Posts Tagged ‘simskola’

Stolt mamma

augusti 23, 2017

Nästan odrägligt stolt mamma är jag idag. Alex och jag fick ta buss och spårvagn till simskolan idag. Men det går bra. Det tar inte allt för lång tid. I synnerhet inte om man lyckas hålla reda på simtiden och inte tror att det börjar 16.00 istället för 16.15. Och inte åker i väldigt god tid för att slippa stressa. Då kan man råka gå hemifrån 14.45 och komma hem 17.45. 🙂

Men i alla fall… Vi var där i god tid. VÄLDIGT god tid. Men då hinner man å andra sidan köpa en glass och prata med simläraren innan lektionen börjar. Vi pratade om att jag varit osäker på vilken nivå Alex skulle börja på, men att vi blivit rekommenderade nybörjarnivån och att det kunde bli aktuellt med en uppflyttning om simläraren tyckte att han var mogen för det. Hon som har simskolan är verkligen fantastiskt trevlig och bra med barnen! Hon lovade att hålla ett extra öga på Alex och så fick vi prata om en eventuell uppflyttning efter lektionen.

När jag hämtade Alex efter simlektionen berättade han stolt att han skulle få flytta upp. Och simläraren kom bort och sa att han kunde flytta upp till nivå 2 – alltså två klasser upp (de har nybörjare, nivå 1 och nivå 2) eftersom han var så duktig. Han får behålla henne som lärare och börjar 17.00 istället för 16.15 på onsdagar, vilket egentligen passar oss bättre. Så jättebra!

När vi gick till spårvagnen frågade jag Alex vad han fått göra och han berättade att han fått hoppa i på det djupa och själv ta sig tillbaka till kanten. Han hade fått flyta på rygg, vilket han klarat med bara lite hjälp från simfröken med en hand under rumpan (det vågade han knappt på Rhodos ens med cyklop). Han hade simmat en hel längd på det djupa. Och så hade han tittat under vattnet (!). Mitt barn? Öppnade ögonen under vattnet?! han som knappt tålt att det råkar rinna vatten över ansiktet när han tvättat håret och haft ögonen stängda. Och det var tydligen inte ens läskigt?!

Alltså… Vad har hänt? 😀 Och simskola är plötsligt jätteroligt – efter tre terminer av tandagnisslan och elände på Tummelisa. Snacka om att vi hittat rätt simskola nu alltså! Heja Hälsoteamet i Ringdansens Centrum säger jag bara! 🙂

Och duktiga, duktiga Alex! ❤

Annonser

So far so good

augusti 17, 2017

Eter att ha rådfrågat personalen på Hälsoteamet fick Alex börja i nybörjargrupp på simskolan. Det gjorde att han var äldst och mest simkunnig av alla insåg vi igår. Ja, det där med att han skulle vara äldst kunde vi ju räkna ut. Men det ska finnas chans att flyttas upp i nästa klass om simläraren bedömer att det är lämpligt. Och så här långt känns det som att det borde kunna finnas chanser för det.

Allt de gjorde igår var sånt Alex behärskar utan problem. Ett barn var så rädd att han grät. Ett barn vågade inte gå tvärs över poolen. Ett barn lyssnade inte överhuvudtaget på några regler och gjorde lite som han tyckte själv.

Men simläraren var rätt lysande! Hon entusiasmerade verkligen barnen och sa bl a att det ju finns regler när man går i simskola. Och så frågade hon om barnen visste vilken den viktigaste regeln var. Jo, att man ska ha ROLIGT!

Och vår skeptiska son hade jätteroligt och verkar trivas oerhört med att vara i en bassäng där man bottnar och inte riskerar att drunkna. Så det kan nog bli bra det här! 🙂

20800098_10155131233504317_5943880765382229869_n.jpg

Det blir en busy höst

augusti 10, 2017

Jaha. Nu har vi varit duktiga föräldrar. Alex fortsätter jujutsuträning tisdag och torsdag under hösten. Konstigt nog har han inte protesterat det minsta utan verkar verkligen tycka att det är kul. Himla bra det. 🙂

Han är inte lika förtjust i att vi bokat in honom på simskola på onsdagar också. Men vad ska man göra? Ungen kan visserligen ta sig fram hjälpligt, men tekniken funkar ju inte. Men huvudet ovanför vattenytan förvandlas bentagen till någon slags delfinsim eller så gör han baklängessimtag (hur det nu ens är möjligt???). Vi har ju kastat bort tre terminer på Tummelisas simskola. Helt värdelöst. Han lärde sig knappt nånting, förutom vattenskräck, den där gången när han sjönk som en sten efter att lydigt ha hoppat från kanten enligt instruktion från simläraren och sedan inte kunde ta sig tillbaka till kanten. Suck…

Nu har vi bokat in honom på Hälsoteamets simskola istället. Vi var i lokalen på badkalas en gång och där bottnar barnen i halva bassängen. Bara det känns ju som en stor fördel. Det är varmt i vattnet och lugn miljö. Så det blir nog bra. Enda nackdelen är att det är meckigt att ta sig dit med kommunala färdmedel. Vi får nog öva på cykling, Alex och jag. För när Riddaren jobbar får vi ju ta bussen/spårvagn och det är då det kommer att bli riktigt segt. Tre dagar i rad med eftermiddags/kvällsaktiviteter liksom… I vinter… Hu!

Men! Det får gå! Detta ihop med två gymnastiklektioner i veckan gör ju att Alex inte blir en komplett soffpotatis i alla fall. 🙂

_DSC6725

_DSC6486

Plötsligt händer det!

juni 30, 2017

Alltså! Detta barn! Vi tänkte att en långsiktig ”morot” vore bra. Om du simmar hela bassängens längd (ca 25-30 meter) i ett sträck får du välja vilken fidget spinner du vill. Och så tänkte vi att det kan han nog klara om en vecka eller så. Tidigare har han simmat ca 20 meter, men har då sparkat ifrån mot kanten och haft cyklop så att han delvis kunnat simma under ytan.

Vad gör ungen då? Jo, han bara simmar iväg och fixar det på första försöket – med huvudet ovanför ytan hela vägen (!). Detta är alltså barnet som inte kunde simma ett simtag med huvudet ovanför ytan när vi kom hit i lördags.

_DSC6725.jpg

Micket stolt mamma nu- som eventuellt funderar på om man verkligen behöver fyra fidget spinners? 😉

Julkortsfotografering

december 6, 2015

Puh och pust! Vi må vara Förkylda Familjen, men lite nytta har vi gjort denna helg. Igår fotade jag och Alex årets julkort. Alex är traditionalist ut i fingerspetsarna. Har man gjort något på ett visst sätt en gång så är det bums en tradition som inte kan brytas. Typ. Alltså har vi nu för sjunde året i rad nu fotat julkort på samma sätt. Alex och Sylvester är tomtar mot en svart bakgrund. För så ska det vara. 🙂

PicMonkey Collage

Att saker och ting ska ske på ett visst sätt hindrar honom dock inte från att emellanåt vara en mycket busig fotomodell. Det roligaste han vet är att ta busbilder. Så mellan de mer seriösa korten blev det ett gäng sådana här halvsuddiga ”arga tomten-bilder”. Haha!

Sen har jag beställt fotoalmanackor för 2016 och beställt julkort (konstigt nog inte med någon av bilderna här ovanför). Jag har fixat ett litet vid-sidan-om-jobb och satt upp lite fler tomtar i huset.

Och idag var Alex i simskolan en timme (vi hade bokat en extra ta-igen-lektion eftersom han var sjuk förra helgen). Och för en gångs skull var det riktigt bra lektioner med intensiv simträning. Och simläraren utmanade Alex precis lagom mycket så att han fick känna att han var duktig utan att det blev otäckt. Han simmade en lång bit själv (crawl) med simfenor på fötterna! Och han var jätteduktig på bröstsimmet.

Eftersom detta var sista simlektionen, och det gick så himla bra, åkte vi till Lekia efteråt. Alex fick en extrabana och ett par Skylandersfigurer där eftersom de hade världens rea på sina Skylanders. Så när vi kom hem hamnade Riddaren och Alex framför XBoxen och spelade medan jag fixade julkort och almanackor och middag.

Vi lyckades köpa lite julklappar/födelsedagspresenter/ namnsdagspresenter i smyg också åt han som har tre namnsdagar och en födelsedag under perioden 12 december – 20 januari. Himla bra planerat där av oss måste jag säga! 😀

Alex’s hemska hosta har äntligen avtagit och nu har han tre korta dagar i skolan när Riddaren är ledig (08.20-12.00). Det blir nog en precis lagom mjukstart skulle jag tro! Nu hoppas vi bara att han klarar sig från fler baciller och att jag och Riddaren hinner friskna till innan jul.

Mormor-besök

oktober 28, 2015

Söndag-måndag hade vi besök av Alex’s mormor. Alex var superpepp innan och räknade ner dagarna tills hon skulle komma. Hon hade inte varit här sedan valborgsmässoafton då vi fick en snabbvisit, så det fanns en hel del uppdämd längtan i den där lilla sexårskroppen. 🙂

På söndagen hann vi med simskolebesök, pannkaksbuffé på Coffeehouse By George, en höstpromenad här i Hooden, lekstund för mormor och Alex, tacosmiddag och sedan egentid för mamma och mig i soffan med ett glas vin.

På måndagen jobbade jag hemifrån, vilket blev knöligare än jag tänkt då jag först inte hittade datakortet och sen inte kunde få datorn att funka. Riddaren fick, lite i panik, skjutsa in mig till jobbet så jag kunde hämta min andra dator. Och då visade det sig att det varit ett globalt fel i hela systemet och inte bara i min dator, så den trippen gjorde vi helt i onödan. Men, men. Jag fick testa min nya dator hemifrån och den var faktiskt mindre seg än min gamla är när jag jobbar hemifrån. Bra att veta.

Alex och mormor gick ut en promenad och efter att jag fixat lunch till Alex åkte de in till stan för att hämta mammas särbo som kommit upp med tåg från Linköping. De matade änder och gick till en lekplats innan de kom hit igen.

Då hade jag egentligen inte hunnit jobba klart (eftersom det gick så mycket tid på morgonen åt datastrulet och vid lunch när jag utfodrade barnet) men det fick lösa sig med flex. Väldigt skönt att ha omvandlad semester-till-flex att ta till sådana dagar!

Alex var mycket nöjd med besöket. I synnerhet som mormor köpte en sanslöst dyr gosedjurshund åt honom, som han förälskade sig i på söndagen när vi gick in på Åhléns. Den ungen får aldrig nog av gosedjur! Är han sin mors son, eller? 😉

Nu har vi i alla fall planerat in ett Jönköpingsbesök vid jul också, så vi får se mormor åtminstone en gång till i år!

Apropå simma och mod

september 1, 2015

Efter fem dagar på Rhodos var Alex mer under än över vattenytan. Han kunde simma helt utan flythjälpmedel – så länge han fick ha huvudet under vattenytan. Stack han upp huvudet sjönk han, men jag tror det mest berodde på att han inte riktigt litade på att han skulle klara det utan spände sig. Han gick från att göra arm- och bentag baklänges (fråga mig inte hur han lyckades med det) till att simma jättefina bröstsimtag!

Därför blev jag så extra ledsen över incidenten på simskolan, för man vill liksom att han ska få surfa på sin ”framgångsvåg” lite nu!

Skrämselhicka

augusti 31, 2015

I söndags började Alex simskolan igen. Vi har tvekat inför att fortsätta i den simskola han gått två terminer, men bestämde oss för att ändå låta honom fortsätta en termin till. Mest för att vattnet är så varmt där (33-34 grader). Det har annars inte känts som han lärt sig så mycket och som att allt för mycket tid går åt till att träna på att hoppa, dyka och träna klädsim. Väldigt lite tid används till att nöta korrekta simtag.

Men nu valde vi att låta honom börja om på nybörjarnivån så att han skulle kunna hänga med ordentligt från början. Och när vi var på Rhodos tränade vi massor på att våga hoppa från kanten, sitta på kanten och ”dyka” ner och våga vara under ytan. Och det gick ju jättebra! Så det kändes riktigt bra inför simskolestarten.

Men vad hände? Jo, simläraren lät alla barn hoppa från kanten samtidigt, och två barn (varav det ena var Alex) hamnade under vattenytan och inte kunde ta sig till kanten själva. De tog tag i varandra och drogs ner under ytan och fick kallsupar tills simläraren kunde ta sig dit (hon stod några meter ifrån) och rädda dem.

Hur rädd jag hann bli? Eh….jag for upp och höll instinktivt på att kasta mig i poolen själv. Och Alex grät lite och såg så olycklig ut där han satt på kanten (på andra sidan poolen från där vi föräldrar satt). Man måste känna honom för att förstå vilket vansinnigt mod som krävdes för honom att hoppa rätt ut – utan någon som tog emot. Fullständigt vansinnigt förstås med tanke på att han inte hade en aning om hur han skulle vända och ta sig tillbaka till kanten själv. Men vilken sexåring tänker alltid logiskt? Allt han tänkte på var antagligen att han lovat mamma och pappa att vara med på allt simläraren bad honom om.

Gud vad det skär i hjärtat! Så samlar han mod från tårna och råkar ut för en så skrämmande sak! Lilla hjärtat! Jag hade liksom ingen chans att avstyra det hela heller för det hände så fort.

Jag fattar ingenting?! HUR kan man som simlärare låta åtta barn hoppa samtidigt utan att ha en aning om ifall de klarar att ta sig till kanten själva???? Låter man inte dem hoppa en och en första gången för att kolla av vad de klarar? Och Alex känner hon sen tidigare och borde veta att han behöver hjälp.

Hur som helst. Hon fick ju upp Alex och den andra pojken. Sen fick de hoppa en och en, en gång till. Och Alex gör det igen! Hoppar utan att ens hålla henne i handen!!!
Det mod det måste ha krävts efter att ha varit med om något så skrämmande! Jag bara häpnar!

Efter lektionen gjorde jag mitt absolut yttersta för att prata om det som hänt så lugnt och odramatiskt jag bara kunde med Alex, men samtidigt bekräfta att det varit otäckt och låta honom förstå att vi inte kräver att han ska göra saker han inte klarar av, att han måste få vara trygg i vattnet.

Man har knappt nån tid att prata med simläraren efteråt eftersom hon har en ny lektion direkt, men jag sa att Alex inte är redo att hoppa i grupp ”som du märkte”. Det kändes ändå inte bra efteråt. Långt ifrån bra. Så på kvällen skrev jag ett mail till hon som äger simskolan och beskrev incidenten och frågade om Alex verkligen kunde gå kvar i gruppen och vara trygg, eller om han har för dålig vattenvana. På hemsidan skriver de nämligen att ”När man börjar i simskola är det viktigt att barnen är vattenvana. Man ska våga doppa huvudet, hoppa från kanten själv och sedan själv ta sig upp, kunna ta sig fram en liten bit själv (hur spelar ingen roll) allt utan flythjälp.” Detta har dock flera barn inte kunnat under de tidigare terminerna och det har gått bra ändå.

Jag fick svar idag och hon svarade faktiskt mycket trevligt och berättade att hon pratat igenom händelsen med simläraren och hon hade fått känslan av att barnen var betydligt mer vattenvanan än vad de var och missbedömde gruppen. Hon skrev också att några veckor framåt kommer simläraren att jobba mycket med trygghet, vattenvanan och säkerhet i gruppen.

Så jag hoppas verkligen att detta innebär att vi slipper fler incidenter av det här slaget!

Det som känns trist är att denna missbedömning mycket väl kan göra att han blir rädd igen och inte vågar så mycket som han hade gjort om han bara fått hjälp att ta sig upp och tillbaka när han hoppat.

Jaja. Den som lever får se…

De där himla pannkakorna

april 21, 2015

Förresten åkte vi och åt pannkakslunch efter simskolan i söndags. och konstigt nog tyckte barnet att det var jättegott och jättefestligt och bra på alla vis. 🙂 Men då fick han inget val. Vi sa inte vart vi skulle ens, utan det fick han upptäcka.

Han var f ö en veritabel ängel hela söndagen. Och var jätteduktig på simskolan och hoppade från kanten två gånger – trots att han tycker det är döläskigt. Så han kan om han bara vill.

Men det räcker nu!

mars 22, 2015

Natten till igår sov jag nästan 9 timmar! Helt ljuvligt för någon som oftast får för lite sömn! Och visserligen hade det snöat på natten, men fram på förmiddagen sken solen och det var riktigt härligt ute! Alex och jag var ute 1½ timme – först på en promenad i skogen – och sen på Solstenens lekplats (där man kan träna balans på ett bra sätt).

Det kändes så bra, som att jag äntligen var på G och hade lite mer energi. Ha! Jag borde veta att man inte ens ska tänka så!

Idag vaknade jag och kände mig allmänt trött och hängig. Riddaren kom hem tidigare i natt med sin femtioelfte förkylning för säsongen (och stannar nu hemma natten som kommer). Själv skulle jag släpa en motvillig unge till simskolan. En halvtimmes simning tar 2½ timme med buss en söndag. Jättekul. I synnerhet som de nu för andra terminen i rad ska bada med kläder och träna livräddning. Inte nåt man precis lär sig simma av, även om det säkert är bra på sitt sätt.

När vi kom hem mådde jag nåt så eländigt uselt, och efter att ha fixat lunch slängde jag mig i sängen och låg och frös så jag skakade i 1½ timme. Släpade mig upp och känner mig oroväckande varm och febrig (vägrar ta tempen för jag orkar inte vara sjuk en gång till denna eländesvinter). Huvudet känns som det ska explodera av ett inre tryck och som grädde på moset är barnet på ett himla tonårstrotshumör och lyckades bl a, snabb som en vessla, smita in i badrummet och börja blanda lim och vatten i en tillbringare – trots att jag precis sagt att han INTE får experimentera med vatten och vätskor i huset! Gaaaaah!