Posts Tagged ‘feber’

Men nej! Inte igen!

februari 12, 2017

Jaha.

Alex klagade flera gånger igår på att han kände sig dålig och det märktes att han inte var piggelin.

I natt sov han jätteoroligt och jag tyckte han kändes varm. Han väckte mig vid 05.00 och hade huvudvärk. Jag tog tempen och då hade han 38.3. Han fick Alvedon mot huvudvärken, men kunde inte somna om. Så han fick ligga och titta på film i sovrummet medan jag försökte sova. Riddaren jobbar nätter och kom hem vid 06.30. När han gick och la mig skickade han in mig i gästrumssängen så jag fick sova lite till.

När jag vacklade upp vid åttatiden var det en rätt ynklig Alex som hade noll aptit. Han tvingade i sig ett glas mjölk, en riskaka och en pytteliten skål yoghurt till frukost. Sen orkade han i alla fall sitta vid sin dator och spela Minecraft.

Men barnet har alltså stirrat på en skärm sedan 05.30 i morse och nu är det lunchtid. Men jag vet verkligen inte hur man ska komma runt det när han är febrig, har huvudvärk och inte orkar göra nåt annat?

Man får väl trösta sig med att de friska(re) dagarna begränsar vi skärmtittandet till nån timme per dag.

Hur som helst. Detta med att barnet bara inte kan bli friskt börjar verkligen oroa mig. Han har varit frisk och pigg nån enstaka dag då och då sedan slutet av augusti (!!!). Det hade väl varit okej med ett mindre barn som just skolats in på dagis, men han är ändå åtta år! Ingen av hans klasskompisar har det så. Jag börjar tänka på immunförsvaret och det faktum att han ju hade autoimmun hemolytisk anemi som bebis. Kan det vara nåt knas med immunförsvaret? Jag måste ringa vårdcentralen och föreslå att vi får en läkartid och att de tar en komplett blodstatus på barnet. Gud vad arg mitt spruträdda barn ska bli! Men jag behöver få veta om detta verkligen är normalt!

On and on it goes

maj 14, 2016

Ännu en dag med feber och öronvärk. Det visar inga tecken på att ge med sig. Två nätter i rad nu har Alex vaknat och gråtit för att örat gör ont, men tack och lov kunnat somna om när han fått Ipren. Han är så lomhörd och hör konstiga pip och ljud i örat. Googlade just öroninflammation och där står det att man ska kontakta läkare efter 2-4 dagar om barnet inte blir bättre. I morgon har det gått fyra dagar sedan han fick ont. Så jag antar att jag får ringa sjukvårdsupplysningen och kolla av läget i morgon om han inte är bättre. Jag hoppas SÅÅÅ att inte trumhinnan spricker igen. Dels för att det ju tydligen gör så himla ont, men också för att det nu bara är drygt en månad tills vi åker till Rhodos. Och det vore ju för trist om han får badrestriktioner (jag har ingen aning om hur lång tid det tar innan trumhinnan läker liksom?).

Man kunde ju tycka att förkylningar och elände skulle ge med sig när det blivit maj. Man kunde ju det. Men tydligen inte. Själv självmedicinerar jag med kortison igen för att stå ut med mina bihålor. Måste verkligen ta ny kontakt med vården, men hatar det så innerligt. Jämt ska man behöva känna sig som en jäkla simulant….typ. Igår ringde jag i alla fall tandläkaren och fick en återbudstid på måndag morgon. Det är nåt fel som är trasigt nånstans i min övre högra tandrad. Jag har inte kunnat tugga på den sidan på flera veckor och det ilar satan när jag dricker kallt eller varmt. Sen har jag konstant molvärk i överkäkarna, men det kan ju lika gärna bero på bihålorna (även om jag börjar tro att värken på höger sida kommer från en tand för den blir sakta men säkert allt mer distinkt).

Alltid är det nån skit liksom…

Öroninflammation

maj 12, 2016

Stackars Alex! Man kunde ju tycka att det kunde räcka med att vara förkyld i 1½ vecka. Men nej. Nu kör vi en öroninflammation ovanpå det också. Tror någon kanske nu lärt sig att det är vits att ta nässpray och snyta sig ordentligt när man är genomtäppt i bihålorna. Det har varit ett evigt gnäll i 1½ vecka och till slut tröttnade jag och lät honom gå ett dygn utan nässpray och utan att tvinga honom att snyta ut allt snor som satt i bihålorna. Och vips kom öroninflammationen som ett brev på posten. Kan ju vara sammanträffande, men jag undrar det. Nu kör vi i alla fall maxdos Nezeril och snyter och sprayar Renässans saltvattenlösning däremellan.

Det gick skapligt i natt. Alex vaknade en gång och hade ont, men då hjälpte det med Ipren. Men han sov oroligt och nu på förmiddagen började tempen krypa uppåt. 38,2 sist jag mätte. Så det är sängläge, uppallrad med kuddar, framför TV:n som gäller idag. Han är så hängig, kraken, och örat värker.

Fever is in da house

april 29, 2016

Vi hämtade hem en rätt pigg och glad son från frita. Han ville fredagsmysa med en norsk barn-TV-serie och majskrokar och medan han och Riddaren tittade på den slog febern plötsligt till från ingenstans.

Så nu är det plötsligt en rätt ynklig, febrig och trött son som ligger hopkurad i sängen och ser på barnprogram. Jag har lovat att läsa minst två kapitel i den underbara boken ”Mikaels märkvärdiga resa” (av Ylva Karlsson – läs den om du har barn!) i godnattsaga.

Och i morgon blir det väl en massa sänghäng med barnfilm misstänker jag.

Lilla tussen! Vid lucia missade han skolans juluppträdande när han var så magsjuk och vi var inlagda. På måndag ska de uppträda med musikal tillsammans med tvåorna och brasskvintetten från Louis DeGeer. Nu ser det ju mörkt ut gällande att kommer att kunna vara med på det. Och han vill så gärna vara med och visa oss vad han övat in och visa tavlorna de fick måla på konstmuseet tidigare i år. HOPPAS verkligen han piggar på sig snabbt! (Och att jag inte blir smittad för jag har verkligen inte tiiiiiid att vara hemma från jobbet)

Knäckt

februari 6, 2016

Alex börjar äntligen friskna till. Idag var första feberfria dagen och hostan börjar avta. Aptiten är skral, men han har i alla fall orkat vara uppe, även om han mest spelat dataspel och sett på film.

Det är värre med oss vuxna. Jag minns inte när jag var så sjuk under så lång tid senast? Jag har liksom mest bara legat. Och legat. Inte orkat nånting. Igår sov jag på eftermiddagen. Sen sov jag hela natten. Och efter frukost sov jag igen. Idag har febern äntligen sjunkit och hostan avtagit. Men tröttheten är episk! Och huvudvärken fortsatt elak.

Måste vara influensa vi åkt på.

Riddaren hostar och snorar, men är feberfri. Igår sov han till långt in på eftermiddagen.

Det är tur vi har så mycket tecknad film och att Alex är så stor att han har tålamod att titta på så många filmer och kan roa sig själv med att rita, bygga och annat. För det räcker med att man måste fixa lite mat (enklast tänkbara) så är man klippt slut sen.

Det får gärna börja vända snart nu känner jag. Om inte annat så för att ryggen tar stryk av att jag bara ligger och ligger hela tiden.

Åh aj oh aj åh aj!

februari 4, 2016

Jaha. Självklart smittade Alex både mig och Riddaren. Igår mådde jag snabbt allt sämre och på kvällen kom febern, ledvärk, en hemsk huvudvärk och samma otäcka hosta som Alex har. Idag har jag mått så sjukt dåligt! Jag har mest bara legat och blundat. Haft för ont för att kunna sova. Varit för trött för att titta på TV/läsa/vara uppe.

Alex hostar nåt så vidrigt mycket. Jag fattar inte hur han orkar (som om han hade nåt val, kraken)! Men det gör han väl inte riktigt. Han somnade och sov rätt lugnt tre timmar på eftermiddagen. Febern har i alla fall sjunkit från närmre 40 grader till strax under 39 utan febernedsättande. Men jag skulle bli väldigt tacksam om den kunde sjunka ytterligare tills i morgon. Det räcker med hostan! Han har så svårt att få i sig mat och dryck. I förrgår kräktes han upp allt han fått i sig på kvällen och idag har han diarrébajsat två gånger. Elände är det. Han kommer att bli pinnsmal och benig igen.

Jag har också noll aptit, men för mig är det väl bara nyttigt antar jag. 🙂

Riddaren hostar allt mer han också, så snart ligger vi väl däckade alla tre. Suck…

Livet…

februari 2, 2016

Fy sjutton vad sjuk han är igen då, Alex! Febern rasade upp till 39,5 under natten och har sedan hållit sig där. Den går ner till ca 38,5 nån timme med febernedsättande. Och en otäck ”vass” hosta med slem ovanpå det.

Som vanligt försvinner all aptit och de där 1½ kilona som han så mödosamt ätit upp sig sedan vinterkräksjukan lär ju försvinna i ett nafs. Han är så ynklig! Ligger och sover nu, andas hastigt och ansträngt, hostar, vaknar till och gråter lite ibland. Och. Man. Känner. Sig. Så. Maktlös.

Tredje gången på 2½ månad med sådan här skyhög feber. Känner eventuellt att det lite räcker nu. Mina nerver pallar liksom snart inte mer. Får tvångstankar om att dunka huvudet i väggen och sånt där… Sover knappt. Tappar aptiten. Vill bara att han ska vara FRISK!

Och så jobbet där allt är hysteriskt. Jag hinner inte med. Kämpar och sliter och är ständigt efter känns det som. Usch… Livet är liksom inte skoj nånstans denna vinter…

Och det är ju det här som ÄR livet. Nåt är galet…

Så var det klippt igen!

februari 1, 2016

I lördags var Alex på kalas hos en av sina klasskompisar. Och jag hann tänka att det ju var otroligt att han överlevde en förkylning utan att få feber och få den där gräsliga astmahostan. Uppenbarligen är Murphy tankeläsare…

För i söndags började han hosta en hosta som lät allt mer otrevlig ju längre dagen gick. Och idag ville han absolut inte gå till skolan. Han var för trött och hängig sa han. Problemet är att han ofta är för trött för att gå till skolan (enligt egen utsago alltså) och sen går det jättebra när han väl är där. Så jag upplyste både Alex och hans lärare om att de fick ringa om han blev för hängig under dagen.

Jag hämtande vid 16.00 och såg en glad och rosig Alex bygga med lego i byggrummet på Frita. Men det räckte med att han fick syn på mig så föll han synbart ihop. Han hade huvudvärk, var jättetrött och orkade inte gå hem utan ville bli buren (haha, ska jag bära 21 kg hela vägen hem + två väskor?). Han hostade illa och kändes varm. Så jag förvarnade om att han nog får vara hemma i morgon (Riddaren är som tur är ledig hela veckan ut).

Vi tog oss hem (utan att jag behövde bära), men det var en ynklig Alex som klev innanför tröskeln. Termometern visade 38,1 och var helt säkert stigande med tanke på hur han frös. Det fick bli pyjamas på, Alvedon (mest mot huvudvärken), juice och en skål majskrokar framför TV:n. Lilla skrutten!

Vilken himla tur ändå att han hann med både sitt och kompisens kalas innan han blev riktigt dålig!

Snälla, låt det vara nog nu!

december 14, 2015

Barnakuten från ca 18.00-22.30 igår. Äntligen upphörde kräkningarna och diarrén efter lite medicin och strikt schema för vätskeintag.

Hem. Alla sov. Äntligen.

Sen fick Alex skyhög feber, men sov och sov och drack. Nånstans hoppades man att det ändå var på väg att vända.

Men nu 39,7 i temp, jätteont i magen och ny kräkning och diarré för en timme sedan.

Han är såååå SJUK!

Och jag har aldrig fattat att kräksjuka kan bli så här illa. Vidriga sjukdom!

Ångesten jag känner när han är så dålig…. Alltså, jag går sönder snart!

Jag står inte ut. Snälla, låt honom bara bli bra nu! Please?

Åt rätt håll (?)

november 22, 2015

Hemsk kväll igår med glödhett och ledset barn. Ännu hemskare natt som vi dessutom tillbringade ensamma, Alex och jag, eftersom Riddaren jobbar 18.00-06.00 både lördag och söndag. Alex sov jätteoroligt, var så varm att man borde kunnat steka ägg på honom, och grät olyckligt av och till.

Själv var jag så orolig att jag mådde illa. Varje gång han blir så där sjuk kastas jag tillbaka till de där junidagarna 2009 då vi låg inlagda på barnkliniken och jag inte visste om han skulle överleva eller dö. Ångest!

Han vaknade runt 06.30 i morse och då tog jag tempen. 39,3. Han fick Alvedon och efter att ha legat och tittat på barnprogram i sängen en stund piggnade han till och blev svalare. Efter ett tag orkade han t o m sitta nere i soffan och rita lite och titta på TV med mig så Riddaren fick sova lite mer ostört.

Vid lunch var han nästan sval (hade kanske strax under 38 i temp skulle jag gissa) och åt med god aptit önskemat (fiskpinnar). Sen orkade han vara uppe lite och t o m leka en stund med sitt Playmobil. Underbart att se!

När Riddaren vaknade skickade han ut mig på en promenad. Såååå skönt att få friskluft och röra sig lite! Det behövde jag verkligen!

Framåt seneftermiddagen började Alex bli varmare igen, men han var ändå oändligt mycket piggare än igår. Han missade både simskolan och kalaset på Busfabriken och var förstås rätt ledsen över det. Därför var det så himla rart av kompisen Moa och hennes mamma att de kom förbi här efter kalaset med en godispåse till Alex (som de särskilt införskaffat åt honom)! Moa fick sin present också förstås. Vi hade köpt ett pysselset från Panduro där man fick göra fem snögubbar, och det hade uppskattats mycket. Kul!

Vi åt middag tidigt och Alex hade riktigt skaplig aptit. Efter nattbestyren och saga var han jättehungrig igen så det fick bli en skål yoghurt och Mini-fras i sängen till lite barnprogram. Bäst att passa på när han är hungrig liksom! Igår åt han knappt något!

Och nu sover han och jag hoppas verkligen på att det blir en lugn natt! Jag är rätt sliten efter förra natten. Den var inte rolig…