Posts Tagged ‘Fotografi’

The Mousetrap

mars 29, 2017

Jag har en rätt cool mus nu för tiden. Trådlös och uppfällbar. Och fullständigt livsfarlig om man är legogubbe. 😉

serie1

serie2

I brist på annat

mars 28, 2017

Jag blev så himla macrofotosugen igår. Men så här års finns ju inte speciellt mycket att fota utomhus. Så Alex fick bistå med ett vitt papper och lite legogubbar.

test05.jpg
”Gaffla inte!”

test01
Vitamintjuvar.

FotoFlexer_Photo.jpg
Jobbigt läge.

 

Vårkänsla

februari 25, 2017

Ljuset! Alltså, nu börjar det verkligen bli ljust! Man luras så lätt att tro att det ska vara vårljumma vindar ute. Så sticker man ut näsan och fryser nästan ihjäl! Och så påminns man om att det faktiskt bara är februari och långt till den riktiga våren. Suck!

Då är det lite fint att kunna skapa lite vårillusion här hemma genom att köpa krispiga tulpaner eller krokus i kruka tycker jag.

Sista jag var på vårt lilla ICA sålde de två knippen tulpaner till priset av en. Då måste man passa på! 🙂

Och när man har krispiga tulpaner hemma blir man lätt fotosugen. Då kan man ta fram ett stort vitt papper för att få en clean bakgrund och fota tulipaner. 🙂

Gruffbesök

februari 23, 2017

Åh, det är svårt när man har ett barn som älskar djur och verkligen, verkligen, vill ha ett husdjur, medan man själv faktiskt inte vill ha ett husdjur! Jag vill inte på grund av att man blir så bunden och måste fixa djurvakt så fort man ska bort, och för att jag vet att även en djurälskande åttaåring kommer att tröttna på skötseln och gissa vem som då kommer att få ta ansvar för aktivering och skötsel av djuret? Och också på grund av att det fälls hår och därmed blir mer städning (hata städning!). Sen dör de himla djuren och det är heller inte kul. Nej, jag vill verkligen inte!

Alltså, jag hade nog kunnat tänka mig några marsvin, kanske (åtminstone ur aspekten att det blir mitt ansvar att ta hand om dem efter några veckor när Alex tröttnat), men var ska vi ställa en jättestor bur liksom? Det finns ingen bra plats i detta hus!

Så då är det rätt bra när Alex’s klasskompis mamma lite då och då hör av sig och frågar om vi inte vill vara kaninvakt. Nu är ju inte Gruff precis en kelig kanin. Man kan på sin höjd tänka sig att komma fram och sitta bredvid en och låta sig bli klappad en stund. Sitta i knäet går fetbort! Men han är hemskt snäll och bits aldrig.


Här sitter jag och ser liten och oskyldig ut…


…och låtsas inte alls om det faktum att jag när mörkret faller förvandlas till en jäkla Gremlin som stampar i plastgolvet på min hylla i buren så hela huset skakar….typ.


Nej, jag är verkligen bara liten, söt, oskyldig och väldigt pussvänlig! 😉

Det är då ett som är säkert, en kanin skulle jag aldrig någonsin köpa! Herregud vad denna kanin väsnas om nätterna! Han rusar runt som en vettvilling i buren och stampar ashårt i golvet så det smäller så man hoppar högt. Man får stänga in honom i tvättstugan, men det stör ändå nåt grymt. Dagtid? Ja, då sover han mest och är hur tyst som helst. Morr!

Idag har jag tvingat ut honom när jag haft tid så han inte bara ska ligga och såsa bort dagarna. Han är en lika stor soffpotatis som min son – dagtid alltså. 😀 Det måste vara ett så fruktansvärt själsdödande liv att vara en ensam burkanin som i genomsnitt kanske har tur om han får vara ute en liten stund varje dag!

Färgglatt

februari 11, 2017

I dessa vintergråa dagar är det inte helt lätt att hitta något färgglatt att fota. Det kräver lite kreativt tänkande för att hitta något fotograferbart (finns ens det ordet?) motiv. Idag fick mina miniflaskor med parfym agera ”modeller”.

test01.jpg

Och ja, jag har en himla massa Marc Jacobs-parfymer. 🙂 Men det är egentligen bara Honey jag använder. jag är så himla kräsen när det gäller damdofter. Tycker det mesta luktar jolmigt, kvalmigt, fränt eller pudrigt efter ett tag. Herrdofter däremot luktar för det mesta gott tycker jag.

Färg

februari 8, 2017

När det nu nödvändigtvis måste vara så himla grått, trist och färglöst ute får man väl försöka hitta något färgglatt inomhus att fota.

picmonkey-collage

Jag trodde att vi skulle åka skridskor idag på eftermiddagen, men jag blev nerröstad av husets herrar. Så då började det klia lite i fingrarna efter nåt att fota. Jag lånade Alex’s pennor. De är ju åtminstone färgglada! 🙂

test04.jpg

 

Fota frost

januari 29, 2017

Om man vill få ut mig i friska luften, oavsett hur uselt jag än mår, ska man se till att skapa något fotovänligt naturfenomen. 🙂 Som idag t ex, när hela världen var täckt av vit frost när vi vaknade. Eller, vi och vi. Sonen bestämde sig för att vakna vid 06.00 av någon helt outgrundlig anledning. Men han var mycket omtänksam och tyckte att jag kunde fortsätta sova om han fick gå upp och titta på sina evinnerliga Minecraftfilmer på Youtube. Jag var inte särskilt svårövertalad om man säger så. 😉

Vid 10.00 hade vi i alla fall ätit frukost och gjort morgonbestyr. Alex blev skitförbannad när jag förklarade att vi skulle gå ut en sväng och titta på (och fota) frosten. Jag blev tvungen att hota med att dra in allt TV- och datortittande för resten av dagen för att få med mig honom ut. Sen hann vi gå ungefär fem meter så var han på ett strålande humör. Efter 50 meter tillstod han att det var riktigt kul att komma ut och när vi kom hem hade han haft jätteroligt. 😀 barn alltså! 😉


Jag orkade bara ta med ett objektiv, så då fick det bli mitt
90 mm macroobjektiv.


Kanske dagens favoritbild.


Inte så sur som han ser ut. 🙂


Väldigt frostiga träd.


Är det en fågelholk, eller bor det en vätte här? Alex knackar på.


Och frostnupna nypon.


Frost på en enbuske.


Tallarna såg nästan spraymålade ut.


Tricket att hålla barnet på gott humör samtidigt som man fotar är att hitta på ett äventyr.

Vi letade ledtrådar till vem som skapat den eviga vintern som håller världen i ett järngrepp. Sen letade efter alver som kunde hjälpa oss (men de hade flytt kylan) och hittade tillräckligt många ledtrådar för att förstå att det var isdrottningen Pärla som var skyldig till kylan. Då släppte vi ut de fruktade elddrakarna som värmde upp världen. Och med hjälp av en magisk formel som jag hittade i min trolldomsbok (mobiltelefonen) kunde vi smälta isdrottningen till vatten och rädda världen.

Piece of cake. Alla nöjda och glada. 🙂

40 minuters frisk luft och lite promenad är jag faktiskt jäkligt nöjd med idag, med tanke på hur uselt jag mår. Och en handfull okej bilder fick jag också (även om jag borde haft stativ).

Så otroligt nöjd

januari 11, 2017

Men alltså, detta objektiv jag fick i julklapp! Jag är såååå nöjd!

Igår, när Alex låg och sov, tassade jag in med kameran för att ta ett kort, bara för att han var så himla söt. Rummet var helt mörkt och enda belysningen kom från taklampan i rummet utanför. Jag hade inget stativ utan höll kameran i händerna och ändå, ÄNDÅ, lyckades kameran få till ett hyfsat skarpt kort. Visst ser man viss rörelseoskärpa, men jag kan direkt säga att inget av mina andra objektiv hade fixat att leverera ett så pass skarpt kort!

alex-170110

Där ligger han och har gosat in sig i sin flanellpyjamas som han snott från mig och har som ”snuttefilt” när han ska sova. Sen har han visst snott min pyjamasöverdel också för säkerhets skull. 😉 Såååååå söt! ❤

Koncentration

januari 5, 2017

En av oss har fått ett nytt objektiv i julklapp. Den andra fick nya tuschpennor (sådana där dyra ”vuxentuschpennor” med smal spets som kostar skjortan). Båda är rätt nöjda med sin julklapp. 🙂

test01

Julfirande med morfar

december 31, 2016

Igår var det dags för lite julfirande med Alex’s morfar också. Här haglar paketen tätt, med julfiranden uppdelat på tre, och om en vecka födelsedag, om två veckor födelsedagskalas med släkt/vänner och om tre veckor förhoppningsvis även barnkalas. Puh! 😉

Första gången vi firar med min pappa. Himla konstigt det känns. 🙂 Men ett bra konstigt, om du förstår? Vi hade inte hunnit/orkat skriva rim på paketen, men det hade han. Långa och jättebra rim. Värre än dem vi emellanåt knåpar ihop t o m. Så då kändes det ju jättedumt att inte vi också gjort det. Men, men, det får bli nästa år!

Det är svårt att hitta på julklappar till någon man inte känner speciellt väl. Men jag hade gjort en fotokalender för 2017 med bilder på Alex (och på Alex och hans morfar de månader vi setts under året som gått). Sen hade jag låtit förstora och ramat in ett jättebra kort jag tog på Alex och morfar i september. Vi köpte också två dyra paket kaffe på Kahls eftersom vi vet att han tycker om kaffe. Och så hade vi köpt ”Björnstad” (Fredrik Backmans nya bok eftersom han, precis som jag gillar Backman).

Dessutom har jag under hösten suttit och skannat in foton från när jag var liten och gjort en fotobok med bilder från de år vi ändå hade tillsammans när jag var liten. Den tror jag nästan blev mest uppskattad. Och till sist hade jag köpt ”Boken om mig” från Alex och mig. Det är en bok med 300 frågor om hela ens liv. Jag hoppas både han och mamma (hon fick också en) orkar fylla i dem för det vore hemskt roligt att ha som minne (kanske framför allt för Alex).

Själv fick jag ett paket – men vilket paket! Jag har hett önskat mig ett riktigt ljuskänsligt objektiv och nu fick jag ett Sony 50 mm objektiv (typ ”porträttobjektiv”) med f/1.4 (vilket inte säger så mycket om man inte kan ”kameraspråk”, men det är ungefär så ljuskänsligt man rimligen kan få om man inte är snuskrik och proffsfotograf).

Lyckan! 🙂

Är det något jag ofta saknat är det just det där att kunna fota inomhus, vintertid, i halvskum belysning utan att behöva tjonga iväg en blixt upp i taket. Ju mer man fotar, desto mer hatar man blixtar. Det blir inte alls samma ljus i en bild tagen med blixt.

Igår lät jag kameran på automatläge för jag var egentligen bara intresserad av att se hur den skulle hantera ljusförhållandena. Därav lite för kort skärpedjup i några av bilderna. Men ändå! Vårt vardagsrum var bara upplyst av en golvlampa och en taklampa i andra änden av rummet (som inte lyser särskilt starkt). Och ändå gick det att fota människor som rörde på sig! I’m so impressed!!!


Alex öppnar paket.

Någon blev gräsligt bortskämd av sin morfar. Men man får väl se det som sju års ackumulerade julklappar. 😉 Han fick en Xbox One  med extra handkontroll och två spel. Plus en radiostyrd lastbil med tillhörande helikopter. Den sistnämnda var meckig att få flygduglig, men tydligen vansinnigt rolig att flyga med. 😀


Koncentrationen är hög när helikoptern ska laddas.


Svårt att säga vem av dem som är nöjdast. 🙂


Alla tre killarna hjälptes åt att kalibrera helikoptern.


Jätteroligt – och jättesvårt – att flyga med helikoptern!

Det tog bara nån timme innan Alex råkade kraschlanda den lilla helikoptern så hårt att den stendog. Jättesynd, men han tog det med fattning. Och morfar hann knappt hem innan han beställt två nya helikoptrar åt sitt barnbarn. 😉


Jag var ju liksom tvungen att fota allt möjligt. Här desserten vi bjöd på efter maten. 🙂


Och här är visst jag, trött, förkyld och rödögd. Blä! Men kolla den fina bokehn i bakgrunden (hur det bildas cirklar i det oskarpa!

Det var i alla fall en bra eftermiddag/kväll. Skönt också att höra att min pappa inte behöver fira nyår själv, utan får besök av sin bror och svägerska. Själv har vi en riktigt soft nyårsafton och ska spela spel och äta gott och dricka fint vin och fin champagne.

Gott nytt år!