Posts Tagged ‘bihåleinflammation’

2016 – ett riktigt skitår

augusti 2, 2016

Jag tänker att det måste vara fruktansvärt tråkigt att läsa om hur jag mår dåligt hela tiden. Så jag försöker sålla, låta bli och inte nämna så mycket om det. Men sanningen att säga har 2016 varit ett riktigt skitår hälsomässigt. Jag åkte ju på en bihåleinflammation i början av december 2015 och sedan dess är mina bihålor helt kajko. Det blev bättre när jag drog ut visdomstanden i maj. Bättre, men inte bra. Och nu, sedan några veckor tillbaka, är det riktigt besvärligt igen. Bihålorna värker och är igentäppta och jag kan inte sova på nätterna. Jag får ständiga toppar med för hög temp (inte jättemycket, bara ca 0,5-1,0 grad) och jag är sååååå trött. Jag svettas och fryser om vartannat och det värker i långt inne i höfterna, rumpan, låren (känns som inflammerade muskelfästen ungefär).

GLÄÄÄÄÄÄK! Det är så TRIST!

Min semester bara rinner bort i dåligt mående och snart måste jag lyckas ladda om inför en lång och hektisk höst och jag fattar inte hur det ska gå till?

Sen finns det väl förvisso glädjeämnen också. Det största av dem är min son. Denna fina, kloka, roliga, hetsiga och lite lata kille som plötsligt vuxit så himla mycket mentalt. Tänk att jag får vara hans mamma! Det är helt fantastiskt! 🙂 ❤

En annan sak som underlättar livet enormt är det faktum att min pappa nu gjort det han lovade i april, nämligen att föra över en stor summa pengar till mig som ett slags förtida arv/kompensation för uteblivet föräldraskap genom alla år. Nu kan vi både amortera av rejält på huslånet och ha råd med en del husförbättringar. Ny garageport, en markis över vårt soliga köksfönster, ny inredning i Alex’s rum, en fåtölj med fotpall istället för den urfula bäddsoffan här uppe m m står på inköpslistan. 🙂 Det blir kul (men jobbigt) att förnya lite!

Jag blir så trött!

maj 24, 2016
Alltså, det är tur jag numera har frikort inom vården, för jag har väl aldrig varit med om ett så meningslöst läkarbesök som det jag gick på idag! Jag hade alltså tid hos Öron-, Näsa-, Halsläkaren igen. Först var han (som vanligt) 35 minuter sen. Sen ägnade han merparten av min besökstid åt att skrämma upp mig med att det tar 6-12 månader innan hålet efter visdomstanden läkt och sa att ”om jag ville känna mig lite piggare och feberfri några dagar kunde jag ju ta Ipren” (för annars fick jag räkna med att ha en konstant inflammation i hålet medan tandköttet läker, vilket då alltså ska ge feber och trötthet). Eh….tack liksom. Jag behöver verkligen bli uppskrämd! Har ju knappt vågat äta nåt redan innan.
Bra bantningskur i o f s. Vågen visar redan -2 kg… Men jag kan ju inte gärna leva på smoothies och soppor i sex månader…?
Men så var det ju Bihålorna då. Han kollade på dem igen och de var ju fortfarande svullna. Men nån antibiotika var det inte tal om. ”Det finns en anledning till att en del mediciner är receptfria” flinade han kryptiskt när jag förde det på tal. Suck… Nej, jag skulle fortsätta med nässprayen och skölja näsan dagligen med saltlösning så skulle det nog bli bra (sa han med ett avfärdande ”lilla gumman-tonfall”….typ). ”Jamen jag har ju gjort det i månader nu utan att bli bättre” tyckte jag, men då mer eller mindre föste han typ ut mig ur rummet bara (!!!!). Eh….tack då, liksom.
Jag är bara så arg och TRÖTT på allt nu! 😦 Det går tydligen inte att få en läkare att förstå att det är näst intill outhärdligt att gå med känslan av bihåleinflammation månad ut och månad in utan att få hjälp! Jag antar att de tror att jag överdriver. Önskar de kunde få prova att leva med denna huvudvärk och detta tryck i bihålorna några veckor! 😦
Så nu antar jag alltså att jag ska addera kronisk bihåleinflammation till listan över krämpor att leva med?
Jag. Orkar. Inte.

Mycket piggare, mycket sämre

maj 17, 2016

Jaha. Jag antar att summan av plågorna i detta hus måste vara konstant. Eller nåt. Alex är mycket piggare och i princip feberfri nu. Örat har slutat rinna och på det stora hela är han nog rätt okej. Lomhörd förstås, men det brukar sitta i i flera månader så…

DSC03701

Själv är jag desto hängigare. Visdomstanden småvärker konstant. Och bihålorna har verkligen blivit såååå mycket sämre igen. Jag vet inte om det är Alex’s förkylning som rusade upp dit utan att passera Gå, eller vad det är frågan om.

Och i morgon åker jag till Stockholm med jobbet och ska sova över på Hotell Diplomat. Två låååånga dagar. Precis vad jag har ork till just nu. Not! Jag självmedicinerar glatt med kortison och tänker att det kanske kan hålla både tandvärk och bihåleinflammation skapligt under kontroll i alla fall. Försökte ringa Öron-, Näsa-, Halsläkaren idag men de hade väldigt begränsad telefontid, som jag missade. Får försöka ringa i morgon när vi är i Stockholm, för så här kan jag inte hålla på längre, det inser ju jag också.

Tröstlöst

mars 30, 2016

Denna evighetshistoria med mina bihålor är verkligen tröstlös. Så fort jag slutar ta kortison börjar bihålorna värka och trycka SATAN! Det gör SÅ ont!

Måste verkligen ringa läkaren igen i morgon och försöka få en tid/telefontid så jag kan försöka övertala honom att skriva ut ett recept på antibiotika. Jag tror det är det enda som möjligen kan hjälpa.

Alternativet är nödslakt känns det som. 😦

Livet är verkligen underbart…

Påskafton

mars 26, 2016

Eftersom det på riktigt kändes som jag skulle döden dö natten till i torsdags, tog jag i min desperation till Alex’s gamla kortisontabletter från 2009. De är på 5 mg. Tabletterna jag fick härom veckan var på 6 mg. Klart man inte ska knapra kortison på eget bevåg. Fattar jag också. Men nöden hade fan i mig ingen lag! Jag hade så ont i bihålorna att det gick ner i tänderna som tandvärk ungefär och hela skallen värkte något förfärligt. Jag stod bara inte ut! Och nu, efter tre dagar med kortison, är det ju oändligt mycket bättre. Orkar leva lite igen – inte bara överleva.

Idag har vi t o m varit ute i trädgården, Alex och jag, och räfsat löv. Riddaren jobbade 06.00-18.00 så vi fick roa oss själva. Var rätt skönt att vara ute på påskafton och jobba. Det vimlade liksom inte av grannar eftersom de säkert hade fullt upp med att fira påsk (sade hon asocialt). 😉

Det var 11 grader i skuggan, solsken och knappt nån blåst. Jätteskönt! Jag passade på att fota första vårtecknet i trädgården (krokusarna) och Alex provsköt sin nya knallpulverpistol (som han fick i påskägget). Jag hade väl nån gång svurit på att mitt barn aldrig skulle få leksaksvapen. Sen hade jag väl bara inte räknat med hur hett man kan önska sig svärd, sköldar, pistoler och gevär när man är en sjuårig pojke. 😀

Alex hjälpte verkligen till jätteduktigt och räfsade på som bara den. Jag blev riktigt imponerad! När han blev trött ville han gå iväg till lekplatsen på andra sidan vår grannradhuslänga och det fick han (första året jag släpper iväg honom så långt själv). Där hittade han en pojke från parallellklassen som han lekte med. Han kom tillbaka lite då och då och hämtade nya skott till knallpulverpistolen så jag hade lite koll på att han var i närheten (hönsmamma som man är känns det lite läskigt när han är utom synhåll så där).


”Upp med händerna!”

När jag var klar med att ta fram övervintrade pelargoner och med att klippa bort torra blomstänglar i rabatterna fick jag gå och hämta Alex. Men han var precis där vi kommit överens och följde med utan minsta protest. Skönt!

Sen ägnade vi eftermiddagen åt att spela Carcassonne, läsa i näst sista Narniaboken, hjälpas åt att städa lite i Alex’s lådor och sen byggde han med sitt Geomag ett tag medan städade i köket och vek tvätt.

Riddaren köpte med sig gourmetmiddag hem från McDonalds. Haha! Nä, men väldigt skönt att slippa laga mat kände jag!

Sååå…..även om Riddaren jobbade och vi just inte gjorde något särskilt blev det en bra påskafton tycker jag. Nu sover grabbarna och jag ska krypa upp i soffan och titta på ”Grey’s anatomy” från i torsdags.

Besök två hos näsdoktorn

mars 22, 2016

Igår hade jag alltså ett nytt besök hos Öron-, Näsa-, Halsläkaren. Jag fick göra ett allergitest (pricktest) där man markerar 12 punkter på armen, droppar på olika lösningar och sticker in en nål i huden där droppen ligger. Jag trodde inte det skulle göra så ont, men första nålsticket fick mig att hoppa högt. Aj liksom! Resten gick dock bättre så jag antar att hon råkade sticka i nåt (typ en nerv eller ett blodkärl).

Efter en kvart kunde man konstatera att jag inte är allergisk mot nånting (!). Inte pollen, inte gräs (som jag påstods vara allergisk mot förra gången det gjordes ett allergitest – trots att jag aldrig märkt nåt), inte mögel, inte kvalster och inte katt eller häst.

Alltså verkar min pälsdjursallergi ha växt bort (!?!?). Otroligt! Tänk vad jag önskat det hett genom åren! Och nu, när möjligheten till husdjur plötsligt verkar finnas inom räckhåll lockar det inte jättemycket. Men det kanske ändrar sig.

Hur som helst… Ingen förklaring till bihålebesvären fanns att hämta där alltså. Så han skrev ut en ny nässpray, Dymista, som innehåller både kortison och antihistamin. Han menade att jag kan ha en överkänslighet som gör att slemhinnorna svullnar. Svullnaden gör att bihålorna inte ventileras som de ska och därmed blir det en fin grogrund för bakterier. Jag ska prova en hel flaska spray och blir jag inte bättre får jag återkomma.

Så här sitter jag med min hysteriska bihålevärk och kommer ingen vart – igen. Jag. Blir. Galen.

Personligen tror jag att detta är min kropps (väldigt knäppa) sätt att tala om att det är för mycket nu. Jag skulle behöva en månads stressfri ledighet eller så. Men, men… Jag får nöja mig med fem dagar ledigt över påsk. :-/

Vad gäller halsen trodde han inte det var halsfluss, men gjorde snällt en odling. Nu tror inte jag heller att det är halsfluss för värken har lugnat ner sig och nu har jag bara normalont i halsen igen. Återigen – tror kroppen reagerar på all stress…

Tandvärk som var bihåelvärk

mars 20, 2016

Den där kortisondosen hjälpte ju verkligen mot mina onda bihålor. I en vecka ungefär. Sen började jag få tandvärk (trodde jag först). I torsdags stod det dock klart att det inte alls var tandvärk utan bihålorna på höger sida av ansiktet som spökade. I fredags hade jag så ont att jag trodde jag skulle bli tokig och sedan dess är livet allmänt vidrigt.

Det. Gör. Så. Ont.

Jag poppar Treo, Panodil och Ipren som en tok för att överleva. Känns som tänderna på höger sida är på väg att trilla ur av trycket uppifrån och det går smärtspjut åt alla håll. Helt underbart.

I morgon 13.30 ska jag tillbaka till Öron-, Näsa-, Halsläkaren och måtte han sätta in nån dundermedicin för så här kan jag inte ha det! Jag. Står. Inte. Ut.

Och jag har inte tid att vara sjuk och inte möjlighet att gå på halvfart. Det är så mycket på jobbet ju. Suck… Måste vara frisk för att orka.

Så håll en tumme eller två för att han löser detta elände med mina bihålor i morgon! 😦

Bihålorna

mars 12, 2016

Nu minns jag inte riktigt om jag skrev att jag bokade tid hos en privatpraktiserande Öron-, Näsa-, Halsläkare tills i måndags? Jag fick vänta en vecka på att få en ledig tid, men det var det värt! Skillnaden mellan en ointresserad vårdcentralsläkare och en privat specialistläkare är nästan löjligt stor. Man borde lära sig att i möjligaste mån försöka snoka reda på privata läkare!

I alla fall… Denna läkare nöjde sig inte med att lojt avfärda mig med ett ”det går över på några veckor” utan gjorde faktiskt en rejäl undersökning. Han kollade om jag hade astma (hade jag inte), han undersökte näsan och bihålorna med en liten kamera på en böjlig slang (gläääk) och ställde en massa frågor om allergi m m.

Och vad kom han fram till då? Jo, att gångarna mellan näsan och några av mina bihålor är svullna och när det inte kommer in luft i bihålorna p g a att gångarna svullnar igen bildas det lätt bakteriehärdar som ger den typ av bihåleinflammationer som jag så lätt får. Nu gäller det att komma på varför gångarna svullnar igen och att behandla det. Hans teori är att jag är allergisk och därför ska jag tillbaka på en allergiutredning om en dryg vecka och fram tills dess får jag inte ta allergimedicin. Jättebra timing när man är kaninvakt! Men det går faktiskt bra utan medicin. Jag verkar inte nämnvärt allergisk nu när kroppen vant sig (första dagarna kände jag av kaninen lite).

För att komma till rätta med bihåleinflammationen skrev läkaren ut en femdagarskur med kortison. Och det var ju spännande. Jag har ju problem med hjärtklappning även i vanliga fall, och att knapra 3 mg kortison per dag hjälpte ju inte precis upp saken om man säger så. I tisdags hade jag en puls mellan 100-200 slag per minut hela dagen. Fruktansvärt jobbigt! Jag brukar ligga runt 60 när jag sitter eller ligger stilla.

I onsdags var det tack och lov bättre, men jag har inte kunnat gå i trappor eller hålla mitt vanliga promenadtempo för då rusar pulsen direkt. Och idag, som är sista dagen jag ska ta kortison (tack och lov) stack pulsen iväg direkt efter att jag tagit min dos. Skönt att det är lördag och inga måsten är inplanerade. Det går ju liksom inte att sova heller! Man blir så uppvarvad. Försökte sova utan insomningstablett i natt och nu sitter jag här och ångrar mig bittert efter en natt utan vettig sömn. Jag har bara småslumrat lite av och till och dessutom blev jag väckt 07.00 av ett barn som tassade in med iskalla fötter.

Men, men… Nu drömmer jag i alla fall om att få hjälp och kanske slippa alla dessa bihåleinflammationer framöver som är så fruktansvärt energidränerande. Och han såg inget konstigt i näsa eller bihålor som krävde något operativt ingrepp och det är ju också skönt! 🙂

Tråkblogg

februari 27, 2016

Jag vet att detta måste vara en riktigt tråkig blogg att läsa nuförtiden. Dels p g a att vi är så himla sjuka hela tiden (nej, ingen större förbättring i sikte) och dels för att alla blir så upprörda om jag skriver om dem så jag vågar snart inte nämna någon annan människa. Blir man inte kränkt för egen del blir man kränkt å någon annans vägnar och jag kan för det mesta inte ens räkna ut att det finns något man kan blir upprörd över. Inser ju att jag har något annorlunda syn på det här med vad man kan skriva och inte än många andra. Men det ställer till det för mig. Ja, observera att jag inte säger att det är någon annan det är fel på. Det kanske är jag som är felnavlad! 😉

Så nu har bloggen förvandlats till en tråkblogg känner jag. Måste liksom lista ut i vilken form jag ska fortsätta. Ska jag byta inriktning helt och t ex fokusera mer på fotograferandet? Eller ska jag börja skriva mycket mer lösenordsskyddat? Eller ska jag lägga ner den här bloggen och starta om helt anonymt någon annanstans? Eller ska jag harva på här ändå? Jag vet verkligen inte. Men har svårt att tänka mig att sluta skriva helt…

Måste klura lite på detta när jag nån gång blir frisk(are).

Den här veckan som kommer tror jag att jag ska ringa en privatpraktiserande öron-, näsa-, halsläkare som ska finnas i stan. Honom kanske jag kan övertyga om att jag behöver antibiotika om jag nån gång ska få ordning på mina bihålor…? De blir ju liksom inte bättre. Vilket jag kunde tala om redan för tre veckor sedan. Om nån velat lyssna och tro på att jag vet vad jag pratar om. Men man blir ju så jäkla omyndigförklarad av vårdcentralsläkarna. 😦

Värre och värre dag för dag

februari 11, 2016

Japp. Låtom oss sjunga lite bittert om hur jävligt livet är!

Mina bihålor tar på riktigt snart livet av mig! Jag blir bara sämre och sämre för varje dag. Men den förbannade jävla sänkan var ju inte hög nog i går då. Synd bara att ingen kan tala om för mina bihålor att de inte är sjuka. Typ. Jag är så yr, illamående och har så ont att jag blir galen! Det smäller i bihålorna hela tiden och då vet man att det är illa (om man är en erfaren bihåleinflammationsinnehavare).

Jag orkar verkligen snart inte vara ”ensamstående förälder” längre! Inte för att Alex är någon jobbig unge. Tvärtom. Han är oerhört förstående. Men man ska ändå ordna x antal måltider per dag, gärna diska nån diskmaskin, hjälpa till med nattbestyr och läsa saga och sånt. Och allt är så fruktansvärt jobbigt och oöverstigligt.

Men Riddaren visar inga som  helst tecken på att friskna till han heller, så det är väl bara att bita ihop. Lär ju vara tvungen att ringa vårdcentralen på måndag igen om inte ett mirakel sker. Jag kan omöjligt jobba och må så här. Herregud, jag orkar ju inte ens leva och må så här snart!

Det är ju en rätt bra bantningskur i alla fall….(sa hon bittert). Vem orkar hålla på med mat liksom? Det blir minimalt det.