Posts Tagged ‘jobb’

Jobbångest

augusti 1, 2017

Så var det då dags att börja jobba i måndags – efter fem veckors semester. Så fruktansvärt tungt alltså! Det känns helt tröstlöst att veta att man nu ska vänta nästan ett år på nästa sommarsemester och en vecka på Cypern i augusti. 😦

Jag vet ju att man snart kommer in i vardagslunken igen, men just nu önskar jag så hett att vinna 20-30 miljoner kronor och kunna stövla upp på jobbet och slänga min uppsägning på chefens bord! 😉

Inte blir det roligare av att en omorganisation (vilken i ordningen?) gjort att vi nu plötsligt måste sitta i myndighetens telefonväxel ibland. Det påstås att det rör sig om två timmar var sjätte vecka, men jag bara väntar på när det kommer order om att gå in extra. Eller, det har redan skett nu i sommar när jag tänker på det.

Jag hade mitt första pass idag 11.00-13.00. Jättefint så man inte kan ta lunch. Utbildning fick vi lite hastigt och lustigt för ca 7 veckor sedan. Det mest grundläggande, hur man får igång och konfigurerar programmet, var det ingen som nämnde. Så jag fick börja med att ringa vår helpdesk som fick hjälpa mig igång. Sen satt jag alltså i två timmar och svarade i telefon. I samma ögonblick man lägger på ringer det igen. Och jag uppskattar att kanske hälften av samtalen jag tog handlade om det ärendeslag jag jobbar med. Resten av samtalen hade knappat fel val antar jag och jag fick hålla på och flytta samtalen (vilket typ funkade på fjärde försöket) eller skapa konversationer (skriva ner vad kunden vill och sen ska detta fångas upp av berörd avdelning inom 48 timmar).

Jag måste säga att jag har en nyvunnen respekt för alla som orkar jobba i en telefonväxel alltså! Efter två timmar var jag helt dränerad. Jag fick inget vettigt gjort och det slutade med att jag flexade 50 minuter och gick hem. Hett som ett helvete var det ute så Alex och jag tog varsin glass och sen slängde jag mig i en solstol med en ljudbok och somnade som en stock. 🙂

Fynd och Bossebesök

juli 29, 2017

I tisdags drog vi iväg för att handla marsvinsmat och papperspellets och halm som man har i botten på buren. Jag måste erkänna att jag inte riktigt hade klart för mig hur dyrt det skulle bli med allt ”runt omkring” – som mat, det de har i buren och försäkringar. Men, men, det får det ju vara värt. De är bra söta och Alex älskar dem verkligen! 🙂

Jag hade dessutom fått ett sms om att det var halva reapriset på Lindex så vi gick dit för att titta på nästa storlek barnkläder. Jag brukar försöka handla på rea en del åt Alex i nästa storlek så det inte ska bli så jämrans dyrt. Nu var det halva priset på kläder som redan var nedsatta med 50%. Galet billigt! Och för en gångs skull fanns det rätt mycket snygga kläder i nästa storlek. Det brukar annars vara rätt utplockat (verkar varit stora årskullar 2008-2009 eller så.

_DSC7227.jpg

Vi fyndade 4 t-shirts, en skjorta, 4 shorts och tre par långa byxor för 664 kr (!). Perfekt! 😀

På kvällen hade vi bjudit hit min jobbarkompis Bosse på middag. Vi har jobbat ihop sen 2003 och han var den som en gång i tiden lärde upp mig. Han är fortfarande min ”klippa i tillvaron” på jobbet, och det hade varit bra mycket mer outhärdligt där utan honom! ❤ Eftersom vi nästan varje sommar lyckas ha semester så vi går omlott ses vi inte på flera månader om vi inte lyckas få till en träff när nån av oss har semester. Därför brukar vi försöka få till en grillmiddag nån gång under sommaren. Kändes bra att få en liten rapport från jobbet så man är lite uppdaterad inför måndagen då det är dags att inträda i ”grottekvarnen” igen. Fy så jag bävar för detta! 😦

_DSC7228.jpg

Det var en lite sliten Bosse som dök upp på kvällen. Han behöver nog sina fyra veckors semester nu! Själv hade jag också behövt fyra veckor till – minst – men det får gå.

På det stora hela har jag ju haft en bra semester. Två ljuvliga veckor på Rhodos då man tankade sol, värme, energi och tillsammanstid. Sen faktiskt två riktigt fina sommarveckor då jag kunde varva solande med att göra lite nytta hemma. Och nu en vecka då vi träffat min pappa, Bosse och nu senast mamma (mer om det senare).

Lösenordsskyddad: Komplett galna

maj 19, 2017

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Torsdag

maj 14, 2017

Alltså, torsdagen var verkligen en hemsk dag. Jag sov knappt. Vaknade vid halv fem av att fågeljävlarna skreksjöng utanför och inte hade jag några öronproppar tillgängliga. Fick lägga en kudde över örat och när jag till slut somnade drömde jag en helt vidrig mardröm om att Riddaren dog knall och fall. Jag vaknade så där flämtande som om man varit på väg att drunkna, med migränhuvudvärk på gång och värk i hjärtat av alla anspänning. Sen var det lögn att somna om.

På jobbet fick folk tokfnatt på ett möte. Någon tog en sak så personligt att hon darrade på rösten och fräste – trots att det handlade om att några andra bara undrat om det inte fanns ett bättre sätt att fördela ärenden. Men det mottogs som ett personangrepp (?) som måste bemötas med motattack, varpå en annan kollega gick från mötet i tårar. Suck!

Och på morgonen uteblev halva gruppen från vårt morgonmöte utan förklaring för de skulle tydligen tacka av en kollega som byter team. Fullt normalt att då inte meddela att man inte kommer att dyka upp (?!?).

Alltså…..jag är så trött på sättet vuxna människor beter sig på mitt jobb.

I alla fall. När jag kom hem kände jag mig bara så urvriden. Ville bara ha helg och få vila. Och så hittar jag det här på köksbordet:

18342433_10154833253959317_393546592202207521_n

Då kan man eventuellt få en liten tår i ögonvrån… ❤

Lösenordsskyddad: Spyless

februari 17, 2017

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Lösenordsskyddad: Avsatt

februari 13, 2017

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Flytt

december 6, 2016

Idag var det dags att flytta på jobbet igen. Jag räknade ut idag att det är min fjärde flytt på tre år. Det är en himla procedur varje gång med folk som ska in och ut ur samma rum. Och varje gång dammar jag av alla ytor och försöker göra snyggt efter mig – bara för att flytta in i ett dammigt och ostädat rum. Suck…

Den här gången hamnade jag dessutom i ett rum som luktar intensivt av….Wunderbaumgran?!? Jag fattar inte vad tanten som suttit där innan pysslat med? Både jag och min kollega Anna höll på att storkna och jag fick öppna fönstret och vädra hela tiden. 😦 I morgon måste jag kolla bakom bokhyllan om människan gömt (glömt?) en doftgran där! 😉 Eller så tillhör hon de där människorna utan doftsinne och har suttit där inne och sprayat på sig tonvis med billig parfym? Hur som helst inget kul alls för min redan hopplöst täppta näsa.

Så…nu har de lyckats med konststycket att splittra mig och mina kollegor så vi sitter på två olika våningsplan i huset. Verkligen lysande för sammanhållningen…

Men, men, som en av de få i teamet som faktiskt fick ett eget rum ska man väl inte klaga antar jag.

Julbord

november 26, 2016

Igår bjöd jobbet på julbord. Jobbar man på en statlig myndighet (i alla fall vår) får man stå för all dryck själv och julbordet bokas på billigaste lågbudgetstället. Men vi är inte bortskämda direkt, så vi är glada över att slippa betala maten själva. 😉

Jag gick ju till frissan innan. Vet inte om det blev så lysande precis. Hon sprayade lockarna så hårt att de var som ”korvar” hela kvällen och luggen blev för platt i fukten ute. 🙂 Men, men… At least I tried.

Jag mötte upp tre av mina kollegor på Bishop’s Arm vid 16.00 och så tog vi en drink (en Guinness för min del) där innan vi drog oss mot julbordslokalen.

Där var det uppdukat långbord och redan från start var musiken liiite för hög och mingelytorna nästan obefintliga. Så det blev liksom att där man satte sig, där förblev man, mer eller mindre.

Själva julbordet var verkligen fattigt. I synnerhet för mig som inte äter fisk och sparsamt med kött. Detta var vad jag kunde knåpa ihop på min tallrik:

_DSC5114.jpg

Som tur var så var sällskapet roligare än maten. 😉 Jag satt med bästa Bosse (så klart), vår nya solstråle Anna, en förfriskad men lika solskensglad Sofia, roliga Kent och vår originella (men roliga) beslutsfattare Micke, så jag kunde inte önskat bättre sällskap. 🙂

I dessertväg erbjöds ostkaka. Punkt. Fattigt! Men då får man väl skaffa sig en riktigt dessertig drink tänkte jag.

_DSC5125.jpg
En Rosa Panter.

test02
Herregud! Jag bad Kent ta ett kort på Anna och mig! Svim! Glad hamster med striplugg bredvid ett 28-årigt bombnedslag. Så……nedslående! 😀

Jag vet inte riktigt hur de som var festarrangörer i år tänkte. De hade ordnat nån slags onlinetjänst där man kunde gå in via mobilen och svara på frågor och så kom svaren upp på en vit overheadduk på scenen. Typ: ”Vad har du för förväntningar på kvällen? Vad väntar ni er för show”. Det var då man insåg vad många unga som anställts. Haha! För svaren var väldigt omogna. Man förväntade sig hångel, sex o s v och ville ha nakenshow, Betty Boop och grädden (?), ballongdans m m. Och jag kände eventuellt att ”I’m too old for this shit”.

Det dök upp nån slags stå-uppare jag aldrig hört talas om och som inte var särskilt lysande. Lite för plump och förutsägbar. Men festkassan tillät väl inte några större stjärnor. Vi jobbar ju statligt, remember? 😉

_dsc5130
Lite svettflåsig stå-uppare.

_DSC5131.jpg
Somliga kollegor ville inte fastna på bild. 🙂

Efter underhållningen blev ljudvolymen på musiken närmast plågsam och det fanns ingenstans att ta vägen om man faktiskt ville kommunicera med sina kollegor. Tant är ju lite lomhörd redan från början så jag hade ingen chans att höra vad nån sa. Så när både Bosse och Kent drog hemåt gjorde även jag det.

Det var ändå lite skönt att vara hemma tidigt (22.30). I synnerhet som jag skulle upp tidigt idag.

Turen ler mot mig

november 17, 2016

Idag skulle vi då alltså bestämma hur vi skulle fördela arbetsplatserna. Alla utom jag tyckte att vi skulle lotta ut platserna. Jag hävdade att jag tyckte att det var vår chefs sak att bestämma vilka som har störst behov av eget rum. Vår chef hade sagt att om vi inte kom överens skulle hon bestämma. Det debatterades ett tag om det innebar att det faktum att jag var av avvikande mening innebar att vi inte kunde lotta. Men till slut tyckte alla de andra att vi skulle lotta ändå, och om jag sen var missnöjd så skulle jag framföra det till vår chef, som då fick avgöra om lottningen skulle gälla eller inte. Troligt att hon skulle säga något annat än att lottningen skulle gälla! Eh…

Jag vägrade, med en dåres envishet (jag vågar inte tänka på hur impopulär jag blev), att ta en lott utan sa att de väl i så fall helt enkelt fick dra lotter tills en blev kvar. Två personer hade läkarintyg på att de behöver eget rum. Det innebar att det fanns tre egna rum kvar, ett rum där två ska sitta och två platser i ett ”kontorlandskap” som egentligen mest är en utvidgning av korridoren (ett gräsligt ställe att sitta på).

När alla hade dragit varsin lott fanns det ingen lott kvar. Det visade sig att kollegan A råkat ta två lotter. Hon försökte få mig att ta en av lotterna, men jag vägrade av principskäl. Vid det laget stod det klart att den ena lotten var ett eget rum och den andra en av de hatade platserna i korridoren. Till slut tog hon en lott – och drog nitlotten.

Alltså fick jag ett av de egna rummen! Lyckan i det liksom! Inte för att man lär få ha kvar det i all evighet, men förhoppningsvis ett tag i alla fall. 🙂 Sån lättnad! Jag som aldrig brukar vinna nåt i lottdragning eller på skraplotter och liknande!

 

Livet är fullt av förtretligheter

november 16, 2016

Är det inte så man säger?

Idag fick vi veta hur det blir med flytten på jobbet. Man har dragit igång ett nytt ”hela havet stormar-projekt” på jobbet och folk ska flyttas runt – igen. Jag hann ha mitt rum i lite drygt ett år innan det nu är dags för en ny flytt.

Vårt team ska nu delas upp på två våningsplan (plan 0 och plan 2). Plan 0 är intensivt hatat. Där låg tidigare vår kundmottagning och rummet är ett enda stort kontorslandskap med massor av fönsterväggar (= kallt på vintern). Mitt team drog väl vinstlotten på så sätt att vi nu kommer att få flytta till plan 2. Problemet är att där finns 4 singelrum, ett rum för två personer och två platser i ett utrymme i korridoren (typ) som är helt värdelöst. Två personer har läkarintyg på att de behöver eget rum… Nu tycker vår chef att vi själva ska bestämma vem som ska sitta var.

Haha! <– Bitter skratt Vi ska alltså bilda ett nytt team och vår första gemensamma aktivitet blir att starta Tredje Världskriget när vi ska kriga om rummen! Så……eh…..genomtänkt!

Alltså. Jag. Blir. Så. Trött.

I morgon 10.30 ska vi alltså ha möte om detta. Jag antar att jag ska ringa vårdcentralen på fredag och be om en tid för att få ett intyg om att även jag behöver eget rum? Jag, som är norra Europas frusnaste människa, fixar inte att sitta och frysa i samma rum som andra (som alltid vill ha så jävla svalt). Jag spänner axlarna och får skitont. Och det funkar inte att klä på sig hur många lager som helst. Det blir otympligt och man får ont av det. Sen ska vi bara inte tala om hur svårt jag har för att koncentrera mig när det finns störande ljud runtomkring… Inte kan jag flytta runt till för dagen lediga rum heller lika lätt som andra. Jag har ju både Rollermouse, underarmsstöd, specialtangentbord, specialmus och behov av rätt inställd datorskärm och stol för att inte få ont.

Blääää!