Posts Tagged ‘Djur’

Halloween i Kolmårdens djurpark

november 7, 2018

I söndags, på den allra sista Halloweenöppna dagen i Kolmårdens djurpark, bestämde vi oss för att ändå åka dit. Riddaren hade ingen lust alls, men ställde upp ändå eftersom Alex inte ville åka bara med mig. Helgen innan var det så rysligt otrevligt väder att vi inte ville åka (mulet, regnigt, blåsigt och iskallt). Nu var det åtminstone sol, ingen vind och 8 grader varmt (tills solen gick ner och det blev fuktigt och bara 2 plusgrader….hu!).

 

Redan när vi kommit in en liten bit i parken märkte vi att det var väldigt lite ordnat längs vägarna och i skogsbrynen jämfört med förrförra året då vi var där senast. Och vi mötte knappt en enda utklädd skådespelare, och de vi mötte var inte alls så coolt utklädda som vi tidigare varit bortskämda med. Det var mest vitmålade ansikten med svarta ringar runt ögonen. Inga zombies eller varulvar eller vampyrer. Bara två hade färgade linser, ingen hade fejktänder.


Vi skyndade oss till rovfågelsarenan där det skulle vara ett uppträdande med spökriddare. Tyvärr påminde det mest om skolteater för mycket små barn.

Efter detta erbarmliga uppträdande gick vi genom parken bort till elefant-/noshörningshuset.


Här fanns i alla fall en liten noshörningsunge att beskåda.

Inne hos surikaterna hade man hängt upp värmelampor och under varje lampa låg en hög frusna surikater. Så söta!


Tapper spejare.

När vi värmt oss lite gick vi vidare mot aphagarna där det skulle vara ett uppträdande.


Elefantunge.

Det skulle vara en mystisk tivolidirektör som bjuder på luriga magitrick för sina gäster. Återigen en småtafflig föreställning för små barn – långt ifrån den kvalité som föreställningen Cirque de la gravé (som höll till på samma plats förr) höll. Besvikelse!

Nåväl, Alex tyckte föreställningen var rolig i alla fall. 🙂 När den var slut var vi genomfrusna (trots mycket kläder) och hungriga. Så vi köpte korv och pommesfrites och tryckte i oss. Sen fick Alex gå in på en toalett och ta på sig en extra tröja och halsduk som mamman packat ner (han skulle ju knappt ha vinterjacka tyckte han när vi åkte hemifrån). 😀


Mat utomhus när det är kallt smakar alltid gott!

Vi gick genom en UV-tunnel hos tigrarna och kom bort till delfinlagunen.

Vi värmde oss där ett tag (och tittade på söta delfinungar) innan det var dags att leta oss fram till spökhuset. Det var rekommenderad ålder 10 år för att gå in där. Close enough när man fyller 10 i januari tyckte vi. 🙂 Före oss i kön stod en väldigt speciell pappa med en dotter som var nåt år äldre än Alex. Hon ville att vi skulle ta sällskap genom huset, så det gjorde vi. Jag gillar ju INTE när folk hoppar fram och skriker och skräms, men jag uthärdade eländet för Alex’s skull. Han kom ut på andra sidan lite blek och tagen, men mest bara adrenalinstinn. Tjejen däremot grät och vägrade gå den sista biten (där man kunde välja att gå ut direkt). Alex tyckte det hade varit jättehäftigt, men läskigt. 🙂

Nu började mörkret falla och vi bestämde oss för att se den tidiga eldshowen som började 16.30. Det var inte helt mörkt då, men det gjorde inte så mycket.

När mörkret föll blev det riktigt fuktigt och råkallt och man frös trots alla kläder. Så vi begav oss mot bilen och konstaterade igen hur otroligt lite skådespelare det rörde sig i parken jämfört med tidigare år. Undrar om det var för att det var sista dagen?


”Spöke” i skogsbrynet.

Jag kände i alla fall att denna Halloween var en stor besvikelse. Så väldigt få varelser i parken! Sen hade inte vi klätt ut oss i år, men det var det knappt någon annan besökare heller som gjort. Kanske var där fler entusiaster helgen före? Det lär nog i alla fall dröja innan vi åker dit en Halloween igen. Då får de allt satsa på lite mer högkvalitativa (teater)föreställningar och mer avancerade skådisar. Vi såg förvisso inte sång- och dansuppträdandena i delfinlagunen, men sånt intresserar inte mig något särskilt.

Annonser

Kolmårdens djurpark

juni 11, 2018

Min pappa har ju råd att köpa sig allt han kan tänkas vilja ha, vilket gör det väldigt svårt att köpa presenter till honom. Så när han fyllde år i april fick han en ”upplevelsedag” av oss i födelsedagspresent – i form av ett besök på Kolmårdens djurpark, middag hos oss och övernattning. Och nu i lördags var det dags att inkassera presenten.

Det var kanske lite för varmt (25 grader och småskyigt av och till) för att djuren skulle vara optimalt aktiva, men inte för varmt för att man skulle orka gå omkring. Det fläktade lite skönt från Bråviken dessutom.

DSC08842
Tre glada grabbar har just beskådat järvarna.

Vi kom ett par minuter för sent till rovfågelsuppvisningen (vi missade papegojan som inledde föreställningen), men hann se det mesta. Till min förfäran upptäckte jag dock att jag av misstag packat macroobjektivet istället för teleobjektivet till kameran. Viss skillnad när man ska fota i djurpark! :-O Så jag fick försöka fota fåglarna med macrot istället. Inte riiiiktigt samma sak dårå.

DSC08843
Berguven är fantastiskt vacker tycker jag!

DSC08844
Så stor!

DSC08856
Och här är en marknäshornsfågel.

DSC08861
Och en blixtsnabb juggerfalk! Den var omöjlig att fota i flykten (för snabb för mitt långsamma macroobjektiv).

När föreställningen var slut gick vi bort till Bamses värld och passade på att beställa lunch medan det var teaterföreställning (=ingen kö).

DSC08863
Det blev potatismos och köttbullar för tre av oss och pannkakor till Riddaren. Och kräsmagade sonen petade som vanligt i maten. Suck…

DSC08870
Efter lunchen ville Alex åka Viktoria. Ingen av oss vuxna var sugna på att snurra runt i en karusell direkt efter maten (ja, jag vill aldrig det) så Alex fick åka själv (han sitter där längst fram i fören).

DSC08871
På väg ut från Bamses värld.

DSC08875
Nästa stopp blev hos de söta surikaterna (och elefanterna som gömde sig i skuggan).

Vi fortsatte förbi aporna och bestämde oss för att åka en tur i linbanan för att få vila fötterna. Vi hade världens råflyt. När vi ställde oss i kö var det inte alls mycket folk före. Fem minuter senare var det jättelång kö! 🙂

DSC08876
Morfar och Alex (med berg-och-dalbanan Wildfire i bakgrunden).

DSC08880
 Var tvungen att fota dessa giraffer från linbanan. Alltså, deras ben när de ska äta från marken! 😀 Att de inte knäcks!?

DSC08886
Lejonen låg och slöade under träden – helt utslagna i värmen.

När vi åkt linbanan gick vi och tittade på tigrarna – som också var slöa i värmen.

DSC08888
En tiger badade i alla fall lite för att svalka sig.

Vi fikade lite när vi sett tigrarna och sen gick vi bort till sälarna och såg en väldigt medioker säluppvisning. De hade tagit bort den roliga piratföreställningen och berättade nu kort och torrt om de sälar som bor i djurparken. Var verkligen så där.

DSC08890
Söt son och en säl i bakgrunden!

När klockan blev 16.00 blev det dags för dagens sista delfinshow som vi riktat in oss på att se. Jag har väldigt svårt för delfinföreställningar. Blir alltid gråtfärdig. Delfiner ska inte bo i fångenskap – det är min fasta övertygelse. Men när vi nu bjöd min pappa på hans första besök i Kolmårdens djurpark sedan 1960-talet hörde det ju liksom till att se delfinshowen.

Det är ruskigt mörkt där inne och hopplösa förhållanden för fotografering. Jag hade mitt mest ljusstarka objektiv, men ändå blev nästan alla bilder suddiga av rörelseoskärpa.

DSC08908
Skvätt på beställning.

DSC08909
Mysstund.

DSC08911
Nästan skarpt huvud i alla fall.

DSC08921
Småsuddigt hopp.

DSC08924
Belöning i form av fisk utdelas.

Efter delfinföreställningen började vi gå tillbaka mot utgången.

DSC08926
Vi gick förbi de röda pandorna, men de ville inte vara med på bild för de var på väg hem till sin inomhusbur. Fångade denna i flykten – typ.

Vårt sista inplanerade stopp var hos snöleoparderna. De brukar vara så himla svåra att se. De ligger ofta högt uppe på en klippa och syns knappt. Så gissa om vi blev förvånade när vi såg en av dem – precis bredvid ett stort fönster! Jag typ rusade dit med kameran i högsta hugg! 🙂

DSC08931
Poserar snällt för kameran.

DSC08933

Just som jag trodde att den poserat klar och tänkte gå sin väg kom den ännu närmare fönsterrutan. Den satte sig precis framför rutan och riktigt stirrade in på oss. Sååååå himla häftigt!!!!

snöleopard

test02

test03

test04

Jag är såååå lycklig över dessa sista bilder!

Så mycket nöjd Petra gick på trötta fötter mot utgången. På väg förbi björnarna slängde jag iväg ett par sista kort.

DSC08957

När vi kom till bilden igen var vi alla rätt trötta och nöjda med dagen. Det var skönt att komma hem och få äta grillat till middag och sen vila fötterna och dricka lite gott rödvin som pappa haft med sig.

Spindelnät

oktober 18, 2015

Oktober är ju månaden framför alla om man vill fota spindelnät. Ingen annan månad finns det väl så många dimmiga dagar då alla spindelnät förvandlas till fantastiska droppkreationer.

Men i år har jag inte alls hittat spindelnät på samma sätt som jag brukar. Idag var faktiskt första dagen jag tittade ut och fick se ett alldeles vitt nät. Tyvärr verkar det bara vara stora husspindlar kvar i vår trädgård, och deras när är verkligen inte särskilt vackra. De spinner bara ett enda stort virrvarr av trådar.

Ett enda annat slags när hittade jag, och det var inte särskilt imponerande.

Jag får helt enkelt hoppas på att det kommer någon mer dimmig morgon då solen silar sig igenom dimman och lyser upp spindelnäten så de liknar diamanthalsband!

Big birds

oktober 3, 2015

Nu i sommar hann vi också med att titta på rovfågeluppvisningen på Kolmårdens djurpark. Tyvärr kunde de inte låta fåglarna flyga just den dagen, eftersom en fågel smitit och det fanns risk för att de skulle ryka ihop. Men bara att se de där stora fåglarna är rätt imponerande. Jag skulle då inte vilja ha en stor berguv i famnen!


De är rätt imponerande, berguvarna!


Häftiga vingar!


En harrisvråk. Så himla kul att skötaren och fågeln är så lika! Jag kom osökt att tänka på hundägare som väljer en hundras som liknar dem själva. Haha! 🙂


En juggerfalk.

Vi fick lära oss att pilgrimsfalken kan komma upp i en hastighet av 300 km/h (!). Juggerfalken är inte riktigt lika snabb, men ändå! Så sjukt snabba de är!

Oväntat besök

juli 31, 2013

För en vecka sen (lite drygt) fick vi oväntat besök i trädgården.

Av den här lilla gynnaren.

Jag trodde faktiskt inte att det bodde iggar här ikring. Kul att se!

Kolmårdens djurpark

juli 21, 2013

Lite annat än husrelaterat jobb har vi ju faktiskt hunnit med på semestern. Skam vore det annars! I måndags var vi t ex på Kolmårdens djurpark hela dagen. Varje år säger vi att ”nästa år ska vi skaffa årskort”, men så blir det inte av. Inte i år heller. Men nästa år, då ska vi. Säger vi. 😉 För egentligen är det för jobbigt att försöka göra hela parken på en dag. Dessutom är det så många saker som bara händer vid ett klockslag, eller kanske två. Eller inte ens varje dag. Så ska man hinna se allt behöver man åka flera dagar. Och vi har ju larvigt nära till parken.

I måndags var det i alla fall rätt perfekt Kolmårdenväder. Det var uppehåll, växlande molnighet och ganska svalt. Långbyxor och jacka för mig. Shorts och tröja för alla andra. Typ. Men inte kvalmvarmt så alla djur låg och flämtade i skuggan.

Vi började dock besöket på den jättestora lekplatsen med imponerande klätterställningar. Det roligaste av allt i hela parken tyckte Alex, som aldrig ville gå därifrån. 🙂

Till slut fick vi med honom till ett matställe så vi kunde käka lunch innan det var dags att gå vidare i parken. Alex tyckte väl att djuren var så där kul det här året, så vi höll hyfsat tempo genom parken.


Surikaterna är ju alltid söta.


Och elefanterna är….stora….och glupska. 😉


Noshörningarna imponerade på Alex med sin storlek.


Och gorillorna får mig alltid att känna viss olust. De är så mänskliga att det känns obehagligt att de är fångna.

Sen var vi ju tvungna att åka linbanan en gång också. Jag tjurar fortfarande över att de tog bort girafferna från savannen så man bara kan se dem när man åker linbana. Det är skitsvårt att hinna ta nåt vettigt foto när man vinglar förbi i en linbanevagn.


Matdags.


Lejonen låg långt borta, dolda bland träden.


Nästan framme!

När vi klivit av linbanan skyndade vi oss bort till sälarna där Kapten Sjösjuks föreställning strax skulle börja. Det visade sig vara en riktig hit för en pirattokig fyraåring! Även för oss vuxna var det en trevlig, och lagom lång, föreställning.


Kapten Sjösjuk spelade sin roll med bravur!


Och hans pirater var också roliga!


Roligast var när Kapten Sjösjuk tvingade sina pirater att gå på plankan tyckte Alex.


Till slut fick alla hoppa i plurret. 🙂

Vi valde bort delfinföreställningen i år. Våra kompisar tyckte den var rätt värdelös och jag tror Alex hade blivit lite uttråkad av att sitta där inne så länge. Istället gick vi till delfinlagunen och tittade på några av delfinungarna som simmade och lekte där.


Att fota en lekande delfinunge genom en tjock glasruta är i princip omöjligt.

Sen gick vi förbi sovande tigrar och sovande vildhundar, kikade lite på ätande snöleoparder och de söta röda pandorna. Vi stannade till vid barnens lantgård där även bilbanan ligger. Dit var det kö, men Alex var fullt beredd att köa för att få köra bil. Och det är så kul att se att han numera vågar sånt som han för inte så länge sedan hade hoppat över, trots att han innerst inne ville. Fast vi förstod att han skulle bli rädd när han väl satt i bilen. Det gick dock bra. Mungiporna pekade neråt och han ville att pappa skulle styra, men han satt kvar och efter en liten stund körde han som han aldrig gjort annat. Så glad och lycklig!


Kolla den missnöjda minen!


Och nån minut senare sååååå glad!

När han åkt bilbanan gick vi in en kort sväng på barnens lantgård, men han hade nog växt ifrån att klappa getter. Det var bara kul nån minut. 🙂


Alex och Fläsk-Fia (suck)!

Vi gick vidare till björnberget där det precis startade en liten föreläsning om björnarna och hur de på olika sätt berikar deras miljö (bl a genom att gömma deras mat på olika sätt). Björnungarna var jättesöta när de sprang omkring och letade mat!


Björnhannen var rätt imponerande.


Ungarna var mest bara nallebjörnsöta.


Bredvid björnarna bor präriehundarna. De är såååå söta (tycker jag som älskar marsvin och tycker att de påminner lite om sådana)!

Vi avslutade (nästan) Kolmårdensbesöket med att gå till Bamses värld. Alex vägrade konsekvent att åka alla rutschkanor och var så feg att Riddaren och jag bara tittade på varandra och skakade på huvudena. Ungen måste övas sa vi till varandra! Och det är det vi ägnat oss åt sedan dess (t ex på Busfabriken).


Han vågade i alla fall åka karusell med pappa. Alltid något.

Precis innan de stängde hann vi med ett kort besök till på den stora lekplatsen där vi började dagen. Där lyckades vi äntligen få Alex att våga klättra och faktiskt åka lite rutschkana! Efter en hel dags promenerande och lekande var det stackars barnet helt förbi av trötthet. Han somnade som en stock i bilen på vägen hem. 🙂

Humla

september 25, 2012

Den här stackars sömniga (döende?) humlan hittade Alex och jag i söndags på vår promenad. Så här på nära håll ser de riktigt klappvänliga ut. Nästan som de skulle ha mjuk päls.

Häst

augusti 4, 2012

Jag tog med mig Alex idag på eftermiddagen och gick tillbaka till hästhagarna. Det finns ju liksom inget vackrare att fota än hästar, och sist hade jag ju bara mobilkameran med mig. Nu fick systemkameran och teleobjektivet följa med. Inte för att det är enkelt att fota hästar ens med en vettig kamera. De har en förmåga att vända rumpan till och/eller göra konstiga miner.

Så av ca 30 bilder blev det två acceptabla. Det var dessutom bara en enda häst i hagarna som inte hade huva på huvudet. Och den tyckte jag faktiskt lite synd om för usch vad mycket flugor den hade i ansiktet hela tiden!

Spindlar överallt

augusti 3, 2012

Vår trädgård är hem till säkert femtioåtta sorters spindlar. Vart man tittar sitter det spindelnät (känns det som). Det är små spindlar och stoooora spindlar. Markspindlar och klätterspindlar som spinner jättestora nät på våra cyklar och växter.

I förra veckan hittade Riddaren den här monsterspindeln under vattentunnan:


Stor husspindel tror jag det är.


Den är verkligen ÄCKLIG tycker jag!

Och nån dag senare fotade jag den här spindeln som spunnit sig ett stort nät på vår skottkärra:


Den är ca 1-1½ cm stor.

Sen har vi ju den här polkagrisspindeln som jag lagt ut tidigare:

Jag hade hellre haft så där många fjärilar istället om jag fått välja… 😉

Djur man hittar

juli 24, 2012

I vår trädgård har vi massor av spindlar, allt från pyttesmå till enormt stora. Och så finns det de här, som jag kallar ”polkagrisspindlar” i brist på annat. Har aldrig sett nåt liknande tidigare:


Undrar vad det är för slags spindel?

Och när vi ändå är inne på djur kan jag ju lika gärna visa upp paddan vi stötte ihop med i slutet av vår skogspromenad:


Han satt i en sandlåda och såg sur ut, så Riddaren bar över honom till lite högt gräs där han förhoppningsvis trivdes bättre.