långt samtal om vikten av att försöka se det positiva i saker och om hur dåligt humör smittar av sig. Så jag tror dels att han ansträngde sig för att vara på gott humör, och dels faktiskt var gladare. Hur som helst väldigt skönt!


Frukost (bara bacon, frukt och grönsaker).

På förmiddagen badade vi i ”vår” pool. Jag frågade Alex flera gånger om han ville gå till havet eller vattenrutschkanorna som fanns på det andra hotellet, eller till den gemensamma poolen, men det ville han inte. Och både jag och Riddaren tyckte det var rätt skönt att ligga på vår terrass. Vi hade sån tur så de som bodde till höger om oss (längst ut) nästan aldrig var på sin terrass eller i poolen. Så vi hade rätt gott om plats. Till vänster om oss bodde först ett norskt par med tre pojkar. De badade hela tiden i ”vår” pool, så annars hade det blivit lite väl trångt tror jag.


Simträning.


Tränar på att flyta (svårt).


Under ytan.

På kvällen var det Mexican Buffé på restaurangen. Jag hade förhoppningar om att det skulle finnas rätt mycket god mat då, men det blev en flopp. De hade visserligen tacos, men köttfärsen var rätt hemsk och salsan smaklös.


Min tallrik.


Alex åt sin vanliga nödmat – spaghetti och köttfärssås.

Det enda som egentligen radikalt skilde Cypernmaten från Rhodosmaten var att cyprioterna använde grädde och inte smörkräm i efterrätterna. På Rhodos åt jag inte en eda efterrätt. På Cypern var flera faktiskt ätliga och vissa goda. 🙂


Riddaren med efterrätter


Min efterrätt.

Efter middagen gick vi upp på affärs- och restauranggatan ovanför hotellen. Det var en typisk turistgata där barer och restauranger trängdes med souveniraffärer och supermarkets.


Alex framför en massa frukter och grönsaker.

På Cypern verkar det bo mer katter än någon annanstans jag varit. Det springer magra katter överallt. Men de verkar också få mat lite varstans. Vår djurkära son döpte katter vart han gick. 🙂


Ett gäng halvskabbiga katter och en hög mat på en tvärgata.

Vi köpte en liten dunk olivolja, Alex köpte en souvenirsköldpadda (ganska fin faktiskt) och så köpte vi lite Lipton Ice Tea åt mig (varför går det inte att hitta här hemma?)


På väg tillbaka till hotellet.

Det var så himla varmt och fuktigt även efter mörkrets inbrott att man egentligen inte orkade gå nån längre sträcka. Vi gick tillbaka till hotellet och tog en drink i baren innan det var läggdags.

Cypern – dag 3

augusti 21, 2018

Man sov verkligen uselt på vårt hotellrum. Alex ville inte sova ensam i bäddsoffan i vardagsrummet så Riddaren erbjöd sig att sova där så fick vi ta sovrummet (med luftkonditioneringen som slamrade så man drömde att man var på ett flygplan ni vet). Bäddsoffan var tydligen hemskt obekväm och sängen var inte heller något vidare. Jag hade ont överallt och låg mest och lyssnade på en ljudbok och småslumrade mig igenom natten.

Men när man vaknar till en dag av sol och bad kan man leva med sömnbrist. 🙂

Vi började dagen med frukost. Alex petade som vanligt i några bacon och fruktbitar och fick stödmatas med medtagna Digestivekex fram på förmiddagen. Själv tar jag alltid omelett om det finns. Det mättar bra och brödet i grekiska övärlden brukar jag inte tycka är särskilt gott. Så jag körde sju omelettfrukostar på rad. 🙂


Efter frukosten låg jag här och njöt av solen medan Alex badade.

Lunchen serverades på ”vårt” hotells restaurang hade vi i alla fall listat ut. Fanns det pommes frites och nåt grillat kött var Alex nöjd och glad.


Petra-tallrik.

Efter lunchen bestämde vi oss för att ta på oss badkläder och ta med handdukar och promenera längs strandpromenaden en bit (dit vi sett folk vallfärda med strandväskor). Vi traskade på och kom då till Sandy Bay Beach, som var en långgrund vik med sandstrand. Där låg ett rätt roligt hotell – Anonymous Beach Hotel. 😀


Alex och havet.

Alex och jag hoppade i havet med våra cyklop, medan Riddaren stannade på stranden och vaktade min kamera och våra telefoner. Vattnet var såååå varmt. Måste varit 30 grader minst.

Alex simmade efter snäckor och ett tag kunde jag lura med honom till stenarna man ser i förgrunden på bilden nedan, där det simmade små färgglada fiskar. Tyckte dock att det var lite läskigt att ha med sig Alex i havet när han ville simma lite längre ut. Jag litar inte riktigt på hans simförmåga än. Eller hans förståelse för att vågor förflyttar en och kan bli läskiga.

Efter ett tag gick jag upp och bytte plats med Riddaren så han också fick bada i havet en stund.

När grabbarna var trötta på havsbad gick vi hemåt igen. Själv kunde jag simmat runt där resten av dagen tror jag. Såååå härligt (om än lite för mycket folk)! Men Alex föredrog att bada i poolen, så då fick det bli poolbad resten av dagen. Solkeps på beordrade mamman för solen tog rejält.

Innan middagen tog vi en drink i baren. Livsfarligt nog hade de Baileys i all inclusive-menyn. Baileys kan jag dricka typ hur mycket som helst. 🙂


Baileys.


Riddaren drack San Fransisco tror jag.

Sen var det det där med middagen, och var man kunde äta. Vi irrade omkring på systerhotellet och hittade till slut bufférestaurangen där det serverades någon slags asiatisk buffé. Hu! Det gillar inte någon av oss, så det slutade med att vi alla tre åt spaghetti och köttfärssås (som fanns på barnavdelningen).

Det bästa med middagen var alla katter som sprang runt borden tyckte Alex, och döpte raskt sin favoritkatt till Finolin.


Utanför restaurangen växte detta coola träd. Undrar vad det är för något?


På väg tillbaka.


Luftfuktigheten på Cypern var en fullständig katastrof för mitt hår! Hur jag än bar mig åt fick jag stripigt Svintohår! Hemskt!

Efter middagen gick vi en liten promenad längs strandpromenaden.


Vårt hotellrum från poolsidan.


Fin skylt.


Havet by night.


Och poolen vid baren (den med ”stjärnhimlen”) by night.

Cypern – dag 1 och 2

augusti 20, 2018

På kvällen den 6 augusti var det äntligen dags för vår Cypernresa. I år hade vi bestämt att vi måste se till att åka någon annanstans än till Rhodos. Riddaren gjorde ett hästjobb med att leta resor och hotell och hittade till slut det här hotellet som vi bokade in oss på. Det såg jättefint ut, byggdes 2016/2017 och hade jättehögt gästbetyg. Ändå skavde det lite att inte vara på väg ”hem” till Kolymbia, Rhodos när vi klev på planet…


Sen middag på planet.

Resan gick bra, förutom start och landning som alltid framkallar extrem dödsångest hos mig. Hatar att vara så sjåpig, men kan liksom inte styra det. Vi landade på Cypern sent på kvällen och det är alltid lite pirrigt innan man hittar rätt och får sitt bagage och hittar sin transferbuss tycker jag. Det var becksvart och fuktigt som i en ångbastu när vi vid midnatt klev på bussen. Efter att ha fått vänta på några eftersläntrare kom vi äntligen iväg. Detta var första gången i mitt liv som mitt hotell varit första stoppet på resan! Wow liksom! 40 minuters bussresa, sen var vi framme. Alex slumrade mot min Axel på resan men var klarvaken så fort jag väckte honom. Första intrycket av hotellet var bra. Vi välkomnades av svensktalande personal som gav oss kort vägbeskrivning till rummet, information om var frukosten serverades och mellan vilka tider. Sen fick vi en Strawberry Daquiri som välkomstdrink.

Vi travade snabbt iväg till vårt rum, som var en swim up-suite med egen altan och pool man delar med fem andra rum. På rummet fanns smörgåsar, choklad, chips, fruktskål, kex, ost, vin, öl, läsk, vatten, kaffe m m. Så vi behövde verkligen inte svälta. 🙂 Det var nog fint och så, men jag tror vi alla tre kände att det inte var Rhodos. Tog ett tag att somna och när jag väl sov drömde jag hela tiden att jag flög på grund av att AC:n i sovrummet slamrade något sjukt mycket. Konstigt på ett så nybyggt hotell!

I alla fall. Vår första morgon vaknade vi till den här utsikten från vår terrass:


Sämre utsikt kan man ha!

Efter frukosten (Alex hade som vanligt ett elände med att hitta nåt att äta, men petade i sig ett par baconskivor och nån fruktbit) badade vi i poolen vid vårt rum. Såååå varmt i vattnet!


Lunch på hotellet och det fanns pommes frites till Alex’s lycka.


Efter lunchen hittade Alex en sköldpadda i Minimarket som han önskade sig ”mest av allt”.

Vi gick en promenad på området efter lunchen. Vårt hotell, Ocean Beach Club, var tillbyggt till systerhotellet Sunwing Sandy Bay Beach, och det var också där middagsbuffén serverades.


Jättestor kaktus.


Här går vi runt på Sandy Bay-hotellets område.

Vi gick tillbaka till Ocean Beach Club och beställde dricka i baren.


Vårt rum låg längst bort till höger.

Och här är några bilder från vårt ”vardagsrum”/kök:


Och där ligger visst jag och försöker visa Alex hur man flyter. 🙂

Jag utmanade Alex genom att lova att han skulle få välja valfri souvenir om han klarade att simma två längde i poolen utan att vila (en längd var ca 25-30 meter). Trodde han skulle få kämpa lite med det, men det fixade han nästan direkt – himla busungen! 😀


Gud vad jag njöt av att äntligen få bada och simma!!!

Alex kände sig inte alls hemma till att börja med och längtade hem rätt mycket. Jag saknade Rhodos lite och hatade att vårt rum var fullt av små myror som kröp på allt i badrummet och köksdelen. Men värst av allt var den totala bristen på information om vad som ingick i vårt all inclusive. jag lovar, det tog oss till sista dagen att något så när räkna ut vilka alternativ vi hade för våra middagar! Jag har tappat räkningen på hur många gånger vi frågat och fått halvkonstiga svar.

Men i alla fall. Första kvällen lyckades vi tydligen boka bord på Andrea’s Kitchen på det andra hotellet och de hade BBQ-kväll. Funkade.


Coola lampor i bakgrunden!


Och här, liksom på Rhodos, satte folk sina ungar framför skärmar vid middagen. Detta med att faktiskt UMGÅS med sin familj verkar rätt bortrationaliserat…


Inte så nöjd med semesterorten – men glad över sin sköldpadda.


Efter middagen gick vi till ”vår” bar och beställde drinkar. Inte var det som hos Betty på Rhodos, men det fanns massor av drinkar och goda var de.


Alex fick spela lite på sin mobil för husfridens skull.

De hade belyst poolen på området med små ljusdioder som blinkade i bottenkaklet, vilket gav effekten av en stjärnhimmel. Mycket effektfullt! Men det gick bara inte att göra det rättvisa på bild. Lite ser man på bilden här nedan när jag fotat upp mot baren.

Det var vår första dag och vi gick och la oss lite lätt molokna tror jag, så där som man känner sig när man inte känner sig hemma. Men på det stora hela hade vi egentligen haft en bra dag med mycket sol och bad.

På’t igen

juli 24, 2018

Nu är det garagets tur. Hörnet i sydläget har väder och vind gått hårt åt genom åren (huset är ju byggt i början av 80-talet). Även här måste hela panelen bytas – i alla fall på halva väggen. Och allt måste målas. Dessutom var vi tvungna att ta ner taket på ”cykelstället” (som vi har som uteförråd för allt från grillen till jord till krukor till planteringsbordet på vintern). Även här är mycket murket och måste bytas.

Så nu är vi här igen. Mäta, såga, måla, dra ur spik ur gamla virket o s v. I +30 grader och steksol… Underbar semester detta! Nästan så jag ser fram emot att åka in och jobba på ett luftkonditionerat kontor i morgon. I alla fall när det bara är en dag. Lätt värt det för att få en extra ledig dag när vi kommit hem från Cypern känner jag!

Se nedan för s k ”före-bild”. 🙂 Den vänstra är från 2011 när vi precis flyttat in.

Som tur är finns det lite kompisar som är hemma – åtminstone ibland för Alex. Så det verkar inte gå nån större nöd på honom. Han har för det mesta kul säger han. Och vi ser till att hålla poolen fräsch så han kan ligga och simma/plaska runt i den när det är hett.

DSC09205.jpg

I lördags var vi på Texas Longhorn och käkade med våra vänner Stefan och Lotten. Och jag tror Alex tyckte det var lite stort att få känna att han var stor nog att få följa med. Det var underbart väder (lite svalare) och jätteskönt att sitta ute och äta! Trevligt avbrott mellan Riddarens jobbande och vårt renoverande.

Man får trösta sig med att vi inte är de enda som byter panel och målar. Vissa har förstås råd att leja bort jobbet, men vi är inte de enda som gör det själva. Det märks att husen börjar bli till åren. Det byts fönster, dörrar och garageportar och det målas och sågas lite överallt.

Första semesterdagen

juli 17, 2018

Igår kändes verkligen som min första semesterdag – trots att jag varit ledig sedan förra tisdagen. Men bodrenovering var då ingen sinekur och min kropp skrek verkligen av smärta på slutet. Hu!

Så igår gjorde jag inte många knop. Vi fick upp poolen innan Riddaren åkte till jobbet (han jobbar 14-22 några dagar nu). Jag saknar inte körkort så jätteofta, men det här är en av de gångerna. Tänk att ha kunnat köra iväg till en sjö med Alex! Det går ju liksom inte precis bussar till sjöarna häromkring. Nu fick det bli lek i poolen istället.

DSC09164
Den är inte jättestor, men Alex kan i alla fall simma runt den under vattnet, och träna på att flyta.

Det var drygt 30 grader varmt igår, skriksol och vindstilla. Våra marsvin är inte jätteglada över hettan. De blir väldigt slöa och jag lägger in stora kylklampar invirade i handdukar när det blir så här hett. De verkar uppskatta det och ligger gärna tryckta intill kylklampen. Igår fick de gå ut i sin hage på kvällen medan jag städade buren. Alex var marsvinsvakt. Det stryker runt alldeles för många katter i grannskapet för att det ska kännas tryggt att lämna dem ensamma. De är effektiva små gräsklippare och hade snart ätit av nästan allt gräs i hagen. 🙂

DSC09161
Vera uppskattar när lillhusse sticker in långa grässtrån genom gallret så hon slipper bita av dem själv. 🙂

Idag är det nästan lika hett, men lite skyigt – och så blåser det. Har dock inte orkat ta mig för så mycket idag heller. Tyvärr är alla Alex’s kompisar bortresta verkar det som, men han har roat sig rätt bra med att bada och spela dataspel och XBoxspel. Det må vara hänt nån dag tänker jag. Själv har jag med hjälp av Riddaren klippt klorna på tjockisen här nedan, badat med sonen och legat i en solstol och lyssnat på ljudbok. Och tömt och fyllt diskmaskin, fixat frukost/lunch/mellis och småplockat.

test44
Jag börjar tro att denna dam lider av nån ämnesomsättningsstörning. Hon är så sjukt tjock, trots att jag försöker späka henne så mycket jag kan genom att ransonera hennes mattillgång. De andra får äta tämligen fritt och är allt från nästan för smala (Klara) till lagom (Vera och fåret). Mimmi däremot är alltid hungrig och så tjock att hon med möda orkar hoppa in och ut ur buren. Fattar inte hur jag ska få henne normalviktig?

Innan Riddaren åkte till jobbet (där det är bastuvarmt på riktigt (igår 36-37 grader) badade han med Alex. Det funkar ändå att vara två i poolen och Alex tycker det är så roligt att få sällskap.

DSC09167

Hoppas det blir lite svalare i morgon så kanske vi kan ta en cykeltur på eftermiddagen. Alex och jag. På förmiddagen ska vi åka och slänga skräp efter bodrenoveringen medan vi fortfarande har släpet.

Hon den läskiga

september 18, 2017

Det är jag det. I alla fall om du frågar våra marsvin. I onsdags, när alla marsvin blev livrädda när Alex slog sig, var det någon som blev så rädd att hon kissade på sig – rakt på Mimmi (förstås). Och det är ju inte jättekul att vara nerkissad tänker jag. Så i fredags fick hon bada – igen. Det är ju liksom andra gången någon av de andra kissat på henne. Förra gången var hon högbrunstig och trodde hon var en hane som skulle bestiga Vera. Vera visade sitt missnöje genom att kissa på henne. Lilla olycksfågeln. 😀

Och om det nu var någon som inte visste det kan jag avslöja att badning inte står på listan över roliga saker att göra om du frågar ett marsvin. Att bada är läskigt. Mimmi genomled sitt bad med blänkande ögonvitor, stel kroppshållning och genom att krampaktigt hålla sig med framtassarna i min ena hand. Sen fick hon sitta insvept i en handduk i min famn tills hon torkat hjälpligt.

Och hon satt där så snällt och verkade faktiskt uppskatta att sitta och värma sig på mig. I alla fall tills hon blev jättekissnödig och började trampa runt och pipa olyckligt. Jag kunde ju inte gärna släppa ner henne så rätt vad det var kissade hon en flod på handduken och mig. Suck… Men Alex hämtade en ren handduk och sen kunde hon sitta lugnt igen och torka klart.

Men efter det badet är hon ytterligt misstänksam mot mig. Jag får inte lyfta upp henne. Inte utan att jaga henne, och då piper hon förfärat, så jag antar att hon tror att hon ska få bada igen om jag lyfter upp henne. Stackaren!

_DSC7418.jpg

Men hon är i alla fall väldigt fluffig och silkesmjuk i pälsen nu! 🙂

Och nu ska jag vara ännu otrevligare och fånga in dem för kloklippning igen. Jag är verkligen elak!

Rhodos dag 13-15

juli 18, 2017

Och vips så var det torsdag och bara två dagar kvar av resan. Bortsett från den grekiska maten, som vi var mer än färdiga med, kändes det inte alls som jag hade lust att åka hem än. Så de sista dagarna fick man försöka njuta lite extra av solen, värmen, badandet och den lättjefulla tillvaron. Bara detta att slippa tänka på städning, tvätt, matlagning och allt sånt där är ju en njutning i sig!

Dessa sista dagar hade Alex funnit sig tillrätta och vågade vara med på alla aktiviteter som lekledarna ordnade med. Det var dessutom lite glesare med folk vid poolen än det var ett tag i slutet av vecka ett, vilket var skönt.


Alex och lekledaren Mia kastade boll och fick med sig den rolige…


…badvakten som älskade att busa med ungarna.

Nu hade jag äntligen fått så pass mycket färg att jag faktiskt kunde sola lite (om än väl insmord i solskydd +50). Älskar att ligga uthälld i en solstol i solen och emellanåt svalka mig i poolen! Det skulle jag kunna göra en karriär av! 😉

På kvällen kämpade vi oss igenom ännu en middagsbuffé. Riddaren blev helt wild and crazy och plockade på sig tre hiskeliga efterrätter – varav det neongröna är nån slags kiwimousse.

Efter middagen gick vi en liten promenad på området igen.


Någon började nog längta hem lite, för humöret var inte alltid på topp.


Äckliga cikador som satt i typ alla träd och spelade.


Poolen i kvällsljus.

På kvällen spelade vi Fia med knuff på balkongen. Det var en del gnissel och bråk på semestern, men det tänker jag försöka förtränga. Jag fattar att det inte är helt lätt som åttaåring att hela tiden uppskatta en utlandssemester i två veckor, och att man bland längtar hem. På det stora hela tycker jag ändå det var fantastiskt roligt att få så mycket tillsammanstid-tid alla tre. Hemma försvinner Alex med kompisar, Riddaren sover oftast halva förmiddagen, och själv uppslukas man av diverse projekt.

Det var med visst vemod vi gick ner till poolen efter frukost på fredagen. Vår sista pooldag liksom… Vi hade ju pratat rätt mycket med Giorgos under vår semester och han sa bl a att han och Betty pratat om att vi var ”special people” eftersom vi pratade så mycket med dem och frågade och berättade saker. De uppskattade det mycket förstod jag. Denna sista dag var jag hysteriskt sugen på Pepsi med citronskivor i. Det är semester och poolhäng för mig. Upptäckte då att Giorgos ju har citron i baren och jag fick vansinnigt god citron-Pepsi hela dagen. Tänk att jag missat det i två veckor innan! 🙂


Alex och Giorgos. Jag fick fota dem även med hans mobil för han ville ha en minnesbild även i år. ❤


På väg till sista lunchen.


Denna sista dag vid poolen övade Alex flitigt på att hoppa från kanten.


Vi var tvungna att ta ett kort vid områdets Pokemonstopp, dit vi som nördar gick varje dag. 😀


Och här ser man vår del av hotellkomplexet. Vårt rum ligger på andra våningen.


Alex vek origamifigurer och flygplan med lekledaren Mia och sin norska kompis.

Och så var det ju sista kvällen hos Betty! Fullständigt heartbreaking! Alex hade vikt en båt kvällen innan när det var origamipyssel och den hade han målat på rummet och så satte vi dit ett segel i form av en 10 euro-sedel. Denna gav han Betty som blev alldeles tårögd. Och så plockade hon fram en påse med presenter till Alex (har jag skrivit om tidigare). Då blev både jag och Alex tårögda också! Så himla gulligt!


Många kramar blev det denna kväll! Fina Betty!

Usch ja, Det var sorgligt värre att gå upp på rummet och packa. Ville inte åka hem! Hotellet sköt fyrverkerier till vår ära. Eller okej då, de gjorde det två kvällar i veckan, men det råkade inträffa just denna kväll. 🙂

Och så blev det allra sista morgonen. Och Alex åt sämre frukost än nånsin, trots att vi försökte få honom att fatta att det skulle bli ont om mat under dagen. Himla unge! Här surar han och vill bara äta ett grönt äpple! 😉


Alex och äpplet.

Vi hade bokat taxi till 11.30. Innan taxin kom gick vi ner till poolen och tog en sista dricka hos Giorgos och kramade honom hej då. Också så sorgligt! Och så sa vi hej då till lekledarna som varit så gulliga mot Alex. Snyft!

När vi satt i lobbyn och väntade på taxin bara rann tårarna på mig. Jag, som brukar längta hem, var otröstlig. Vi bara såg på varandra och jag utbrast att det var outhärdligt att åka därifrån och veta att man aldrig ska komma tillbaka. ”Jamen” sa min lösningsfokuserade man, ”då får vi väl bestämma att vi åker tillbaka om två år”. Och ja. Om vi bestämmer det känns det ju mer okej att åka hem. Så så får det nog bli. 🙂

Det var ändå sorgligt att se Rhodoslandskapet passera utanför taxifönstret och veta att det dröjer minst två år innan vi kommer tillbaka.


Vi väntar i kön för att få checka in bagaget.

Konstigt nog var barnet jättehungrigt när vi var framme på flygplatsen. Tur vi packat ner ett paket med Digestivekex åt honom. Han satt och moffade i sig det medan jag och Riddaren kollade lite på taxfreen och köpte och delade på en pizzabit och en läsk. Men väntetiden på flygplatsen var minimal. Vi hann knappt äta upp innan de började släppa igenom folk i boardingen. Skönt att slippa förseningar!


Cool kille på planet.

Tydligen hade vi nån slags jetvind som motvind hela hemresan så det tog lite längre tid än vanligt. Tyckte hemresan var otroligt seg över lag. När vi kom in över Sverige låg molnen tjocka.

Vi landade i ett svalt Sverige där det regnat på förmiddagen. Vi fick väskorna snabbt och tog en taxi hem. Jätteskönt med så smidig förbindelse! Kändes dock jättekonstigt att vara hemma. Jag brukar annars komma hem och bara sucka förnöjt, men nu var hjärtat baske mig kvar på Rhodos.