Posts Tagged ‘kanin’

Ingen mer Gruff

maj 1, 2017

Nu är det slut på Gruffvaktande för vår del. För allas del. För idag dog denna lilla lurvtuss oförklarligt. Han hann inte ens bli två år.

Han hade inte ätit som han skulle under natten och var slö och andades långsamt på morgonen när hans matte tog upp honom. Några timmar senare hittade de honom död i buren.

Alex är förkrossad förstås. Han älskade verkligen den där kaninen! ❤

Annonser

Väldigt lagom

februari 27, 2017

Igår åkte Gruff hem. Till och med Alex tyckte då att det var rätt lagom. Han tycker det är jätteroligt att passa Gruff de första dagarna. Men sen börjar entusiasmen avta och efter ungefär en vecka brukar han mest tycka att det är jobbigt att behöva lägga så mycket tid på att passa Gruff när han ska rastas. Och det är detta som gör att jag ändå tycker det är värt besväret att ta hand om honom ibland – trots att maken har gräsallergi (reagerar lite på höet) och trots att jag förr i tiden var allergisk mot allt med päls (känner dock inte av Gruff som tur är). Alex har ju inte visat nån djurallergi och hans läkare har inga synpunkter på att vi kaninvaktar ibland.

Fördelarna överväger eftersom det stillar Alex’s sug efter ett eget husdjur, genom detta att påminnas om hur mycket ansvar som krävs, och hur mycket tid man faktiskt måste lägga ner. 🙂

_DSC5901.jpg
Kanin med alldeles för långa klor.

Själv tycker jag att det är vääääldigt skönt att slippa väckas på nätterna av en styck kanin som lever rövare. 😉 Men nog är han söt. Det kan man ju inte förneka.

Gruffbesök

februari 23, 2017

Åh, det är svårt när man har ett barn som älskar djur och verkligen, verkligen, vill ha ett husdjur, medan man själv faktiskt inte vill ha ett husdjur! Jag vill inte på grund av att man blir så bunden och måste fixa djurvakt så fort man ska bort, och för att jag vet att även en djurälskande åttaåring kommer att tröttna på skötseln och gissa vem som då kommer att få ta ansvar för aktivering och skötsel av djuret? Och också på grund av att det fälls hår och därmed blir mer städning (hata städning!). Sen dör de himla djuren och det är heller inte kul. Nej, jag vill verkligen inte!

Alltså, jag hade nog kunnat tänka mig några marsvin, kanske (åtminstone ur aspekten att det blir mitt ansvar att ta hand om dem efter några veckor när Alex tröttnat), men var ska vi ställa en jättestor bur liksom? Det finns ingen bra plats i detta hus!

Så då är det rätt bra när Alex’s klasskompis mamma lite då och då hör av sig och frågar om vi inte vill vara kaninvakt. Nu är ju inte Gruff precis en kelig kanin. Man kan på sin höjd tänka sig att komma fram och sitta bredvid en och låta sig bli klappad en stund. Sitta i knäet går fetbort! Men han är hemskt snäll och bits aldrig.


Här sitter jag och ser liten och oskyldig ut…


…och låtsas inte alls om det faktum att jag när mörkret faller förvandlas till en jäkla Gremlin som stampar i plastgolvet på min hylla i buren så hela huset skakar….typ.


Nej, jag är verkligen bara liten, söt, oskyldig och väldigt pussvänlig! 😉

Det är då ett som är säkert, en kanin skulle jag aldrig någonsin köpa! Herregud vad denna kanin väsnas om nätterna! Han rusar runt som en vettvilling i buren och stampar ashårt i golvet så det smäller så man hoppar högt. Man får stänga in honom i tvättstugan, men det stör ändå nåt grymt. Dagtid? Ja, då sover han mest och är hur tyst som helst. Morr!

Idag har jag tvingat ut honom när jag haft tid så han inte bara ska ligga och såsa bort dagarna. Han är en lika stor soffpotatis som min son – dagtid alltså. 😀 Det måste vara ett så fruktansvärt själsdödande liv att vara en ensam burkanin som i genomsnitt kanske har tur om han får vara ute en liten stund varje dag!

Kaninbesök

oktober 28, 2016

Jag fick en förfrågan om vi kunde tänka oss att vara kaninvakt torsdag till måndag. Det passade väl egentligen inte jättebra ned tanke på att huset är ett enda renoveringskaos, men Alex blir ju så glad när lånar hem Gruff, så det fick gå.

Med tanke på att Alex varit hemma sedan i onsdags (denna hemska hosta!) var det ju ändå kul att han fick ha Gruffisen som sällskap.

PicMonkey Collage.jpg

Sedan han var här sist har Gruff blivit kastrerad. Det har förvandlat honom till en tämligen loj liten kanin som helt slutat ”dansa” runt fötterna på en. Nu ligger han mest och vilar. När han kom var han dessutom rätt skygg och ville inte alls komma fram och bli klappad. Alex har i o f s berättat hur hans lillmatte kastade kuddar på honom och buren sist han var där för att leka. Sånt blir man nog (med rätta) rätt skygg av. Så Alex och jag har suttit väldigt stilla och lugna de här dagarna och låtit honom försiktigt närma sig oss. Nu får vi klappa honom korta stunder. Några dagar till så kanske han rent av litar på oss, lilla kraken.

Hej då Gruffis!

augusti 9, 2016

Nu har vi varit kaninvakt åt Gruff i en dryg vecka. Ganska lagom länge om du frågar mig. Efter ett tag blir det liksom lite jobbigt med lukten från buren, all(t) halm/hö som ligger överallt på golven och att ständigt behöva bygga barriärer när man ska släppa ut honom. Men visst är han söt och rolig att ha på besök under en kortare period. 🙂

Men ett är då säkert, jag skulle inte vilja ha en kanin. Bara en sån sak som att stänga in ett ensamt djur i bur större delen av dygnet. Så grymt egentligen. Marsvin kan man åtminstone ha några stycken av så de har sällskap av varandra. Och de kan inte hoppa och är därmed enklare att rasta. Inte minns jag att Snuttens bur luktade så mycket som Gruffs gör heller. Så kanske luktar marsvinskiss/-bajs mindre?

Nej, ska jag nån gång skaffa en gnagare igen blir det marsvin, det är då ett som är säkert. 🙂

Kaningos

augusti 1, 2016

Sedan igår är vi kaninvakter åt Gruff igen. Någon i huset är väldigt glad över det. Någon i huset älskar att kaningosa! 🙂

Alex och Gruff 1

Dags för hemfärd

mars 20, 2016

Ikväll åker han hem, Gruff, efter 16 dagars ”semester” hos oss. Alex har varit rätt ointresserad av honom den senaste veckan, men igår lekte han en stund med Gruffen och jag passade på att fota dem när Gruff satt och mös med Alex. De pussades och gosade och var ungefär hur söta som helst.

Titta själv:

PicMonkey Collage3

Visst är de söta? ❤

Sista helgen

mars 19, 2016

Nu är det sista helgen vi är kaninvakter. Det blir rätt skönt att lämna tillbaka honom känner jag. Inte för att han inte är världens sötaste kanin, för det är han verkligen. Han bits inte, han har lärt sig att ”nej” betyder ”nej” och därmed slutat gnaga på allt, han älskar när man ”eskimåpussas” (gnuggar näsa mot nos) och är allmänt söt och rolig. Men! Han far runt hela nätterna och väcker mig. Det luktar om buren (kiss, bajs och halm) och det är skräpigt överallt av hö och bottenmaterial från buren. Och det tar så mycket tid i anspråk att rasta honom om vardagarna som jag känner att jag hellre lägger på annat i längden.


Sötis.

Men det har varit jättenyttigt för Alex att se hur mycket tid det tar att ha ansvar för ett djur. Hans längtan efter ett eget husdjur har radikalt avtagit och han håller nu med om att han inte är redo att ta det ansvar som krävs. Skönt!

Det var nog lite nyttigt även för mig att minnas hur mycket skräp det blir av ett husdjur och hur mycket tid det tar. Även min längtan efter ett marsvin har mattats lite.


Haha! Älskar att han räcker ut tungan åt mig! 😀


Ville du nåt, eller?


Pälsvård pågår.

Kaninlek

mars 13, 2016

Det är härligt att se skillnaden från förra helgen till denna! Nu har kaninrädslan gått över och Alex äääälskar att kaninpussas. Som tur är verkar Gruff också gilla att pussas (och att man pussar honom mellan ögonen – då sitter han blickstilla och njuter). Tyvärr verkar min kamera tycka att mörk kaninpäls är nästan omöjlig att fokusera på så det tar alltid en halv evighet att ställa skärpan, och därmed hinner ögonblicken försvinna innan jag kan fånga dem. Därför ingen kaninpussbild än. Bara en nästan-bild.


Puss!


Och det leks och busas.


Hoppeti hopp!

Trist nog har kaninen de senaste två dagarna förvandlats till ett veritabelt gnagarmonster. Jag gillar inte att den börjat gnaga på lister och möbler! Igår kväll tog Riddaren på allvar tag i Operation Uppfostring Av Olydig Kanin, och nu lystrar han i alla fall när man säger nej med skarp röst. Vi måste få bukt med det där alltså. Annars kan han inte få vara ute sista veckan.

Utbrytarkungen

mars 12, 2016

Nu har Gruff bott hos oss i åtta dagar och nog är han söt och mysig, men någon kanin kommer jag aldrig att skaffa. Hö överallt, dessa rusningar i buren natten lång som väcker en, lukten av hö, bajs och kiss, och framför allt det faktum att han prompt ska försöka gräva sig under, gnaga sig igenom eller hoppa över allting. Enda gången man kan ha honom lös i huset är när han precis fått äta sig mätt. Då är han rätt loj och mysig och gillar att leka och pussas och bli klappad. Resten av dygnet handlar allt om att försöka ta sig in i vardagsrummet eller upp för trappan till övervåningen, eller att gnaga sig ner i hörnen. Och det är måttligt roligt om han ska börja gnaga hål i lister och möbler. Sladdar är också väldigt spännande att gnaga på så därför får han bara inte ta sig in i vardagsrummet. Dit finns inga dörrar, bara två valv, så alla våra sex matrumsstolar och tre ryggstödskuddar till sofforna utgör nu en barriär (ihop med lite andra kartonger). Ändå står han där hela tiden på bakbenen och måttar för att försöka hoppa över, eller gnager på möblerna för att ta sig igenom. Skitkanin! 😀

DSC03173
Att försöka gräva sig under.

DSC03174
Att klura på om man kan hoppa över.

DSC03176
Att försöka gnaga sig igenom.

DSC03178
Att sura för att man inte får göra som man vill.

Positivt är i alla fall att Alex nu kommit över sin kaninrädsla. Nu kan han t o m ligga på golvet och kaninpussas och vågar mota bort Gruff när han är olydig (även om han tycker det är jobbigt och inte helst passar på honom själv nån längre stund). Och framför allt vågar han ju vara på golvet när Gruff är ute. Skönt!

En vecka till med lilla herr Gruff blir nog rätt lagom tror jag. 🙂