Jämmer och elände

januari 19, 2018

Är det nån som minns denna här?

_DSC8096.jpg

Han har nu varit förkyld och krasslig sedan slutet av september. FYRA fickin’ månader liksom?!?! Den ena förkylningen hinner inte gå över innan nästa tar vid. Och nu har han hostat och hostat sedan början av december. Misär!

Han tog sig tappert runt i skolan måndag-onsdag den här veckan, sedan gick det inte längre. Han är så eländig – kraken! Lite feber, huvudvärk och HOSTA!

Och vi som skulle haft Busfabrikenkalas för honom i morgon. Vi fick ställa in det hela och får försöka med ett nytt datum lite längre fram.

Som tur är har vi fått en läkartid hos hans barnläkare den 31 januari. Måste försöka få hjälp på nåt sätt då! Om inte annat en ordentlig blodstatus gjord!

Det är så synd om honom! Han börjar verkligen ledsna och tappa sugen! Tror jag det! Vi försöker skämma bort honom och hitta på mys, men det funkar ju liksom bara såå länge. han saknar att vara pigg och kunna leka med kompisar! 😦

Annonser

50-åringen

januari 14, 2018

Idag är ingen vanlig dag, för idag är det Riddarens femtioårsdag. Han skulle egentligen jobbat 18-06 men hans jobb bjuder på en betald ledig dag då man fyller 50. Och igår och i förrgår tog han kompledigt så vi har haft en ledig helg ihop.

Han har ju undanbett sig allt firande så vi har haft en lugn och skön helg. Igår hämtade han ut en gratis tårta från vår lokala ICA stormarknad som vi festat på och på kvällen köpte vi hem Texas Longhorn-mat. Idag har Alex och jag sjungit för Riddaren och han fick högtalare till sin dator (annars är ju augustis resa till Cypern hans present). Vi har softat, spelat sällskapsspel, gjort pannkakslunch och marsvinsmyst. Bara tagit det lugnt.

test1
OM du frågar mig finns nog inget sötare än en marsvinsnos (här ”fårets”).

test2
Gullegull-Mimmi vädrar pellets.

test3
Korkade Klara försöker gnaga sig ut – trots att det är öppet tre centimeter till vänster. 😀

test4
Surikat-Vera har lärt sig att tigga pellets genom att stå på bakbenen.

Såååå skönt med en återhämtningshelg känner jag! Och igår kom vi iväg till återvinningen med en massa jox så nu kan man faktiskt gå in i tvättstugan igen. Nice!

Vad hände sen då?

januari 12, 2018

Och sen började den här familjens mamma jobba igen efter semestern och det innebar tydligen en sådan chock för systemet att bloggen fick vila. 🙂 Skämt å sido, det gick faktiskt över förväntan. Jag har lyckats sova skapligt och jobbångesten var inte så hemsk som befarat. På nåt sätt är det alltid lättare att komma igång efter en julsemester än efter en sommarsemester. Troligen p g a att man vet att det kommer ett gäng röda dagar under våren och att det inte är allt för långt kvar till sommaren och mer semester. 🙂

Men vad hände sedan då, efter söndagens kalas? Jo, mormor åkte hem och Alex ägnade typ all sin lediga tid åt att bygga lego. Och så fyllde han ju år. Riddaren började jobba redan 06.00 på måndagen så vi kom överens om (eller, Alex fick bestämma) att det fick bli presentutdelning när pappa kom hem strax efter 14.00. Så på morgonen fick jag sovmorgon och Alex var fullt nöjd med att bygga på sin AT-AT och titta på YouTube-program.

Tur för mig för JAG VAR SÅ TRÖTT! Helt förbi! Jag hade nog kunnat sova hela den dagen om jag fått. Galet! Men jag släpade mig upp förstås och sällskapade min födelsedagsson.

_DSC8071
På måndagsförmiddagen var den klar, AT-AT:n.

_DSC8074
Fattar inte riktigt grejen. 🙂

Jag måste säga att jag blev riktigt imponerad av Alex denna dag. Inte nog med att han tålmodigt valde att vänta på att pappa skulle komma hem så vi kunde få ge honom presenter tillsammans, han hade dessutom världens tålamod med legobyggandet. Förr har han ofta blivit vansinnig när nåt inte funkat eller han byggt fel, och slängt ifrån sig legot med orden ”jag vill inte ha det här legot, vi kan slänga det”. Nu hade han världens tålamod och felsökte själv och när han inte kunde lösa det bad han mig om hjälp (och som tur var kunde jag hitta vad som blivit fel). Han börjar verkligen bli stor nu! ❤

Och så blev det äntligen eftermiddag och Riddaren kom hem. Av oss fick han ett års XBox Gold-abonnemang, en Star Wars-handduk han önskat sig och ett Lego Star Wars-rymdskepp från de godas sida (vilket han tydligen ”behövde” jättemycket). 🙂 Micket nöjd son!

_DSC8067

Att fira sin nionde födelsedag

januari 10, 2018

I söndags var det alltså dags för födelsedagskalas. Den unge herrn i huset skulle fylla nio år på måndagen, men måndagar är inga bra kalasdagar, så det fick bli firande redan på söndagen. Mormor uppvaktade redan på morgonen, vid frukost.

Det bortskämda barnet fick både en Kalle Anka-prenumeration (+ extrapremie i form av en liten lego och en Kalle Anka-bok), 1 000 kr (!) och två gosedjurselefanter. Nu är han Krösus Sork och rikare än sina föräldrar. Typ. 😉 Även Riddaren blev uppvaktad i förskott med 1 000 kr till vår resa i augusti.

Själv snodde jag runt som ett torrt skinn hela förmiddagen och gjorde i ordning mig själv, bäddade, förberedde lunch, dukade och sista-minuten-städade. Strax före 12.00 kom min pappa hit och så åt vi tacoslunch. Mycket märkligt att ha sina båda föräldrar under samma tak efter alla dessa år alltså!

Vid strax efter 13.00 kom Riddarens släkt. De firade den motvilliga snart-femtioåringen med 100 euro (till vår resa). Och så fick Alex presenter så klart!


Lyckan när man av morfar får en hett önskad Lego Star Wars!


Han fick en bok (”Hinsides brinner”) han önskat, ett frågespel, Star Wars-pennfack med pennor och sudd och presentkort på Polarn o Pyret.

Sen kom även Stefan och Lotten (som vi nästan räknar till släkten vid det här laget). Av dem fick han ännu en Lego Star Wars (vilket man tydligen inte kan få för mycket av). 😀

Trots manfall i form av en förkyld och en migrändrabbad inbjuden blev vi totalt 11 personer som födelsedagsfikade.

Även om Alex inte äter tårta hör det ju till med tårta på kalas. Och att blåsa ut ljusen är ju kul!


Riddaren tog ett ”never before seen picture” föreställande mig, min mamma och pappa och son. Sen att jag ser ut som en glad hamster…..suck….

Mamma åkte hem först 19.45 så hon hann sitta med Alex medan han började bygga sitt lego och vi fixade middag.

På kvällen var det en nöjd och glad unge som somnade efter en toppendag!

Äntligen!

januari 9, 2018

När man har en man som suckar och slår ifrån sig med ett ”Jag vill inte veta!” så fort man talar om vad det kostar att gå till frissan är det lätt att man låter det gå alldeles för länge mellan besöken. Inte blir det bättre när ens frissa sedan 15 år tillbaka har den dåliga smaken att vara mammaledig. Då ska man ju dessutom boka tid hos nån annan.

Vips har det gått fyra månader och håret är katastrof. Å andra sidan är det extra skönt att få det genomklippt och slingat då! I torsdags blev det ljusa och bruna slingor då jag jobbar åt ett mer kallblont hår än på länge.

_DSC8006

Trollkarlen från Oz

januari 8, 2018

I fredags vid lunchtid kom mamma hit med bussen från Jönköping. Vi hämtade henne, åkte hem och fixade lunch. Sen fick hon och Alex roa sig själva medan jag och Riddaren åkte och handlade mat. När vi kom hem fikade vi, sen var det liten julklappsutdelning. Alex fick 600 kr av mormor och lite andra småsaker som han blev jätteglad för.

Efter det spelade lite spel och sen var det dags för mig och Riddaren att börja med maten. Undertiden la Alex pussel tillsammans med sin mormor.

_DSC8014

Eftersom vi skulle ha kalas för Alex på söndagen hade vi lite att fixa med vad gäller städning och sånt så det var kul för Alex att ha mormor här att leka med medan vi höll på med annat.

På lördagen skulle vi gå på teater och se Trollkarlen från Oz som går på Stora teatern här i Norrköping. Det var också en julklapp från min mamma. Alex fick dessutom ta med sig sin bästa kompis Liam. De var helpeppade och studsade mellan golv och tak – typ. 🙂

Vi hade bästa platserna på allra första raden! Perfekt att inte ha något som skymde framför och gott om benutrymme! Föreställningen var från 9 år och ganska ”enkel” (få skådisar och ingen särskilt påkostad scendekor), men ungarna älskade den! Vi vuxna tyckte den var okej, men inte mycket mer. Men det var ju Alex’s present och både han och Liam hade jätteroligt! Så det var mycket lyckat alltihop!

20180106_151407

20180106_152605

20180106_153733

20180106_154202
Nackdelen med att sitta på första raden är att man kan råka ut för läskiga saker – som att dammas med en dammvippa. Riddaren var tydligen mycket dammig! 😀

20180106_154627

20180106_160438

20180106_161601.jpg
Söta skäggiga barn efter föreställningen.

Efter teatern åkte vi hem och fikade. Sen fick ungarna leka en stund innan det var dags för Liam att gå hem. Jag och Riddaren åkte och köpte hem mat från Texas Longhorn. Mellan varven slet jag med att förbereda söndagens kalas. Var såååå trött på kvällen!

Nyårsafton

januari 1, 2018

Maken jobbade 06.00-18.00 på nyårsafton. Med tanke på hur sjukt bra de tjänar under storhelger är det liksom svårt att tacka nej till. Men lite trist var det ju. Även om det är rätt okej ändå att han kunde vara hemma strax före halv sju och hinna med kvällen och tolvslaget.

Jag hade dukat vid matbordet i vardagsrummet med finporslinet och svidat om till åtminstone acceptabla kläder (hoppat ur mysbyxor och fleecetröja). Och så åt vi gott och drack ett gott Riojavin.

Nyårsafton har redan från start, 2000, varit vår dag. Båda minns den hemska nyårsafton 1999 då vi höll på att längta ihjäl oss efter varandra, men inget var officiellt eller ens säkert ännu. Men känslan av ett milleniumfirande som pågick runtomkring en medan man bara längtade ihjäl sig efter en enda person… Sedan dess är jag fullt nöjd och belåten om jag bara får fira nyår med Riddaren, och nu även Alex förstås! ❤

Och han kom hem med rosor till sin fru igår, Riddaren min! ❤

nyårsafton 2018.jpg

Alex var fortsatt jämmerligt hostig och förkyld (det går verkligen aldrig över). Han börjar lite tappa stinget nu, och undra på det så länge som han hostat så illa (över två veckor nu). Vi gav honom en liten Lego Star Wars att bygga på kvällen som en liten uppmuntran. Och så fick han visa det han/vi byggt i Minecraft under eftermiddagen för pappa. När vi ätit spelade vi Den försvunna diamanten  ett par omgångar, och så gosade vi med marsvin (dock inte de med oss, eftersom vi plockade upp de två som inte är så värst tama ännu).

Alex var sliten men höll tappert ut till tolvslaget då vi skålade i champagne och Apelsin-Mer. Vi beskådade grannarnas hysteriska fyrverkeriskjutande och brände själva ett par (tysta!) tomtebloss. Visst är det fint med fyrverkerier, men vilket vansinne det är! I synnerhet nu när ungdomarna skjuter på folk och poliser och allt vad det är! Förbjud skiten säger jag!

Och när champagnen var uppdrucken kröp Alex och jag till sängs (somnade med en liten varm kropp tätt intill mig). Riddaren, som ska jobba nätter nu, fick sitta kvar ensam uppe ett par timmar till.

2017

december 31, 2017

Så var det då 2017 års sista dag. Jag funderar på vad jag kommer att minnas av 2017. Det första som ploppar upp är marsvinen! Så mycket glädje och skratt de skänkt! Och så glad Alex är över att äntligen ha fått husdjur! ❤ 2017 är Veras, Mimmis, Klars och Mollys år!

_DSC7780

Men jag kommer också alltid att bära med mig våra två helt underbara veckor på Rhodos! Första gången någonsin som jag gråtit över att behöva åka hem från en semester! Jag som alltid brukar längta hem lite.


Och underbara Betty som gjorde så fina drinkar åt Alex!

Jag kommer också att minnas 2017 som året då Alex lärde sig simma! Vi hittade äntligen rätt simskola åt honom och nu fixar han både att hoppa i på det djupa, simma bröstsim och ryggsim! Rekommenderar varmt Annelie på Hälsoteamet i Navestad alltså! Underbar simlärare!

2017 var också året då Alex hittade sin första bästa kompis, Liam. Mycket lek och Minecraftspelande har det blivit och en övernattning hos Liam nu i höstas.

Namnlös

Annars minns jag en del tråkigheter, som t ex hur himla krasslig och hängig Alex var hela våren. Det var öroninflammation och något envist som gjorde att han hade huvudvärk och lite förhöjd temp och var trött och hängig i månader. Kanske pollenallergi eller nåt envist virus. Orolig var jag i alla fall. Och Riddaren har gått med ont i kroppen och trötthet. Själv hade jag extrem järnbrist i början av året och var helt slut som artist. Sen har väl hälsan varit så där med mycket migrän, plantar fasciit (inflammation i senspeglarna under fötterna, vilket gör satansont), trötthet och krånglande bihålor.

Men! Sånt brukar jag vara rätt bra på att glömma bort. Varför fokusera på det liksom?

2017 var också året då jag högst ofrivilligt tvingades sluta med insomningstabletter. Det går väl så där bra kan man väl säga. Sömnen är inte lysande, men jag lever ju i alla fall! 😉

2018 kan kanske bli året då jag så sakta börjar gå ner i vikt? Jag hoppas på det i alla fall!

Bildgåta – svaret

december 31, 2017

Vad duktiga ni är! 🙂

Jönköping 170527 (13).jpg

Själv tyckte jag inte alls att det såg ut som fjädrar. Men visst är det en påfågel! Fotad i maj, när vi var i Jönköpings stadspark. Hopplös att fota då det var hönsstaket runt hela buren.

Bildgåta

december 30, 2017

Det var länge sedan jag körde en bildgåta i bloggen. Men nu när jag satt och redigerade bilder hittade jag ett mycket märkligt utsnitt.

Ser du vad det är?

Jönköping 170527 (12).jpg