Posts Tagged ‘simskola’

Det blir en busy höst

augusti 10, 2017

Jaha. Nu har vi varit duktiga föräldrar. Alex fortsätter jujutsuträning tisdag och torsdag under hösten. Konstigt nog har han inte protesterat det minsta utan verkar verkligen tycka att det är kul. Himla bra det. 🙂

Han är inte lika förtjust i att vi bokat in honom på simskola på onsdagar också. Men vad ska man göra? Ungen kan visserligen ta sig fram hjälpligt, men tekniken funkar ju inte. Men huvudet ovanför vattenytan förvandlas bentagen till någon slags delfinsim eller så gör han baklängessimtag (hur det nu ens är möjligt???). Vi har ju kastat bort tre terminer på Tummelisas simskola. Helt värdelöst. Han lärde sig knappt nånting, förutom vattenskräck, den där gången när han sjönk som en sten efter att lydigt ha hoppat från kanten enligt instruktion från simläraren och sedan inte kunde ta sig tillbaka till kanten. Suck…

Nu har vi bokat in honom på Hälsoteamets simskola istället. Vi var i lokalen på badkalas en gång och där bottnar barnen i halva bassängen. Bara det känns ju som en stor fördel. Det är varmt i vattnet och lugn miljö. Så det blir nog bra. Enda nackdelen är att det är meckigt att ta sig dit med kommunala färdmedel. Vi får nog öva på cykling, Alex och jag. För när Riddaren jobbar får vi ju ta bussen/spårvagn och det är då det kommer att bli riktigt segt. Tre dagar i rad med eftermiddags/kvällsaktiviteter liksom… I vinter… Hu!

Men! Det får gå! Detta ihop med två gymnastiklektioner i veckan gör ju att Alex inte blir en komplett soffpotatis i alla fall. 🙂

_DSC6725

_DSC6486

Plötsligt händer det!

juni 30, 2017

Alltså! Detta barn! Vi tänkte att en långsiktig ”morot” vore bra. Om du simmar hela bassängens längd (ca 25-30 meter) i ett sträck får du välja vilken fidget spinner du vill. Och så tänkte vi att det kan han nog klara om en vecka eller så. Tidigare har han simmat ca 20 meter, men har då sparkat ifrån mot kanten och haft cyklop så att han delvis kunnat simma under ytan.

Vad gör ungen då? Jo, han bara simmar iväg och fixar det på första försöket – med huvudet ovanför ytan hela vägen (!). Detta är alltså barnet som inte kunde simma ett simtag med huvudet ovanför ytan när vi kom hit i lördags.

_DSC6725.jpg

Micket stolt mamma nu- som eventuellt funderar på om man verkligen behöver fyra fidget spinners? 😉

Julkortsfotografering

december 6, 2015

Puh och pust! Vi må vara Förkylda Familjen, men lite nytta har vi gjort denna helg. Igår fotade jag och Alex årets julkort. Alex är traditionalist ut i fingerspetsarna. Har man gjort något på ett visst sätt en gång så är det bums en tradition som inte kan brytas. Typ. Alltså har vi nu för sjunde året i rad nu fotat julkort på samma sätt. Alex och Sylvester är tomtar mot en svart bakgrund. För så ska det vara. 🙂

PicMonkey Collage

Att saker och ting ska ske på ett visst sätt hindrar honom dock inte från att emellanåt vara en mycket busig fotomodell. Det roligaste han vet är att ta busbilder. Så mellan de mer seriösa korten blev det ett gäng sådana här halvsuddiga ”arga tomten-bilder”. Haha!

Sen har jag beställt fotoalmanackor för 2016 och beställt julkort (konstigt nog inte med någon av bilderna här ovanför). Jag har fixat ett litet vid-sidan-om-jobb och satt upp lite fler tomtar i huset.

Och idag var Alex i simskolan en timme (vi hade bokat en extra ta-igen-lektion eftersom han var sjuk förra helgen). Och för en gångs skull var det riktigt bra lektioner med intensiv simträning. Och simläraren utmanade Alex precis lagom mycket så att han fick känna att han var duktig utan att det blev otäckt. Han simmade en lång bit själv (crawl) med simfenor på fötterna! Och han var jätteduktig på bröstsimmet.

Eftersom detta var sista simlektionen, och det gick så himla bra, åkte vi till Lekia efteråt. Alex fick en extrabana och ett par Skylandersfigurer där eftersom de hade världens rea på sina Skylanders. Så när vi kom hem hamnade Riddaren och Alex framför XBoxen och spelade medan jag fixade julkort och almanackor och middag.

Vi lyckades köpa lite julklappar/födelsedagspresenter/ namnsdagspresenter i smyg också åt han som har tre namnsdagar och en födelsedag under perioden 12 december – 20 januari. Himla bra planerat där av oss måste jag säga! 😀

Alex’s hemska hosta har äntligen avtagit och nu har han tre korta dagar i skolan när Riddaren är ledig (08.20-12.00). Det blir nog en precis lagom mjukstart skulle jag tro! Nu hoppas vi bara att han klarar sig från fler baciller och att jag och Riddaren hinner friskna till innan jul.

Mormor-besök

oktober 28, 2015

Söndag-måndag hade vi besök av Alex’s mormor. Alex var superpepp innan och räknade ner dagarna tills hon skulle komma. Hon hade inte varit här sedan valborgsmässoafton då vi fick en snabbvisit, så det fanns en hel del uppdämd längtan i den där lilla sexårskroppen. 🙂

På söndagen hann vi med simskolebesök, pannkaksbuffé på Coffeehouse By George, en höstpromenad här i Hooden, lekstund för mormor och Alex, tacosmiddag och sedan egentid för mamma och mig i soffan med ett glas vin.

På måndagen jobbade jag hemifrån, vilket blev knöligare än jag tänkt då jag först inte hittade datakortet och sen inte kunde få datorn att funka. Riddaren fick, lite i panik, skjutsa in mig till jobbet så jag kunde hämta min andra dator. Och då visade det sig att det varit ett globalt fel i hela systemet och inte bara i min dator, så den trippen gjorde vi helt i onödan. Men, men. Jag fick testa min nya dator hemifrån och den var faktiskt mindre seg än min gamla är när jag jobbar hemifrån. Bra att veta.

Alex och mormor gick ut en promenad och efter att jag fixat lunch till Alex åkte de in till stan för att hämta mammas särbo som kommit upp med tåg från Linköping. De matade änder och gick till en lekplats innan de kom hit igen.

Då hade jag egentligen inte hunnit jobba klart (eftersom det gick så mycket tid på morgonen åt datastrulet och vid lunch när jag utfodrade barnet) men det fick lösa sig med flex. Väldigt skönt att ha omvandlad semester-till-flex att ta till sådana dagar!

Alex var mycket nöjd med besöket. I synnerhet som mormor köpte en sanslöst dyr gosedjurshund åt honom, som han förälskade sig i på söndagen när vi gick in på Åhléns. Den ungen får aldrig nog av gosedjur! Är han sin mors son, eller? 😉

Nu har vi i alla fall planerat in ett Jönköpingsbesök vid jul också, så vi får se mormor åtminstone en gång till i år!

Apropå simma och mod

september 1, 2015

Efter fem dagar på Rhodos var Alex mer under än över vattenytan. Han kunde simma helt utan flythjälpmedel – så länge han fick ha huvudet under vattenytan. Stack han upp huvudet sjönk han, men jag tror det mest berodde på att han inte riktigt litade på att han skulle klara det utan spände sig. Han gick från att göra arm- och bentag baklänges (fråga mig inte hur han lyckades med det) till att simma jättefina bröstsimtag!

Därför blev jag så extra ledsen över incidenten på simskolan, för man vill liksom att han ska få surfa på sin ”framgångsvåg” lite nu!

Skrämselhicka

augusti 31, 2015

I söndags började Alex simskolan igen. Vi har tvekat inför att fortsätta i den simskola han gått två terminer, men bestämde oss för att ändå låta honom fortsätta en termin till. Mest för att vattnet är så varmt där (33-34 grader). Det har annars inte känts som han lärt sig så mycket och som att allt för mycket tid går åt till att träna på att hoppa, dyka och träna klädsim. Väldigt lite tid används till att nöta korrekta simtag.

Men nu valde vi att låta honom börja om på nybörjarnivån så att han skulle kunna hänga med ordentligt från början. Och när vi var på Rhodos tränade vi massor på att våga hoppa från kanten, sitta på kanten och ”dyka” ner och våga vara under ytan. Och det gick ju jättebra! Så det kändes riktigt bra inför simskolestarten.

Men vad hände? Jo, simläraren lät alla barn hoppa från kanten samtidigt, och två barn (varav det ena var Alex) hamnade under vattenytan och inte kunde ta sig till kanten själva. De tog tag i varandra och drogs ner under ytan och fick kallsupar tills simläraren kunde ta sig dit (hon stod några meter ifrån) och rädda dem.

Hur rädd jag hann bli? Eh….jag for upp och höll instinktivt på att kasta mig i poolen själv. Och Alex grät lite och såg så olycklig ut där han satt på kanten (på andra sidan poolen från där vi föräldrar satt). Man måste känna honom för att förstå vilket vansinnigt mod som krävdes för honom att hoppa rätt ut – utan någon som tog emot. Fullständigt vansinnigt förstås med tanke på att han inte hade en aning om hur han skulle vända och ta sig tillbaka till kanten själv. Men vilken sexåring tänker alltid logiskt? Allt han tänkte på var antagligen att han lovat mamma och pappa att vara med på allt simläraren bad honom om.

Gud vad det skär i hjärtat! Så samlar han mod från tårna och råkar ut för en så skrämmande sak! Lilla hjärtat! Jag hade liksom ingen chans att avstyra det hela heller för det hände så fort.

Jag fattar ingenting?! HUR kan man som simlärare låta åtta barn hoppa samtidigt utan att ha en aning om ifall de klarar att ta sig till kanten själva???? Låter man inte dem hoppa en och en första gången för att kolla av vad de klarar? Och Alex känner hon sen tidigare och borde veta att han behöver hjälp.

Hur som helst. Hon fick ju upp Alex och den andra pojken. Sen fick de hoppa en och en, en gång till. Och Alex gör det igen! Hoppar utan att ens hålla henne i handen!!!
Det mod det måste ha krävts efter att ha varit med om något så skrämmande! Jag bara häpnar!

Efter lektionen gjorde jag mitt absolut yttersta för att prata om det som hänt så lugnt och odramatiskt jag bara kunde med Alex, men samtidigt bekräfta att det varit otäckt och låta honom förstå att vi inte kräver att han ska göra saker han inte klarar av, att han måste få vara trygg i vattnet.

Man har knappt nån tid att prata med simläraren efteråt eftersom hon har en ny lektion direkt, men jag sa att Alex inte är redo att hoppa i grupp ”som du märkte”. Det kändes ändå inte bra efteråt. Långt ifrån bra. Så på kvällen skrev jag ett mail till hon som äger simskolan och beskrev incidenten och frågade om Alex verkligen kunde gå kvar i gruppen och vara trygg, eller om han har för dålig vattenvana. På hemsidan skriver de nämligen att ”När man börjar i simskola är det viktigt att barnen är vattenvana. Man ska våga doppa huvudet, hoppa från kanten själv och sedan själv ta sig upp, kunna ta sig fram en liten bit själv (hur spelar ingen roll) allt utan flythjälp.” Detta har dock flera barn inte kunnat under de tidigare terminerna och det har gått bra ändå.

Jag fick svar idag och hon svarade faktiskt mycket trevligt och berättade att hon pratat igenom händelsen med simläraren och hon hade fått känslan av att barnen var betydligt mer vattenvanan än vad de var och missbedömde gruppen. Hon skrev också att några veckor framåt kommer simläraren att jobba mycket med trygghet, vattenvanan och säkerhet i gruppen.

Så jag hoppas verkligen att detta innebär att vi slipper fler incidenter av det här slaget!

Det som känns trist är att denna missbedömning mycket väl kan göra att han blir rädd igen och inte vågar så mycket som han hade gjort om han bara fått hjälp att ta sig upp och tillbaka när han hoppat.

Jaja. Den som lever får se…

De där himla pannkakorna

april 21, 2015

Förresten åkte vi och åt pannkakslunch efter simskolan i söndags. och konstigt nog tyckte barnet att det var jättegott och jättefestligt och bra på alla vis. 🙂 Men då fick han inget val. Vi sa inte vart vi skulle ens, utan det fick han upptäcka.

Han var f ö en veritabel ängel hela söndagen. Och var jätteduktig på simskolan och hoppade från kanten två gånger – trots att han tycker det är döläskigt. Så han kan om han bara vill.

Men det räcker nu!

mars 22, 2015

Natten till igår sov jag nästan 9 timmar! Helt ljuvligt för någon som oftast får för lite sömn! Och visserligen hade det snöat på natten, men fram på förmiddagen sken solen och det var riktigt härligt ute! Alex och jag var ute 1½ timme – först på en promenad i skogen – och sen på Solstenens lekplats (där man kan träna balans på ett bra sätt).

Det kändes så bra, som att jag äntligen var på G och hade lite mer energi. Ha! Jag borde veta att man inte ens ska tänka så!

Idag vaknade jag och kände mig allmänt trött och hängig. Riddaren kom hem tidigare i natt med sin femtioelfte förkylning för säsongen (och stannar nu hemma natten som kommer). Själv skulle jag släpa en motvillig unge till simskolan. En halvtimmes simning tar 2½ timme med buss en söndag. Jättekul. I synnerhet som de nu för andra terminen i rad ska bada med kläder och träna livräddning. Inte nåt man precis lär sig simma av, även om det säkert är bra på sitt sätt.

När vi kom hem mådde jag nåt så eländigt uselt, och efter att ha fixat lunch slängde jag mig i sängen och låg och frös så jag skakade i 1½ timme. Släpade mig upp och känner mig oroväckande varm och febrig (vägrar ta tempen för jag orkar inte vara sjuk en gång till denna eländesvinter). Huvudet känns som det ska explodera av ett inre tryck och som grädde på moset är barnet på ett himla tonårstrotshumör och lyckades bl a, snabb som en vessla, smita in i badrummet och börja blanda lim och vatten i en tillbringare – trots att jag precis sagt att han INTE får experimentera med vatten och vätskor i huset! Gaaaaah!

Att lära sig flyta

februari 15, 2015

Jag måste ändå säga att med tanke på hur läskigt Alex tycker det är med vatten i näsan och ögonen, så är han bra tapper i simskolan. I filmsnutten ovan tränar de på att flyta och han råkar få ner näsan under vattnet och får en kallsup. Han hostade och spottade men tog nya tag igen strax efteråt.

Idag tränade de på att hoppa ner i vattnet. Han tycker det är jätteläskigt, men han försöker ändå, även om han inte riktigt vågar, utan att hålla simläraren i handen. Han var så rädd att benen nästan skakade, men ändå gjorde han det fem gånger i rad! Det är modigt tycker jag! ❤

Och knappt hade förra förkylningen börjat ge med sig förrän nästa slog klorna i det stackars barnet. Idag har näsan runnit konstant och han har hostat och varit rätt trött. Det funkade ändå med en halvtimmes simskola i varmt vatten (ingen risk att frysa där inte) och det var skönt för han behöver verkligen all träning han kan få, så det hade varit trist om han missat en omgång.

Men i morgon blir det inget dagis för lillskrutten. Jag kommer aldrig att bli föräldern som skeppar iväg mitt barn till dagis och tänker går det så går det. Är han så här hängig får han vara hemma. Tids nog kommer skola med större krav på närvaro och att man inte missar lektioner. Men när man är sex år ska man inte behöva kämpa sig igenom en dag inom barnomsorgen tycker jag. Är man dyngförkyld ska man få vara hemma och mysa och ta det lugnt.

Simskolestart

januari 25, 2015

Idag var det start för simskolan, termin två. Eftersom vi varit så jämrans sjuka hela december har vi inte kommit iväg till badhuset, som jag hade planerat. Så nu var det nästan 1½ månad sedan sist. Och Alex var jättenervös! Det blev ju inte precis bättre av att han är förkyld och hängig. Det blir ruggigt svårt att som förälder avgöra hur mycket av ynket på morgonen som beror på att han mår dåligt och hur mycket som är teater och nervositet.

Men vi åkte dit i alla fall. Lokalerna, som var helt nya i höstas, har nu renoverats om eftersom man valt ett snorhalt golv till simbassängsytorna och omklädningsrummen och duscharna. Hur himla smart är man då? Dessutom hade man satt upp träpaneler på bastuväggen som befann sig precis bredvid duscharna. Konstigt nog hade det börjat mögla! Herregud, t o m jag, som inte kan nåt om våtrumsytor hade väl försäkrat mig om att golvplattorna inte blev hala av vatten och förstått att man inte kan sätta upp obehandlade träväggar vid en dusch! Det måste ha varit sådana klåpare som fick kontraktet! Men nu låg det ett halkfritt golv och bastun var flyttad.

Det var en extremt ynklig son som stod och skakade i duschen och nästan grät. Jag började tro att han höll på att få feber eftersom han var så fruktansvärt ynklig. Men jag stod på mig och tänkte att vi i alla fall får prova (även om jag kände mig som uslaste mamman).


Här står en ynklig son och väntar i ”slussen”.

När det väl blev Alex’s tur att simma visade det sig att det bara var han och en flicka (som f ö är barnbarn till en av mina jobbarkompisar) som skulle simma i den gruppen idag. Det var visst rörigt med folk som inte uppmärksammat att de fått nya simtider och som kom på sin gamla tid + en del frånvaro.

Men sån himla tur för oss! Alex slappnade av synbart och klev glad, och plötsligt pigg, ner i bassängen. Han fick massor av hjälp av Emma hela lektionen (kändes som han hade en egen privatlärare nästan) eftersom den andra lilla tjejen hade kommit mycket längre. Så det blev en halvtimmes intensivträning där de fick öva bröstsim och ryggsim, prova crawl (fast Alex vågade inte dopa ner huvudet trots att de hade simglasögon), träna på att flyta och hoppa från kanten (vilket tydligen blivit oöverstigligt läskigt under jullovet för Alex bara blåvägrade).

På det hela taget tyckte jag ändå att han gjorde ett jättebra jobb. Jag vet ju att han snabbt blir feg när det gäller småläskiga saker om han inte får träna regelbundet. Han kommer väl över rädslan för att doppa huvudet nu när han får träna igen. Vi får hårdträna hemma i badkaret också. 🙂

När vi stod i omklädningsrummet efteråt sa han att han ville simma mer för det var så kul! Och detta efter att han av misstag råkat få huvudet under vattnet när de tränade på att flyta och då fått en kallsup, vilket var rätt obehagligt (!). Härligt att höra! Och då insåg jag att det varit helt rätt beslut att pusha honom att vara med trots förkylningen!

Medan vi var i simskolan åkte Riddaren till några leksaksaffärer och fixade en ny Skylandersfigur till Xbox-spelet och så fyndade han ett par Lego Star Wars-grejer på rea, varav Alex fick en liten som belöning för väl utfört arbete på simskolan. Nu sitter grabbarna och spelar spel och jag har brottats med att försöka klippa ut delar ur gamla filmer och foga ihop det jag vill spara till en fil. Funkar skitdåligt tyvärr så jag måste nog ha experthjälp av Riddaren om jag ska få till det.