Posts Tagged ‘skaka huvud’

Lösenordsskyddad: Följetongen

oktober 10, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Natt tre

oktober 9, 2015

Och en natt till….med bara en enda pytteliten skakning på hela natten (!).

Vågar man hoppas……?

Att utmana Murphy

oktober 8, 2015

Vågar jag ens skriva det här?

Det är säkert dumt att utmana Murphy….men….

Alex har inte ”skakat huvud” en enda gång på två nätter!!!!

Det har typ aldrig hänt innan!

Det är nästan så man vågar hoppas på att vi äntligen har hittat något som funkar. Men bara nästan….

Lösenordsskyddad: Ny taktik

mars 4, 2015

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Skratta eller gråta?

februari 12, 2015

Ja, det är frågan.

Jag blir så trött på folk som har åsikter om allt möjligt utan att ens ha mer än en bråkdel av sanningen klar för sig. I min blogg presenterar jag delar av en sanning. Du har aldrig hela bilden av vår verklighet. ”Luften är fri” i cybervärlden…….men ibland blir jag så less. Less nog för att faktiskt plocka bort en kommentar.

Jag blir ännu tröttare på folk som presenterar en åsikt som en ovedersäglig ”sanning”. Vem säger t ex att det är skadligt för en sexåring att sova i sina föräldrars säng (under förutsättning att barnet själv vill det alltså)? Jag har letat efter någon form av forskning på detta och jag kan inte hitta någon. Det måste ha funnits väldigt många djupt traumatiserade människor förr i tiden när man fick klämma ner sig flera människor i samma säng hela tiden för att alla barn skulle få plats i trångbodda familjer.

Jag ska inte nämna detta utöver att jo då, jag har googlat och läst en hel del om barn och tics och huvudskakningar och vad psykologer rekommenderar. Och jag har pratat med vår barnläkare om det. Och jag tycker inte att det är fel att prova olika vägar att gå. Sen får man utvärdera vad som funkar eller inte och om inget funkar får man acceptera det.

Enough said.

The never ending story

februari 11, 2015

Någon som undrar hur det går med Alex’s huvudskakningar? Tja, han lär väl få sova i vår säng tills han är tonåring i den takt av framsteg som vi gör. Suck… Man kan inte lämna honom ensam i en säng i en timme utan att han hittar honom rullande hysteriskt fram och tillbaka. Hela han rullar från sida till sida tills han nästan flåsar av ansträngning. Det ser ju verkligen vilsamt och skönt ut. Not!

Jag fattar verkligen varför han håller på så där!?!

Så sent som igår hade vi familjeråd och pratade om dessa himla huvudskakningar. Efter att allt annat misslyckats har vi ju nu infört en bestraffning. Skakar han huvud får han inte se på TV/spela dataspel/titta på barnprogram på datorn. Det känns rätt lumpet, men det har i alla fall funkat rätt bra (till skillnad från alla slags belöningssystem vi provat som bara funkar för stunden). Alex lovade heligt och dyrt att verkligen försöka låta bli, och inte skaka huvud när han var vaken, och vi lovade att ha överseende med de gånger han gör det i sömnen.

Okej. Gott så. Men vad händer sen? Jo, barnet som påstår att han aldrig ljuger får sova själv några timmar på morgonen, från det att Riddaren gick upp vid 04.30 tills dess jag gick upp vid 07.00 (jag sov i gästrummet eftersom den sängen är skonsammast för min onda rygg/axlar). Och gissa vad jag ser när jag tassar in i sovrummet? En vaken Alex som ligger och rullar från sida till sida och som tvärstoppar så fort han får syn på mig.

Usch vad besviken jag blev! Jag inser att det är mycket att begära av en sexåring att på allvar försöka låta bli ett tics. Och jag förstår att det här med sanning och lögn också är svårt när man är sex år. Men ändå…

Att det ska vara så svårt att få bukt på detta! Det är ju lätt för läkare att avfärda det med att det inte är farligt. Men det är bevisat farligt att inte sova ordentligt och ska han ligga så där hela nätterna igenom kommer han inte att få nån vettig sömn. Och hur kul blir det när han blir lite större och vill sova över hos kompisar eller ha kompisar här? De kommer ju att undra vad sjutton han håller på med och kanske reta honom! Gaaah! Frustrationen! Jag vet verkligen inte vad vi ska ta oss till…

Dagens Alex

oktober 12, 2014

Efter att ha delat säng en hel natt med ett barn som skakat huvud, och väckt mig ungefär sjuttionitton gånger, är jag inte jättefräsch. Lägger handen på ett styck huvudskakande barn igen och hör då en ljus stämma som viskar:

”Jag skulle bara provtesta, hur du skulle agera!”

Alltså, hade jag inte varit så groteskt trött där och då hade jag garvat högt! Snacka om snygg undanflykt! Och språkbruket sen! Är han verkligen bara fem år? Ungen slänger sig med såna ord ibland! Han snappar upp så himla mycket.

Och nu, senare på eftermiddagen satt han och räknade hur många Legobitar det var i en ritning. Det finns en karta längst bak där det är en bild på en Legobit och så står det hur många bitar det finns i kartongen (allt mellan 1-8 var det). Och han räknar och räknar och med väldigt lite hjälp adderade han bitar upp till 20 eller så. Sen fortsatte han hela vägen till 70-80 nånting och behövde mest bara hjälp när man ska gå från t ex 29 till 30 (blir lätt tjugotio där) och när det var t ex 56+8 och sånt som var lite för svårt. Jag vet inte, det kanske är helt normalt att kunna räkna så där när man är fem år, men i så fall var jag väldigt usel på matte när jag var fem år för jag kunde då inte räkna så där bra!

(F ö är det en vääääldigt långsam förbättringsprocess som pågår när det gäller detta himla huvudskakande. Han gör det nästan aldrig när han är vaken, men om nätterna kommer det. Och är han täppt, eller törstig, eller fryser, eller är för varm eller sjuk på nåt sätt eskalerar det genast. Men han gör det inte lika våldsamt och han slutar så fort man säger till honom. Jag tror helt ärligt inte han kommer att sluta förrän den dan han själv på allvar känner att han VILL. T ex när han en vacker dag kommer på att han vill sova över hos en kompis och tycker det är pinsamt att ligga och slå med huvudet på natten för det fall hans kompis skulle vakna och undra vad han håller på med. Nåt sånt.)

Det där med huvudskakandet

augusti 30, 2014

Jag har bestämt inte nämnt det på länge. Alex’s himla huvudskakande alltså. Det betyder inte att han har slutat. Eller att vi har gett upp. Han får fortfarande inte sova i sin säng om nätterna, eftersom han då ligger och rullar från sida till sida hela natten och knappt får nån vettig sömn. Inte för att han är allt för ledsen för det. Han är en liten myspojk som gillar att samsova.

Vi har ju provat alla typer av belöningar och positive reinforcement vi bara kunnat komma på, men det hjälper bara lite grand. Så nu provar vi, i ren desperation, bestraffningsalternativ. Skakar han huvud när han är halvvaken/vaken får han inte se på TV eller använda sin dator dagen efter. Fortsätter han skaka huvud efter det plockar vi bort en leksak för honom (på obestämd framtid). Tilläggas bör väl att hans rum svämmar över av leksaker så det är ju inte precis så att han hänvisas till att leka med pinnar och kottar. 😉

Och säga vad man vill, det är betydligt mer effektivt än belöningar. Vi har pratat mycket med honom om varför vi är så angelägna om att han ska sluta. Att det beror på att vi älskar honom och är rädda om honom och vill att han ska kunna sova gott om nätterna. Att om man har ett tics (för det är ju det det är, ett tvångsmässigt tics) är risken större att man utvecklar fler. Och att det kanske inte är så kul att ha den där ovanan när han är så stor att han och hans kompisar vill börja sova över hos varandra, för vad ska hans kompisar säga när han drar igång och rullar fram och tillbaka i sängen hela nätterna?

Så jag tror ändå han fattar att vi inte är hårda bara för nöjes skull, utan att det finns en anledning. Han har i alla fall aldrig sagt att vi är dumma utan accepterar straffen – även om han blir lite ledsen ibland.

Men framför allt har han börjat skaka mycket mindre sedan vi införde straffen. Så jag vet inte… Det bär mig emot att bestraffa en sån här sak, men jag ser ingen annan utväg…

Skaka huvud, del 5

januari 28, 2014

Oj vad vi har tragglat och tjatat och försökt med olika saker! Allt för att få Alex att sluta slå med huvudet från sida till sida halva nätterna. Och hur det har gått? Tja-aaa… Han samlade ju rätt snabbt ihop till en hett efterlängtad Lego City Polisstation genom att få en stjärna för varje kväll han somnade utan att skaka huvud. Det var värre att klara en hel natt. Det har funkat någon enstaka gång.

När han fått polisstationen satte vi upp ett nytt mål där han skulle få en lika hett efterlängtad Playmobil Riddarborg om han klarade 30 nätter utan att skaka huvud. Men se det gick inte alls. Jag tror han försökte, men tappade sugen när det liksom bara inte funkade. Så plötsligt verkade han helt omotiverad och började strunta i att vi stoppade honom om nätterna (som han gjorde innan vi började med motiverande guldstjärnor).

Då tog vi bort hela guldstjärnelappen och sa att den tar vi fram igen när du är beredd att verkligen försöka. Och så stod vi där och stampade. Att somna utan att skaka huvud är inget problem (åtminstone inte om man ligger bredvid och håller koll) och han gör det aldrig längre dagtid. Men när han sover drar han igång när han glider upp i ytsömn eller när han är täppt/törstig eller nåt annat.

Vi provade med att dra in hans datortid med en kvart för varje natt när han skakade huvud frampå morgonen när vi trott att han är vaken, eller nästan vaken. Men han bedyrade ledset att han verkligen inte märker eller vet om att han skakar huvud, och då är det ju väldigt svårt att dela ut en bestraffning.

Så nu har vi lite gett upp här. Idag har han namnsdag och nu fick han den där himla (dyra) Riddarborgen i namnsdagspresent. För vad är vitsen med att den ligger uppe på ett skåp och samlar damm liksom? Bättre att han får den nu medan han är i rätt ålder för att tycka att den är rolig. Vi förklarade noga varför han får den nu, att vi förstår att han inte kan styra över huvudskakningarna om nätterna, men att vi förväntar oss att han fortsätter försöka låta bli så mycket han kan. Han verkade förstå, och sen är det väl bara att hoppas att vi gjorde rätt.

Men… ATT det ska behöva vara så himla svårt att komma till rätta med de här förgrymmade skakningarna! Det går ju liksom inte att låta honom sova själv heller, i sitt rum (inte för att han vill det men annars hade man ju säkert lätt kunnat vänja honom vid det). Skulle han ligga själv skulle han skaka av sig täcket efter en kvart och sen skulle han ligga och slå med huvudet (och kroppen) resten av natten = urusel sömn = trött barn.

Suck, suck… Hoppas det går över av sig själv på nåt sätt.

Skaka huvud, del 4

september 30, 2013

Är det till äventyrs någon som undrat hur det gått med sonens himla huvudskakande om nätterna?

Man kan väl säga att det går åt rätt håll. Sakta men säkert. Så här ser ”belöningstavlan” ut idag:


En enda stjärna saknas innan polisstationen är Alex’s. (Jo det är stjärnor på slutet, men det fanns inte stora så jag fick köpa små.)

Han är jätteduktig på att somna utan att ligga och slå med huvudet. Det funkar hur bra som helst. Så man kan väl säga att steg ett är uppnått. Men sen är det värre att låta bli när han sover. Det är inte många nätter han har klarat att låta bli det. Den stora skillnaden är att han slutar utan minsta protest när man lägger handen på honom om natten. Och framåt morgonen, när han sover ytligt, och gärna ligger och slår fram och tillbaka med både huvud och kropp, märker man hur han i alla fall försöker låta bli när man säger till.

Men jag skulle tro att vi kommer att få fortsätta med fler belöningar efter den här för att på sikt komma till rätta med den här himla ovanan han har.