Posts Tagged ‘vattenlek’

Poolhäng

juli 25, 2016

Jag tror inte jag skulle vilja ha en riktig pool på tomten. Åtminstone inte om jag inte var rik nog att skaffa en poolskötare. 😉 Men det är bra lyxigt att kunna fylla en uppblåsbar pool åt Alex sådana här varma dagar. Eftersom han bara vill bada om det är bortåt 32 grader varmt i vattnet hade en vanlig pool troligtvis stått oanvänd av honom ändå. För vem har råd att värma en sådan till dryga 30 grader liksom? 😀

Alex ville helst bara sitta inne och titta på Netflixserier igår. Själv ville jag ligga och lapa sol. Med poolen uppe kunde jag i alla fall locka ut honom för lite bad några gånger. Han är inte riktigt pigg, Alex. Han snorar och hostar lite och det verkar som en förkylning som inte riktigt brutit ut. Sen saknar han nog Lo, sin klasskompis, något enormt.

På eftermiddagen ställde jag mig och bakade en Pinocchiotårta. Vi var ju inte hemma förra måndagen då Riddaren och jag firade 13-årig förlovningsdag. Så varför inte fira lite i efterskott tänkte jag. 🙂 Så Riddaren fick tårta till frukost när han vaknade (han jobbade nätter i helgen).

Efter en vecka på Rhodos, och nu två veckors semester med mestadels fint väder, är jag brunare än jag varit på en herrans massa år. Och trots att jag gick upp mina tappade kilon på Rhodos, har jag nu lyckats gå ner 2 kg igen. Jag har inte ens ansträngt mig något särskilt, förutom att jag håller igen på portionerna och äter mycket mindre smågodis.

_DSC4226

Kolymbia, Rhodos, dag 7.

juli 3, 2016

Och så blev det midsommarafton och Alex och jag vaknade, myggbitna som vanligt, och utan sju sorters blommor under kudden. Det var, i ärlighetens namn, väldigt skönt att slippa fira midsommar tyckte jag. Vi körde vår vanliga rutin med frukost i vår lugna frukostmatsal (tidigt, innan de flesta andra vaknat) och därefter poolhäng vid ”vårt” poolområde.

Denna sista dag vågade jag mig på att faktiskt sola lite. Med solskyddskräm SPF 50 förstås. Tidigare dagar hade jag mestadels hållit mig i skuggan och mest solat när jag badade. Nu låg jag en stund i solen på förmiddagen och seneftermiddagen – och brände mig förstås lite. Jag tål verkligen inte sol längre! Riddaren däremot var vid det här laget brun som en pepparkaka. Och Alex fick ha UV-dräkt mellan 11.00-15.00 ungefär och blev bara lite lätt ljusbrun – men inte det minsta bränd – vilket ju var huvudsaken.

Vid strax efter 10.00 kom en av de svenska hotellvärdarna och hade spontan simskola med de barn som ville. Alex ville inte, men jag tvingande honom att vara med. Han var dösur på mig, men hade förstås roligt. Och han var jätteduktig! Jag var inte såååååå hemsk som han tyckte för jag stannade i vattnet och höll koll hela tiden. 🙂

Vi fick kämpa en hel del hela veckan med att få honom att träna på simtag och att flyta. Han vill helst bara strunta i all simträning. Men när han väl tog det på allvar var han riktigt duktig.

Vi såg till att vara i lunchmatsalen prick 12.30 när de öppnade för då hann man ta mat och börja äta innan det blev så där helt hysteriskt (med en ljudvolym liknande 10 skolklasser på klassresa).


Jag började eventuellt bli väldigt less på maten. Äter man bara vegetariskt, och ingen svamp blir utbudet rätt litet.


Alex var också rätt less på maten.

Efter lunchen gick vi tillbaka till poolen, som då i princip låg öde. Hettan bara dallrade och det var otroligt skönt att plumsa ner i poolen! Alex lekte med en madrass som mest påminde om en gympasalsmadrass. Den flöt, men höll just ingen vikt och bara gled iväg. Tydligen hysteriskt roligt. 😉


Alex och madrassen.


På eftermiddagen kom Bamse, iförd midsommarkrans, men det var också allt midsommarfirande vi behövde utstå.


Ungarna hade jättekul med madrassen och den svenska hotellvärden Charlie som lekte med dem i poolen.


Alex och jag, på väg till middagen på kvällen.

Så här sista dagen inför hemresan blandades hemlängtan med en viss melankoli över att lämna detta lätta liv. Alex ritade en teckning till George i poolbaren som han gick och lämnade. George verkade uppriktigt rörd över att ha fått denna teckning av sig själv, baren och Alex som drack äppeljuice, och satte upp den på väggen i baren, till Alex’s förtjusning.

På kvällen, efter middagen, tog vi en sista drink hos Betty i hotellbaren. Hon fick också en teckning av Alex och vi frågade om vi fick ta ett kort på henne och Alex. Hon blev så rörd av att han ritat en teckning till henne att hon fick tårar i ögonen. 🙂 Och självklart fick vi ta ett kort!


Betty och Alex.

När vi suttit en stund med våra drinkar kom Betty med en liten pappersbåt som hon vikit och satt den grekiska flaggan i. På båten hade hon skrivit ”Rhodes Greece 2016, Love Betty” och ritat hjärtan. Alex blev såååå glad och avkrävde mig löfte om att få skriva ut korten på Betty och George så han kunde spara dem alltid ihop med båten. ❤

Säga vad man vill, men det var verkligen fantastisk personal på detta hotell! Vi skrev ett riktigt varmt omdöme om Betty och George i hotellets egen utvärderingsenkät. Sånt är tydligen viktigt för deras karriärsmöjligheter berättade George för mig en eftermiddag.

Så slutade sista kvällen på Rhodos, och Alex och jag beduinvirade in oss i våra saronger för sista natten som middag åt de hemska Rhodosmyggen.

Kolymbia, Rhodos, dag 5.

juli 1, 2016

Och så blev det onsdag och vi hade kommit in i en behaglig rytm där vi började dagen tidigt i vår lilla frukostbuffématsal (åtminstone i förhållande till den gigantiska matsalen dit övriga hotellgäster fick gå). Så där mellan 07.00 och 08.00 var det väldigt få gäster och man kunde njuta av sin nygjorda omelett och färskpressade juice i lugn och ro. 🙂

Sen drog vi oss ner till Tropicalpoolen vid vår del av hotellet för sol och bad. Gång på gång slogs man av hur lyxigt det var att de varje dag plockade fram bollar och olika flytleksaker som barnen fick låna och ibland hoppade de svenska lekledarna/hotellvärdarna i poolen och lekte med ungarna. Måndagar och fredagar höll de dessutom simskola för dem som ville vara med.


Alex fick låna en liten spruta-vatten-leksak av sin norske vän och de lekte och busade ett tag.


Alex och Riddaren kastar boll.


Jättekul tyckte Alex!


Vet inte hur kul Riddaren tyckte det var? 😉

Även den här dagen blev det många vändor till George i poolbaren för att hämta dryck. Jag frågade Alex på lunchen vad han skulle sakna mest med Rhodos. Svaret kom blixtsnabbt: ”George och hans goda äppeljuice!”. ❤

Efter lunchen frågade jag Alex om jag fick berätta det för George och det fick jag. Han verkade bli uppriktigt rörd och glad och ställde glatt upp på att bli fotad tillsammans med sin best friend Alex. Sen ville han att jag skulle ta ett kort på dem med hans telefon också så han skulle kunna visa sin fru det på kvällen. Så det gjorde jag. 🙂


Alex vill ha det här kortet på sig och George utskrivet, som minne säger han.

Efter en lång dag vid poolen var det skönt att slappa en stund i luftkonditioneringssvalkan innan middagen. De mätte upp 43 grader inne i poolbaren (i skuggan) den dagen och vinden som blåste kändes mest som att stå i en riktigt varm hårfönsblåst. Det nästan brändes!


Alex (och Riddaren) spelar Angry Birds 2 på telefonen.


Del av vårt…eh…inte så städade hotellrum.


Busig unge gör miner vid middagen. En lika busig pappa gjorde miner tillbaka från andra sidan bordet. 😉


Efterrätt (för en gångs skull rätt god så jag åt också en).

Efter middagen gick vi till lekplatsen. Så där dags, när solen började gå ner, var det tillräckligt svalt (eller ”svalt” är väl fel ord, men inte outhärdligt hett längre) för att barnen skulle kunna leka där. Medan Alex for runt och hade kul tittade jag med viss bävan på berget i bakgrunden som vi bestämt att vi skulle försöka besegra morgonen därpå.


Lek i kvällssolen.


Bergstoppen som skulle bestigas dagen därpå.


En av alla pooler på området.

Vi gick förbi några av souveniraffärerna på hemvägen och köpte en ring till åt mig (jag älskar verkligen dessa Rhodosringar!), traditionella Rhodosarmband åt mig och Alex och två vattengevär åt Alex.

Sen gick vi till gulliga Betty i hotellbaren Taste och drack varsin drink igen, innan det var dags att hoppa i säng. Alex och jag virade in våra huvuden i varsin sarong, så vi såg ut som beduiner, typ, för att försöka undvika myggbett. Riddaren slog ihjäl säkert 20-30 mygg den kvällen, men de kom in någonstans under natten för på morgonen hade vi massor av nya bett ändå. Suck…

Hemma

augusti 10, 2015

Vi kom hem sent igår. Och idag började jag jobba igen. Suck.

jag får skriva mer om resan en annan dag, men så här långt får denna bild illustrera hur vi haft det.

DSC01929

Tre tummar upp från oss för resan! Vi har badat och badat och solat och badat och Alex lärde sig nästan simma på dessa sex dagar. 🙂

Badpojke

februari 27, 2015

Hostig, lite trött, lite öronvärk, men pigg nog för att bada bort febersvetten från kroppen. Och i alla fall på gott humör!

Igår var verkligen ingen höjdardag. Vid lunch började jag få feber och låg sedan mer eller mindre däckad resten av dagen. Riddaren hade migrän och Alex började nog bli rätt uttråkad av att vara hemma. Men han hade öronvärk på morgonen och är fortfarande väldigt snorig, hostig och hängig så jag ville inte släppa iväg honom till dagis än. Det räcker ju med att det finns en enda bacill i närheten så har Alex bums blivit smittad. Känner lite att han gärna får bli hyfsat frisk innan vi tar hem nästa bacill. Och nu är han ledig måndag-onsdag så då kan han få några extra dagar att återhämta sig på.

Tror jag fortfarande har lite förhöjd temp idag, men det är nog lite bättre än igår i alla fall. Men nu har jag börjat snyta ut gult snor ur bihålorna så man kan ju undra om det är ännu en bihåleinflammation på gång?

Man borde inte beklaga sig så mycket över något så simpelt som en evighetsförkylning, men jag måste erkänna att nu, när det gått tre månader då den ena förkylningen avlöst den andra utan uppehåll, börjar jag tappa sugen…

Och igår fick jag ett jobbrelaterat besked som fick mig att känna en rätt stor hopplöshet…

Borta bra men hemma bäst

februari 21, 2015

Det är ingen jättehöjdare att resa bort när man är sjuk. Men om man nu förärats med en helt galen förkylning som aldrig går över har man inte så stort val ibland.

Så i torsdags eftermiddag packade vi ihop oss och åkte mer till Jönköping, till mamma. Då var det mest Riddaren som var hängig. Och Alex hade sovit på tok för lite på natten, och sov därför hela resan ner, och var ungefär hur pigg som helst på kvällen. Jag tror klockan var närmre 23.00 innan han somnade. Vilket inte hindrade honom från att vakna före 07.00 på fredagen.

Riddaren hade feber och var helt däckad hela fredagen. Jag hade fått rejält ont i halsen och kände mig döskum. Men vi hade bestämt att mamma och jag skulle ta med oss Alex till äventyrsbadet och träna simning, så det var bara att bita ihop. Vi åt lunch inne i stan först (och träffade mammas särbo, som kom och lunchade med oss). Riddaren stannade dock hemma och vilade istället. Sen åkte vi till badet. En Petra med 15 kg övervikt kände sig extremt obekväm över att vistas i ett badhus, men vad gör man inte för sin unge liksom? Nu var jag ju långt ifrån den enda med onödiga kilon, men ändå…….

Det var bara 27 grader i bassängen, mot de sköna 35 i bassängen som Alex simmar i på simskolan. Och 27 grader är inte jättevarmt alltså! Alex hackade tänder och var alldeles lila om läpparna och jag frös också. Men han hade roligt! Det gick väl så där med själva simtränandet. Mest hängde han som en sjöhäst i vattnet, med sin simdyna på ryggen och armpuffar. 🙂 Lite extra vattenvana blev det väl i alla fall och det var första gången han fick uppleva vågor (vågmaskinen) och riktigt strömt vatten (det sätter snurr på vattenet i långa kanaler ibland). Hade jag inte känt mig så sjuk och frusit så mycket hade jag också tyckt att det var rätt roligt.

Vi härdade väl ut en 2½ timme ungefär (med några stopp i bubbelpoolen där det var varmare vatten). Sen var både jag och mamma rätt nöjda. Det var bara Alex som ville stanna längre, men han var inte allt för besviken. Vi satte oss och värmde oss i bastun innan vi gick och bytte om. Skönt! Ändå var jag jättefrusen resten av kvällen.

Riddaren la sig tidigt tillsammans med en trött Alex så mamma och jag fick ett par timmar, bara vi. Vi spelade en omgång Carcasonne innan vi också kröp till kojs. Riddaren hade feberdrömmar hela natten och jag hade så ont i halsen att jag hade jättesvårt att sova – trots insomningstablett. Hopplöst.

Idag var Riddaren dock lite piggare, medan jag mått pest och pina. Alex travade upp vid 07.30 och väckte mormor och sen lekte de hela förmiddagen till hans stora lycka. Vi åkte hem vid ett och jag sov hela vägen hem. Alex är rätt pigg, men hans hosta är inte rolig. Skruttiga familjen!

När jag packat upp var jag så trött att jag föreslog Alex att vi skulle lägga oss i sängen och titta på film, vilket han som tur var tyckte var en bra idé. Så nu har han ätit lördagsgodis (sex bitar som varar i timmar) och så har vi sett en Tingeling-film. Nu ska jag se om jag orkar hänga en tvätt. Sen borde Riddaren snart vara hemma från ishockeyn.

Skönt att vara hemma, men tanken på att jobba i morgon är ju inte så värst lockade med tanke på hur jag mår.

Simskolestart

januari 25, 2015

Idag var det start för simskolan, termin två. Eftersom vi varit så jämrans sjuka hela december har vi inte kommit iväg till badhuset, som jag hade planerat. Så nu var det nästan 1½ månad sedan sist. Och Alex var jättenervös! Det blev ju inte precis bättre av att han är förkyld och hängig. Det blir ruggigt svårt att som förälder avgöra hur mycket av ynket på morgonen som beror på att han mår dåligt och hur mycket som är teater och nervositet.

Men vi åkte dit i alla fall. Lokalerna, som var helt nya i höstas, har nu renoverats om eftersom man valt ett snorhalt golv till simbassängsytorna och omklädningsrummen och duscharna. Hur himla smart är man då? Dessutom hade man satt upp träpaneler på bastuväggen som befann sig precis bredvid duscharna. Konstigt nog hade det börjat mögla! Herregud, t o m jag, som inte kan nåt om våtrumsytor hade väl försäkrat mig om att golvplattorna inte blev hala av vatten och förstått att man inte kan sätta upp obehandlade träväggar vid en dusch! Det måste ha varit sådana klåpare som fick kontraktet! Men nu låg det ett halkfritt golv och bastun var flyttad.

Det var en extremt ynklig son som stod och skakade i duschen och nästan grät. Jag började tro att han höll på att få feber eftersom han var så fruktansvärt ynklig. Men jag stod på mig och tänkte att vi i alla fall får prova (även om jag kände mig som uslaste mamman).


Här står en ynklig son och väntar i ”slussen”.

När det väl blev Alex’s tur att simma visade det sig att det bara var han och en flicka (som f ö är barnbarn till en av mina jobbarkompisar) som skulle simma i den gruppen idag. Det var visst rörigt med folk som inte uppmärksammat att de fått nya simtider och som kom på sin gamla tid + en del frånvaro.

Men sån himla tur för oss! Alex slappnade av synbart och klev glad, och plötsligt pigg, ner i bassängen. Han fick massor av hjälp av Emma hela lektionen (kändes som han hade en egen privatlärare nästan) eftersom den andra lilla tjejen hade kommit mycket längre. Så det blev en halvtimmes intensivträning där de fick öva bröstsim och ryggsim, prova crawl (fast Alex vågade inte dopa ner huvudet trots att de hade simglasögon), träna på att flyta och hoppa från kanten (vilket tydligen blivit oöverstigligt läskigt under jullovet för Alex bara blåvägrade).

På det hela taget tyckte jag ändå att han gjorde ett jättebra jobb. Jag vet ju att han snabbt blir feg när det gäller småläskiga saker om han inte får träna regelbundet. Han kommer väl över rädslan för att doppa huvudet nu när han får träna igen. Vi får hårdträna hemma i badkaret också. 🙂

När vi stod i omklädningsrummet efteråt sa han att han ville simma mer för det var så kul! Och detta efter att han av misstag råkat få huvudet under vattnet när de tränade på att flyta och då fått en kallsup, vilket var rätt obehagligt (!). Härligt att höra! Och då insåg jag att det varit helt rätt beslut att pusha honom att vara med trots förkylningen!

Medan vi var i simskolan åkte Riddaren till några leksaksaffärer och fixade en ny Skylandersfigur till Xbox-spelet och så fyndade han ett par Lego Star Wars-grejer på rea, varav Alex fick en liten som belöning för väl utfört arbete på simskolan. Nu sitter grabbarna och spelar spel och jag har brottats med att försöka klippa ut delar ur gamla filmer och foga ihop det jag vill spara till en fil. Funkar skitdåligt tyvärr så jag måste nog ha experthjälp av Riddaren om jag ska få till det.

Simskoleavslutning

december 7, 2014

Alex och jag trotsade förkylningar och hysterisk hosta idag för att kunna vara med på simskoleavslutningen. Som tur är verkar den varma och fuktiga luften inne vid bassängen vara väldigt välgörande för irriterade luftrör, så vi hostade inte så illa så länge vi var där.

Idag var det fri lek med föräldrar och eventuella syskon, som också fick vara med i poolen. Jag trotsade min intensiva obehagskänsla inför att visa mig i baddräkt (och ännu värre naken i duschen) för att glädja Alex. Och väl i poolen var det ju jättekul att få simma tillsammans!

Jag är så sjukt stolt över alla framsteg han har gjort den här terminen! Jag minns i somras när han inte ens vågade doppa ansiktet eller prova att flyta i en badring (!). Nu hoppar han från bassängkanten, dyker ner efter grejer på botten (okej att han inte vill göra det på det djupaste, men han är i alla fall ordentligt under vattnet), han har flutit på rygg och han idag simmade han med armpuffar och ”hajfena” på ryggen. Han är sååå mycket tryggare i vattnet och det är jättekul att se!

Efter lektionen köpte vi en märkessköld och de två simmärken han tagit under terminen. Det var en mycket stolt kille som lämnade simskolan för den här terminen!


Igår, i badkaret.

Min modiga son!

oktober 28, 2014

Det var klädsim och flytvästsim på schemat även den här söndagen i simskolan. Alex var måttligt förtjust och bilderna här nedan speglar ganska väl hur han kände sig tror jag.

Jag tror han tycker att det är rätt läskigt att flyta omkring på rygg i flytväst. Händerna var krampaktigt låsta på bröstet och hans bentag så konstiga att han lyckades med konststycket att ta sig åt fel håll. Inte bakåt, som var tänkt, utan sakta framåt istället. Tyvärr är det ju med en annan pojke i simskolan som från början var helt paniskt rädd, men som nu snarare ligger viljelös och likgiltig i vattnet. Simläraren har rätt fullt upp med honom så det känns som hon aldrig riktigt har tid med Alex som skulle behöva lite hjälp med att få kläm på hur man ska göra med benen för att ta sig fram på rätt sätt. De andra barnen kan liksom redan…

De fick hoppa i från kanten (och Alex gjorde det fast han, konstigt nog, var mer rädd för att göra det med flytväst än utan?), de fick livrädda varandra med en livboj och testa ryggsim med flytväst och kläder.

På slutet skulle de hålla andan och simma ner till botten (1,5 meter ner) och hämta upp en fisk. Och jag tänkte att no way att Alex går med på detta. Simläraren hjälpte dem ner genom att liksom trycka ner dem under ytan. Jag tyckte att det såg smått läskigt ut! Men han provade utan att tveka. Nu vågade han inte titta så han fick inte upp nån fisk och fick vatten i simglasögonen. Så sen ville han inte prova igen på det djupa utan fick testa två gånger till där det var kanske 1 meter djupt. Och han vågade iofs inte titta under vattnet (det måste vi öva på), men han fick i alla fall upp sin fisk.

Och jäklar så stolt han var efteråt! Den lite ledsna och frustrerade minen försvann och ersattes av stolthet och glädje! Så härligt att se!

Efteråt åkte vi till Lekhuset och så gick vi runt där under förespeglingen att han skulle visa oss vad han önskar sig i julklapp. Där finns massor av lekbord så det var inte svårt för Riddaren att smyga iväg och köpa en Lego-polisbuss han hett önskat sig medan Alex och jag lekte vid ett av borden. När vi kom hem överraskade vi honom med Legobussen. Så himla kul att se hans överlyckliga och överraskade min! Men han var SÅ värd en present med tanke på hur han övervinner sin rädsla och uppvisar mod varje gång på simskolan! Jag är så sjukt stolt över honom!

Doppa huvudet

september 21, 2014

När Alex badar här hemma passar vi alltid på att träna på att doppa huvudet samtidigt. Av någon anledning har det varit läskigare att doppa hela huvudet med simglasögon än utan. Fram tills igår. Då släppte det plötsligt och Alex stoppade plötsligt ner hela huvudet, höll andan läääänge och tittade (med simglasögon) under vattnet.

Och idag på simskolan imponerade han återigen på sina föräldrar! Han vågade simma med simplatta. Han fick inte panik när simläraren lämnade honom och en annan pojke ensamma mitt på det djupa (simmandes med varsin simpinne) när ett annat barn plötsligt sjönk när det tänkte simma från en grund avsats till en annan (vissa barn har verkligen ingen självbevarelsedrift verkar det som). Och sen hoppade han från bassängkanten, ner på djupt vatten så hela han kom under vattenytan (!!!). Alltså, vi pratar om barnet som ett tag blev hysteriskt om han fick lite stänk i ansiktet! Och nu hoppade han ner i djupt vatten utan att kunna simma – utan någon slags flytdyna eller liknande. Det hade inte jag gjort när jag var fem år, det kan jag lova!

Han höll simläraren lite i ena handen och det märktes att han var lite skakad när han kom upp (han klamrade sig fast vid henne i några sekunder). Men han blev inte ledsen, utan kändes sig modig berättade han efteråt. Och jag hann fånga ögonblicket på film (hade med filmkameran) så det var extra kul!

Min modiga, modiga kille! ❤